Miljözon

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Miljözon används för att styra användningen av lastbilar och bussar inom tätorter. Det påstås att luftföroreningar då ska minska. Det är dock ett påstående som helt saknar bevis. Enligt de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö har t.ex. halten av kvävedioxid (NO2) ökat på flera gator. NO2 förväntas dessutom öka pga ökat utsläpp av NO2 från fordon. [1][2][3] Halten av kväveoxid (NO) har minskat. Men eftersom halter av kväveoxid NO i koncentrationer upp till ca 20 ppm i luft snarare är hälsobefrämjande, är det mycket tveksamt om halten av NO i stadsluft kan kallas för "luftförorening". [4] [5] Halten av NO i stadsluft varierar från ca 1 ppm upp till maximalt ca 5 ppm i gator i städer i Sverige. Sveriges tre storstäder har gjort mätningar av NOx och NO2 i stadsluften under decennier. Halten av NO är lika med halten av NOx minus halten av NO2 (Eftersom NOx = NO + NO2). Mätinstrumenten mäter total NOx-halt eller NO2 i luft.

Enligt Väg- och trafikforskningsinstitutet i Linköping (VTI) och även enligt professor Christer Johansson på ITM, Stockholms universitet, så kommer 80 till 90 % av partiklarna i stadsluften (PM10) från slitage av vägar och däck. [6][7][8] Partiklarna kommer alltså i mycket låg utsträckning från avgasröret på tyngre dieselfordon. Slitaget på väg och däck är lika stort från nya tyngre fordon som från gamla tyngre fordon. Alla fordon oavsett vikt och oavsett om de har dieselmotor eller ej bidrar till slitage av däck och vägar (sand, asfalt och stenarna i asfalten slits, och damm bildas). Samtliga kommuner som har infört "miljözon" hävdar i sina offentligt tillgängliga dokument, att de vill minska halterna av NO2 och PM10 i luften. [9][10][11] Mål som knappast nås mha "miljözon".

Många europeiska länder där ibland Danmark och Tyskland har infört miljözoner i större städer. I Sverige är det infört i städer som Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Helsingborg och Lund.

I praktiken innebär miljözonerna att tunga dieseldrivna fordon som är äldre än sex år (undantag finns för äldre gasdrivna bussar och etanolbussar, som har höga utsläpp av NO2) inte får köra inne i städerna. Nyare fordon är utrustade med partikelfilter som omvandlar av skadligt sot och kolväten bundna till sotet, till koldioxid och till vattenånga. Oxidationen av sot görs genom att NO i avgaserna oxideras till NO2. Partikelfiltren, som egentligen borde kallas för sotkatalysatorer, oxiderar bort sot i avgaserna mha NO2 i avgaserna. För att tekniken ska kunna fungera, så krävs det NO2 i överskott. Sotreduktionen mha sotkatalysatorer / partikelfilter sker alltså till priset av ökade utsläpp av NO2. [12][13][14][15]

Möjligheten finns att eftermontera partikelfilter / sotkatalysatorer på äldre fordon så att även de får köras i miljözonerna. Enligt åkerier som har försökt, t.ex. Ragnsells fordonschef Pierre Bertilsson i Stockholm, så fungerar det inte i praktiken.

Riktigt nya tunga dieseldrivna fordon (EURO5, EURO6) har även reduktion av NOx, vilket även leder till reduktion av NO2 i avgaserna. Men sotkatalysatorerna genererar så mycket NO2, att även EURO5-lastbilar och -bussar släpper ut mycket mer NO2 än äldre EURO2- och EURO3-lastbilar och -bussar, som inte får köras i "miljözon". I stadstrafik fungerar NOx-reduktion i avgaserna dåligt pga att fordonen kör i låg hastighet med många stopp. Då blir avgastemperaturen för låg för att NOx-reduktion (SCR) ska fungera. [16] Se även referens med avgasmätningar från AVL MTC AB sidan 10 i 3:e stycket om detta.

Reglerna för miljözon har hittills inte påbjudit / krävt:

- Användandet av mer eldrivna fordon i förorenade innerstäder. När fordon drivs på el, så kommer det inga föroreningar ur avgasröret. Fordon som bara drivs mha el har inte några avgasrör.

- Att utsläppen av giftiga, cancerogena kolväten som t.ex. bensen, butadien, polyaromater (PAH) från fordon regleras.

- Att utsläppen av NO2 från fordon regleras.

- Att gator rengörs oftare från damm, så att halten av PM10 i stadsluften minskas. På vårvintern innan sand och salt har sopats upp, t.ex. i mars-april, är halterna av PM10 som högst i stadsluften enligt bl.a. VTI.

Att kraftigt minska utsläppen av sot, tjära och giftiga, cancerogena kolväten i avgaserna från dieselfordon genom att använda ultrarena drivmedel till dieselfordon utan partikelfilter (sotkatalysator), vilket inte leder till ökade utsläpp av NO2, är förbjudet i miljözon i Sverige. Reduktion av sot, tjära och giftiga kolväten får bara göras mha katalysatorer i avgassystemet, något som ökar NO2 i avgaserna med 4 till 10 gånger (se referenserna).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Rapport från Göteborg/Mölndal mätn av NO2 och PM10 i luften
  2. ^ Katalysatorer på dieselfordon ger mer NO2 i avgaserna. Danska erfarenheter
  3. ^ Norska myndigheter konstaterar också att katalysatorer på dieselfordon gör att halterna av NO2 i stadsluften ökar
  4. ^ NO är bra för bl.a. hjärtats funktion
  5. ^ NO används vid behandling av olika former av lungsjukdomar
  6. ^ Exempel på vetenskaplig artikel i ämnet
  7. ^ Även enl Riksdagens utredningstjänst kommer partikler (PM10) främst från slitage av vägar och däck
  8. ^ Enligt VTI i Linköping kommer PM10 främst från vägdamm. Inte från avgasrör.
  9. ^ Rapport från Göteborgs kommun om NO2, PM10 och miljözon
  10. ^ Stockholms stad påstår sig ha "Miljözon" för att minska NO2 och PM10
  11. ^ Sthlms läns länsstyrelse vill minska NO2 och PM10 i Sthlm
  12. ^ Vetenskaplig artikel från SAE
  13. ^ Vetenskaplig ref. från danska forskare från ett av de företag som tillverkar sotkatalysatorer för fordon
  14. ^ Mätningar av avgaser på avgaslaboratoriet AVL MTC AB
  15. ^ Vetenskaplig ref. från USA om att dieselfordon i Sverige med partikelfilter / sotkatalysatorer har mycket mer NO2 i avgaserna än amerikanska fordon
  16. ^ Katalysatortillverkaren Eminox bekräftar att NOx-rening på buss i stadstrafik i t.ex. Miljözon fungerar dåligt i verkligheten

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]