Misofoni

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Misofoni, av grekiska μῖσος, "hat", och φωνή , "ljud", betyder bokstavligen "hat mot ljud" och är ett sällan diagnosticerat tillstånd som många tror har sin grund i neurologi. Själva tillståndet innebär att negativa känslor, såsom ilska, avsky och aggression orsakas av vissa specifika ljud.

Det har inte företagits många studier om misofoni och begreppet är väldigt obskyrt; diagnosen finns inte med i varken DSM-5 eller ICD-10, men det har föreslagits att tillståndet ska klassas som en fristående psykisk sjukdom.[1] Misofoni kallas även för "selektivt ljudkänslighetssyndrom" eller på engelska "selective sound sensitivity syndrome" eller "4S".[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Misophonia: Diagnostic Criteria for a New Psychiatric Disorder”. Journals.plos.org. 23 januari 2013. http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0054706. Läst 11 juni 2019. 
  2. ^ M Neal, A E Cavanna (7 september 2012). ”P3 Selective sound sensitivity syndrome (misophonia) and Tourette syndrome | Journal of Neurology, Neurosurgery & Psychiatry”. Jnnp.bmj.com. http://jnnp.bmj.com/content/83/10/e1.13. Läst 11 juni 2019.