Mimikry hos växter
| Mimikry hos växter |
|---|
|
Mimikry hos växter är ett samlingsbegrepp för skyddande likhet hos växter. Det gäller både fysiska och kemiska likheter. Mimikry hos växter har studerats betydligt mindre än mimikry hos djur. Mimikryn kan vara frågan om att skydda sig mot växtätare, men också att locka till pollinering när ingen belöning finns att vänta för pollineraren.[2]
Vanliga typer av mimikry hos växter är Bakers mimikry, Dodsons mimikry, Vavilovs mimikry, Pouyannes mimikry och naturligtvis Bates mimikry.
Bakers mimikry[redigera | redigera wikitext]
Bakers mimikry är en form av automimikry, det vill säga skyddande likhet inom samma art. Det har sitt namn efter den engelske naturalisten och växtfysiologen Herbert G. Baker. Hos växter kan honblommor efterlikna hanblommor av samma art och lura pollinerare på belöning.[3] Hanblommorna innehåller nektar som belöning, men det gör inte honblommorna. Fenomenet är vanligt hos många arter av Caricaceae, en familj av tvåhjärtbladiga växter, som framför allt växer i tropiska regioner av Central- och Sydamerika samt Afrika.[4] Till växtfamiljen räknas bland annat papaya.
Bates mimikry[redigera | redigera wikitext]
Bates mimikry innebär att en ogiftig och relativt försvarslös art imiterar en giftig, oätlig art eller en som är fullt kapabel att försvara sig.[5] Det är den vanligaste formen av mimikry och så pass vanlig att det ofta sätts likhetstecken mellan Bates mimikry och mimikry i allmänhet.
Huvuddelen av de arter som utövar Bates mimikry är insekter, men den förekommer även hos växter.
Dodsons mimikry[redigera | redigera wikitext]
Dodsons mimikry är uppkallad efter den amerikanske botanikern och taxonomen Calaway Homer Dodson. Också den gäller reproduktiv mimikry hos växter, men här är skilda arter inblandade.[6] Växten imiterar modellartens utseende för att lura pollinatörer att besöka blomman, fastän den inte ger någon belöning i form av nektar. Den efterliknar en art som ger belöning.
Orkidéarten Epidendrum ibaguense, som har sin utbredning i Trinidad, Franska Guyana, Venezuela, Colombia, och norra Brasilien, har blommor som starkt liknar blommorna hos arterna eldkrona och röd sidenört.[7] E. ibaguense pollineras av monarkfjärilar och förmodligen också kolibrier.[8][9]
Pouyannes mimikry[redigera | redigera wikitext]
Pouyannes mimikry, eller pseudo-kopulation,[10] är också en mimikry som förekommer hos växter. Den har fått sitt namn efter den franska botanikern M. Pouyanne[7] som först beskrev fenomenet, 1916[11] inom orkidésläktet Ophrys.[12]
Många växter liknar andra organismer, framför allt insekter. Vid Pouyannes mimikry imiterar växten, framför allt orkidéer en hon-insekt, fysiskt, men framför allt taktilt och kemiskt.[13]
Vavilovs mimikry[redigera | redigera wikitext]
Vavilovs mimikry är en aggressiv mimikry, som är av parasiterande karaktär, men som om arterna kan reproducera tillsammans kan bli mutualistisk.[7]
Vissa ogräs har förmåga att genom naturligt urval börja likna odlade växter, vilket gör dem svårare att rensa bort.[14] Just denna variant av mimikry har fått sitt namn efter den ryske botanikern och genetikern, Nikolaj Vavilov, som först beskrev den.
Vavilovs mimikry förutsätter tre faktorer, förutom modellen och mimikry-växten också en operator. Operatorn kan vara människan, något djur eller en maskin. Det har på senare tid föreslagits att även ogräs anpassning till växtgifter ska räknas som Vavilovs mimikry, och i så fall skulle herbicider räknas som operatorer.[15]
Vavilovs mimikry har påtagliga likheter med Bates mimikry på så sätt att ogräset inte delar egenskaperna som ger modellarten dess skydd och både modellen och operatorn påverkas negativt av mimikryn. Det finns dock skillnader: Vid Bates mimikry är modellen och operatorn fiender. Operatorn, predatorn, skulle äta den skyddade arten om det var möjligt, medan vid Vavilovs mimikry befinner sig skörden och människan i ett mutualistiskt förhållande. Däremot befinner sig mimikryn och människan i ett fiendeförhållande.[16]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Mimikry”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mimikry. Läst 24 oktober 2014.
