Minskavtalet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ledarna från Vitryssland, Ryssland, Tyskland, Frankrike och Ukraina vid Minsk-mötet i februari 2015

Minskavtalet är två avtal som skulle skapa förutsättningarna för en fredlig lösning av kriget i Donbass.

Det så kallade Minsk I blev underskrivit av representanter för Ukraina, Ryssland, Folkrepubliken Donetsk och Folkrepubliken Lugansk den 5 september 2014 i Vitrysslands huvudstad Minsk där den vitryske ledaren Aleksandr Lukasjenko var värd för mötet.[1][2][3]

Det så kallade Minskavtalet från 2015 eller Minsk II förhandlades fram av Tyskland och Frankrike och undertecknades i februari 2015 av Ryssland och Ukraina innebar att tungt artilleri skulle dras tillbaka från fronten och att östra Ukraina skulle få ett större självstyre. Representanter för Folkrepublikerna Donetsk och Lugansk deltog inte i Minsk II-förhandlingerna.

Inte en enda punkt i avtalen har hittills uppfyllts och över 13 000 människor har dödats i kriget. I anslutning till avtalet påtalade Amnesty International att flera krigsbrott hade begåtts på respektive sida av konflikten.

Detta skrevs in i avtalet i Minsk i september 2014[redigera | redigera wikitext]

  • Trygga ett omedelbart ömsesidigt eldupphör.
  • Säkra OSSE:s möjlighet att genomföra övervakning och kontroll av eldupphöret.
  • Decentralisera makten enligt den ukrainska lagen om självstyre i regionerna Donetsk och Luhansk, enligt lagen om särskild status.
  • Trygga en stadigvarande övervakning av den rysk-ukrainska gränsen och säkra OSSE :s möjligheter att kontrollera säkerheten i gränszonerna i Ukraina och Ryssland.
  • Omedelbart befria alla fångar och olagligt gripna personer.
  • Anta en lag om otillåten förföljelse eller straffande av personer som var inblandade i händelser som inträffade i regionerna Donetsk och Luhansk i Ukraina.
  • Fortsätta en inkluderande nationell dialog.
  • Vidta åtgärder för att förbättra den humanitära situationen i Donbass-området.
  • Möjliggöra förtida val i enlighet med den ukrainska lagen om självstyre i regionerna Donetsk och Luhansk
  • Föra ut olagliga väpnade grupper, krigsmateriel, krigare och legosoldater från Ukrainas territorium.
  • Anta ett program för ekonomisk tillväxt och återupprättande av Donbass-områdets livskraft.
  • Garantera personlig säkerhet för dem som deltar i konsultationer.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Ukraine ceasefire agreement signed in Minsk”. CCTV America. http://www.cctv-america.com/2014/09/05/ukraine-ceasefire-agreement-signed-in-minsk. Läst 1 oktober 2014. 
  2. ^ Organization for Security and Co-operation in Europe (5 September 2014). "Chairperson-in-Office welcomes Minsk agreement, assures President Poroshenko of OSCE support". Pressmeddelande. Läst 1 October 2014.
  3. ^ Organization for Security and Co-operation in Europe (15 September 2014). "OSCE Chief Monitor in Ukraine urges all sides to allow monitors to carry out duties safely". Pressmeddelande. Läst 15 September 2014.