Miles Falcon

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Miles Falcon
Miles M.3A Falcon G-AEEG (6738412215).jpg
Beskrivning
Typ Privatflygplan
Besättning 1
Första flygning 12 oktober 1934
Versioner Se varianter
Ursprung Storbritannien Storbritannien
Tillverkare Miles Aircraft
Data
Längd 7,62 meter
Spännvidd 10,67 meter
Höjd 1,98 meter
Vingyta 16,2 m²
Tomvikt 590 kg
Max. startvikt 1 000 kg
Motor(er) 1 × de Havilland Gipsy Major eller Gipsy Six
Motoreffekt 130 eller 200 hk
Prestanda
Max. hastighet 235 km/h
Räckvidd med
max. bränsle
990 km
Max. flyghöjd 4 500 meter
Stigförmåga 3,81 m/s
Lastförmåga
Kapacitet 2–3 passagerare

Miles Falcon är ett lätt brittiskt flygplan från 1934. Det var något större än föregångaren Miles Hawk Major för att få plats med ett säte till i en täckt kabin.

Prototypen försågs med extra bränsletankar och deltog 1934 i MacRobertson Air Race från London till Melbourne. Det tog föga imponerande 27 dagar att nå Darwin där den bröt tävlingen. Återresan däremot gick desto snabbare; 7 dygn, 19 timmar och 15 minuter.

Året efter deltog en annan Falcon Six i King's Cup Race och vann med en genomsnittsfart på 283,7 km/h. År 1936 satte samma flygplan rekord på sträckan LondonKapstaden med 3 dygn, 17 timmar och 37 minuter.

Inom Svenska Flygvapnet användes en Miles Falcon Major, som fick beteckningen Tp 7. Flygplanet var i tjänst vid Västmanlands flygflottilj (F 1) och Svea Flygflottilj (F 8) från 24 maj 1940 fram till januari 1944. Falcons har även tjänstgjort i Royal Air Force, Royal Navy, Australiens flygvapen och Sydafrikas flygvapen, många av dem rekvirerade från privata ägare under andra världskriget.

Varianter[redigera | redigera wikitext]

  • M.3 Falcon – Tresitsig prototyp med Gipsy Major-motor. 1 byggd.
  • M.3A Falcon Major – Fyrsitsig produktionsmodell med Gipsy Major-motor. 18 byggda.
  • M.3B Falcon Six – Tresitsig modell med Gipsy Six-motor. 10 byggda plus prototypen efter motorbyte.
  • M.3C Falcon Six – Fyrsitsig modell med Gipsy Six-motor. 1 byggd.
  • M.3D – M.3B med extra förstärkningar. 2 byggda plus en ombyggd M.3B.
  • M.3F – En M.3B ombyggd av Fairey Aviation med nya vingar för utvärdering av RAF.

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  • Andersson, Lennart (1992). Svenskt militärflyg – propellerepoken. Karlshamn: Allt om Hobby. sid. 259 & 306. ISBN 91-85496-56-1