- ^ Pannell och Farmer 2016, s. R784-R785.
- ^ Williamson och Black 1981, s. 494-496.
- ^ Bawa 1980, s. 467-474.
- ^ Nationalencyklopedin 1993, s. 335.
- ^ Dodson 1961, s. 133-139.
- ^ [a b c] Pasteur 1982, s. 169-199.
- ^ Boyden 1980, s. 135-136.
- ^ Kullenberg 1961, s. 1-340.
- ^ Linde, Tore Lien. ”Mimicry in the Rainforest of the Wet Tropics”. Skyrail Rainforest Cableway. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141006082912/http://www.skyrail.com.au/news/2378-mimicry-in-the-rainforests-of-the-wet-tropics. Läst 2 oktober 2014.
- ^ Pouyanne och Correvon 1916, s. 29-47.
- ^ Vereecken och Schiestl 2008, s. 7484-7488.
- ^ Dodson 1966, s. 129-141.
- ^ Vavilov 1951.
- ^ McElroy 2014, s. 207-216.
- ^ Wiens 1978, s. 365-403.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- K. S. Bawa (1980). ”Mimicry of male by female flowers and intrasexual competition for pollinators in Jacaratia dolichaula (D. Smith) Woodson (Caricaceae)”. Evolution 34 (3). doi:.
- Boyden, T. C. (1980). ”Floral mimicry by Epidendrum ibaguense (Orchidaceae) in Panama”. Evolution 34 (1). doi:.
- Correvon H och Pouyanne M (1916). ”A curious case of mimicry in Ophrys”. J Soc Nat Horticult (Frankrike) (4).
- C. H. Dodson och G. P. Frymire (1961). ”Natural pollination of orchids”. Missouri Botanical Garden Bulletin 49 (9).
- van der Pijl, Leendert; Dodson, Calaway H. (1966). Orchid Flowers: Their Pollination and Evolution. University of Miami Press, Coral Gables. ISBN 0-87024-069-2. OCLC 310489511
- Kullenberg, Bertil= B. (1961). ”Studies in Ophrys pollination”. Zool. Bidr., Uppsala 34.
- J. Scott McElroy (2014). ”Vavilovian Mimicry: Nikolai Vavilov and His Little-Known Impact on Weed Science” (på engelska). Weed Science (Weed Science Society of America) 62 (2). doi:. http://www.bioone.org/doi/abs/10.1614/WS-D-13-00122.1. Läst 6 maj 2015.
- John R.Pannell, Edward E.Farmer (12 september 2016). ”Mimicry in plants” (på engelska). Current Biology 26 (17). doi:. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0960982216303220.
- Pasteur, G. (1982). ”A classificatory review of mimicry systems”. Annual Review of Ecology and Systematics 13. doi:.
- Vavilov, Nikolai I. (I översättning av K. S. Chester) (1951). ”The Origin, Variation, Immunity, and Breeding of Cultivated Plants”. Chronica Botanica (Chronica Botanica, Waltham) (13). OCLC 608036378.
- Nicolas J. Vereecken, Florian P. Schiestl (27 maj 2008). ”The evolution of imperfect floral mimicry”. Proceedings of National Academy of Science of the United States of America (National Academy of Science) 105 (21). doi:. Läst 2 oktober 2014.
- Wiens, D. (1978). ”Mimicry in Plants” (på engelska). Evolutionary Biology 11.
- Williamson, G. Bruce; Black, Edwin M. (april 1981). ”Mimicry in Hummingbird-Pollinated Plants?” (på engelska). Ecology 62 (2): sid. 494–496. doi:. ISSN 0012-9658.