Mobiltelefonisystem D

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Mobilelefonisystem D)

MTD (förkortning för Mobiltelefonisystem D) var ett svenskt manuellt mobiltelefonisystem för frekvensbandet 450 MHz. Det introducerades år 1971 och var i drift till år 1987, när det automatiska systemet NMT hade gjort MTD omodernt. MTD-nätet hade som mest 20 000 abonnenter, samt 700 anställda telefonister.

MTD användes även i Danmark. År 1976 anpassades det norska telefonisystemet OLT till att innefatta UHF-banden som användes i MTD. Detta möjliggjorde roaming inom Skandinavien.

Det första mobiltelefonisystemet i Sverige var MTA (Mobiltelefonsystem A), som användes under åren 1956 till 1967. Det var automatiskt, använde frekvensbandet 160 MHz och fanns i Stockholm och Göteborg. Sändardelen hade nummerskiva, och var rörbaserad och därmed skrymmande. MTA hade 125 abonnenter. Det andra systemet, MTB (Mobiltelefonisysten B) hade transistoriserade sändenheter, och var i drift under åren 1962 till 1983 med runt 600 abonnenter. Det använde frekvensbanden 76-77,5 samt 81-82,5 MHz och var även tillgängligt i Malmö. Systemet MTC (Mobiltelefoni C), senare kallat NMT, skulle ha ersatt MTB, men då standardiseringen inom de nordiska länderna dröjde introducerades MTD i väntan på det.

System År Frekvenser Abonnenter Täckningsområde Noteringar
MTA 1956-1967 160 MHz 125 Göteborg, Stockholm Rörbaserat med nummerskiva
MTB 1962-1983 76,0-77,5 ; 81,0-82,5 MHz 600 Göteborg, Stockholm, Malmö Transistoriserat
MTC Drog ut på tiden och blev NMT 1981
MTD 1971-1987 450 MHz 20 000 Skandinavien

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]