Mil Mi-17
Utseende
| Serbisk Mi-17. | |
| Beskrivning | |
|---|---|
| Roll | Transporthelikopter |
| Första flygning | 1975 |
| Tillverkare | Ca 12 000 |
| Antal tillverkade | Ca 12 000 |
| Besättning | 3 personer |
| Dimensioner | |
| Flygkroppslängd | 18,465 m |
| Höjd | 4,76 m |
| Rotordiameter | 21,25 m |
| Vikter | |
| Tom | 7 489 kg |
| Maximal startvikt | 13 000 kg |
| Prestanda | |
| Motor(er) | 2 × Klimov TV3-117VM gasturbiner |
| Effekt | 2 × 1 633 kW |
| Maximal hastighet | 250 km/h |
| Stridsräckvidd | 465 km |
| Maximal altitud | 6,000 m |
| Lastförmåga | |
| Lastförmåga | 4 000 kg i kabinen |
| Kapacitet | 30 soldater eller 12 bårar |
Mil Mi-17, förkortat Mi-17 (ryska: Мил Ми-17, Ми-17) är en förbättrad variant av Mil-8 och en bästsäljare som flugit i många länder. Mi-17 är utvecklad från flygkroppen till Mil-8 som har kombinerats med de större motorerna, rotorer och transmisionen från Mil Mi-14.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Mi-17 utförde sin första flygning 1975 och gick i tjänst 1981. Sedan 1977 har ca 12 000 stycken Mi-17 tillverkats.[1]
Operatörer
[redigera | redigera wikitext]Exempel på länder och före detta som använder eller har använt Mil Mi-17 är Serbien, Ryssland, Nordmakedonien, Serbien och Montenegro, Ukraina, Östtyskland, Bulgarien, Polen, Iran, Tjeckoslovakien, Sovjetunionen, Pakistan, Kina, Mongoliet, Slovakien och Mali.
Varianter
[redigera | redigera wikitext]- Mi-17 (Hip-H)
- Mi-17-1
- Mi-17-1M
- Mi-17-1V
- Mi-17-1VA
- Mi-17-2
- Mi-17-V3
- Mi-17-V5
- Mi-17-V7
- Mi-17M
- Mi-17MD
- Mi-17KF
- Mi-17N
- Mi-17P
- Mi-17PG
- Mi-17PI
- Mi-17PP
- Mi-17S
- Mi-17AE
- MI-17LPZS
- Mi-17Z-2 "Prehrada"
Bilder
[redigera | redigera wikitext]Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Mil Mi-17 (Hip-H) (militaryfactory.com)
Noter
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Mil Mi-17.
| |||||