Mingtärna

Från Wikipedia
Mingtärna
Status i världen: Akut hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljMåsfåglar
Laridae
SläkteThalasseus
ArtMingtärna
T. bernsteini
Vetenskapligt namn
§ Thalasseus bernsteini
Auktor(Schlegel, 1863)
Synonymer
  • Sterna bernsteini
  • Kinesisk tärna

Mingtärna[2] (Thalasseus bernsteini) är en akut hotad östasiatisk fågel i familjen måsfåglar inom ordningen vadarfåglar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Mingtärnan är en relativt stor men gracil tärna, 43 centimeter lång, försedd med en tofs och en gul näbb med svart spets. I flykten syns en skapr kontrast mellan blekgråa manteln och svartaktiga yttre handpennor. Liknande tofstärnan är större, är mörkare grå ovan och saknar den svarta spetsen på näbben.

Läten[redigera | redigera wikitext]

Lätena är bristfälligt dokumenterade. Bland lätena hörs ljusa rullande "kerrick" och mörkare raspiga ljud.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln häckade fram tills nyligen enbart utmed kusten i östra Kina och där endast vid två lokaler.[3][1] 2016 upptäcktes två par häcka även i Sydkorea. Vintertid har den påträffats i Indonesien, Malaysia, Kina, Thailand och Filippinerna.[1]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Efter genetiska studier[5] förs mingtärna numera tillsammans med bland annat kentsk tärna (T. sandvicensis) och kungstärna (T. maximus) till släktet Thalasseus.[3][6]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Mingtärnan är helt kustbunden och häckar på små skär utanför kusten från mitten av maj till början av september, oftast inuti stora kolonier med tofstärnor. Vid den nyligen upptäckta häckningslokalen i Sydkorea häckar den dock i en koloni med svartstjärtad mås.[1]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Mingtärnan är världens mest sällsynta tärna med under 50 vuxna individer och IUCN kategoriserar arten som akut hotad.[1] Upprepade inventeringar vid de två kinesiska häcklokalerna sedan 2003 visar att arten minskar i antal.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Heinrich Agathon Bernstein (1828-1865), tysk läkare, zoolog och samlare av specimen.[7] På svenska har fågeln i litteratur även kallats kinesisk tärna.[8]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] BirdLife International 2013 Sterna bernsteini Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 5 januari 2015.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
  4. ^ Gochfeld, M., J. Burger, E. de Juana, C.J. Sharpe, G. M. Kirwan och E. F. J. Garcia (2020). Chinese Crested Tern (Thalasseus bernsteini), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.chcter2.01
  5. ^ Bridge, Eli S. (11 april 2005). ”Arkiverade kopian” (PDF). Molecular Phylogenetics and Evolution "35" (2): ss. 459–469. doi:10.1016/j.ympev.2004.12.010. PMID 15804415. Arkiverad från originalet den 12 april 2016. https://web.archive.org/web/20160412083752/https://www.cmnh.org/site/files/ornithology/mpeterns.pdf. Läst 30 maj 2015. 
  6. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.2). doi : 10.14344/IOC.ML.5.2.
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
  8. ^ Harrison, Peter. Seabirds of the World: A Photographic Guide. Princeton University Press, Princeton, New Jersey, 1987, ISBN 0-691-01551-1

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]