Moderskapsstraff
Moderskapsstraff[1]är ett sociologiskt begrepp för att beskriva effekterna på lön och upplevd kompetens som arbetande mödrar möter i förhållande till barnlösa kvinnor. Specifikt kan kvinnor drabbas av en lönenedsättning per barn, vilket resulterar i en löneskillnad mellan barnlösa kvinnor och mödrar som är större än skillnaden mellan män och kvinnor. Mödrar kan också drabbas av sämre utvärderingar på arbetsplatsen som indikerar att de är mindre engagerade i sitt arbete, mindre pålitliga och mindre auktoritära än icke-mödrar. Således kan mödrar uppleva nackdelar när det gäller anställning, lön och daglig arbetsupplevelse.[2][3][4]
Geografi[redigera | redigera wikitext]
Dessa effekter har dokumenterats i över ett dussin industriländer, bland annat Japan, Sydkorea, Storbritannien, Polen och Australien. Fenomenet verkar inte minska med tiden.[5]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Regeringskansliet, Regeringen och (25 september 2014). ”Lönsamt arbete – familjeansvarets fördelning och konsekvenser”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2014/09/sou-201428/. Läst 8 september 2019.
- ^ Budig, Michelle; Paula England (2001). ”The Wage Penalty for Motherhood”. American Sociological Review 66 (2): sid. 204. doi:.
- ^ Anderson, Deborah; Melissa Binder (2003). ”The Motherhood Wage Penalty Revisited: Experience, Heterogeneity, Work effort and Work-Schedule Flexibility”. Industrial and Labor Relations Review 56 (2): sid. 273–294. doi:.
- ^ Correll, S.; S. Bernard (2007). ”Getting a job: Is there a motherhood penalty?”. American Journal of Sociology 112 (5): sid. 1297–1338. doi:.
- ^ Benard, Stephen; Paik. ”Cognitive Bias and the Motherhood Penalty”. Hastings Law Journal 59 (6): sid. 1359. (Juni 2008)