Monacos Grand Prix 2014

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Monaco Monacos Grand Prix 2014
Monte Carlo Formula 1 track map.svg
Datum25 maj 2014
BanaCircuit de Monaco, Monaco
Sträcka78 varv, 260,52 km
VinnareTyskland Nico Rosberg,
Mercedes
Pole positionTyskland Nico Rosberg,
Mercedes, 1.15,989
Snabbaste varvFinland Kimi Räikkönen,
Ferrari, 1.18,479 (varv 75)
ArrowLeft.svg Föregående Följande ArrowRight.svg
Spanien Spanien Kanada Kanada

Monacos Grand Prix 2014 var det sjätte av 19 lopp ingående i formel 1-VM 2014.

Rapport[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Liksom Monacos Grand Prix 2013 valde Pirelli de två mjukaste gummiblandningarna; Gulmarkerade "Soft" och rödmarkerade "Supersoft". Det var första gången på säsongen som den supermjuka gummiblandningen användes under en tävlingshelg.[1]

Kvalet[redigera | redigera wikitext]

I slutet av den första kvalomgången kraschade Marcus Ericsson in i Felipe Massa i Mirabeau vilket gjorde att ingen av de kunde fortsätta.[2] Ericsson låg då på sista plats och Massa på nionde plats vilket gjorde att han gick vidare till den andra kvalomgången, men kunde inte köra då hans bil fick för stora skador i kraschen. Domarna bedömde att det var Ericssons fel och gav honom därför en bestraffning, vilket gjorde att han fick starta loppet från depån och att han fick två straffpoäng.[3] I slutet av den tredje kvalomgången låg Nico Rosberg i ledning och Lewis Hamilton på andra plats när Rosberg missbedömde inbromsningen till Mirabeau och orsakade gul flagg, vilket gjorde att Hamilton inte kunde förbättra sig.[4] Domarna undersökte incidenten men ansåg att Rosberg inte gjorde det med avsikt, och han fick därför behålla sin pole position.[5]

Loppet[redigera | redigera wikitext]

Pastor Maldonado stannade på startgriden innan uppvärmningsvarvet då hans bränslepump var trasig, och han kunde därför inte starta loppet. Nico Rosberg tog starten från pole position före Lewis Hamilton och Sebastian Vettel, men Kimi Räikkönen var snabbast och tog två platser direkt. På första varvet blev Sergio Pérez påkörd av Jenson Button i Mirebeau och snurrade runt, vilket gjorde att säkerhetsbilen kom ut. Sebastian Vettel drabbades av ett problem med sin turbo efter omstarten och fick bryta.

Adrian Sutil körde om många efter sitt depåstopp, bland annat Romain Grosjean och Marcus Ericsson i Loews-hårnålen. Men på varv 23 förlorade han när han kom ut ur tunneln och kraschade i Nouvelle-chikanen, vilket gjorde att säkerhetsbilen kom ut för andra gången.

Alla utom Felipe Massa gick in i depån för att byta däck. Kimi Räikkönen tvingades göra det två gånger efter att han blev påkörd av Max Chilton och fick en punktering, vilket ledde till att han tappade många placeringar.[6] Jean-Éric Vergne fick ett drive-through-straff efter att han nästan kraschat med Kevin Magnussen i depån.[7]

Rosberg och Hamilton drog återigen iväg med Ricciardo på tredje och Alonso på fjärde plats. Felipe Massa gjorde sitt första och enda depåstopp efter 40 varv. Vergne drabbades ett motorhaveri på varv 50, vilket gjorde att han fick bryta. Även Valtteri Bottas fick liknande problem på varv 55 och bröt. Esteban Gutiérrez körde in i skyddsräcket i La Rascasse på varv 59 och skadade hjulupphägningen, vilket gjorde att även han bröt. Detta gynnade Jules Bianchi som vid detta tillfället låg på tionde plats och skulle då ta Marussias första poäng någonsin.

Jenson Button passerede sin stallkamrat Magnussen upp till sjätte plats. Räikkönen försökte köra om Magnussen i hårnålen, men misslyckades och båda två körde in i barriären, vilket gjorde att Bianchi låg på åttonde plats och Grosjean på nionde. Räikkönen tvingades in i depån för att byta däck då han fick en punktering under omkörningsförsöket.

Hamilton hade länge varit ungefär en sekund bakom Rosberg och nästan femton sekunder före Ricciardo, men Hamilton fick smuts i ögat med 12 varv kvar vilket innebar att han saktade ner och att Ricciardo närmade. På varv 73, fem varv före målgång, var Ricciardo precis bakom Hamilton, men Hamilton lyckades hålla placeringen och blev tvåa, medan Ricciardo slutade på tredje plats.

Nico Rosberg vann Monacos Grand Prix för andra året i rad och tog tillbaka mästerskapsledningen.[8] Endast Hamilton, Ricciardo och Alonso gick i mål utan att ha blivit varvade av Rosberg. Nico Hülkenberg blev femma, Jenson Button blev sexa och Felipe Massa blev sjua. Jules Bianchi blev åtta men fick ett 5-sekunders tidstilläg[9] som gjorde att han fick niondeplatsen och Romain Grosjean fick åttondeplatsen. Detta blev både Bianchis och Marussias första poäng någonsin.[10] Kevin Magnussen blev tia och Marcus Ericsson blev elva och kom just utanför poängplats, vilket blev Caterhams bästa resultat någonsin.

Kvalet[redigera | redigera wikitext]

Pos. Nr Förare Konstruktör Q1 Q2 Q3 Grid
1 6 Tyskland Nico Rosberg Mercedes 1.17,678 1.16,465 1.15,989 1
2 44 Storbritannien Lewis Hamilton Mercedes 1.17,823 1.16,354 1.16,048 2
3 3 Australien Daniel Ricciardo Red Bull-Renault 1.17,900 1.17,233 1.16,384 3
4 1 Tyskland Sebastian Vettel Red Bull-Renault 1.18,383 1.17,074 1.16,547 4
5 14 Spanien Fernando Alonso Ferrari 1.17,853 1.17,200 1.16,686 5
6 7 Finland Kimi Raikkonen Ferrari 1.17,902 1.17,398 1.17,389 6
7 25 Frankrike Jean-Eric Vergne Toro Rosso-Renault 1.17,557 1.17,657 1.17,540 7
8 20 Danmark Kevin Magnussen McLaren-Mercedes 1.17,978 1.17,609 1.17,555 8
9 26 Ryssland Daniil Kvyat Toro Rosso-Renault 1.18,616 1.17,594 1.18,090 9
10 11 Mexiko Sergio Perez Force India-Mercedes 1.18,108 1.17,755 1.18,327 10
11 27 Tyskland Nico Hulkenberg Force India-Mercedes 1.18,432 1.17,846 11
12 22 Storbritannien Jenson Button McLaren-Mercedes 1.17,890 1.17,988 12
13 77 Finland Valtteri Bottas Williams-Mercedes 1.18,407 1.18,082 13
14 8 Frankrike Romain Grosjean Lotus-Renault 1.18,335 1.18,196 14
15 13 Venezuela Pastor Maldonado Lotus-Renault 1.18,585 1.18,356 15
16 19 Brasilien Felipe Massa Williams-Mercedes 1.18,209 Ingen tid 16
17 21 Mexiko Esteban Gutierrez Sauber-Ferrari 1.18,741 17
18 99 Tyskland Adrian Sutil Sauber-Ferrari 1.18,745 18
19 17 Frankrike Jules Bianchi Marussia-Ferrari 1.19,332 211
20 4 Storbritannien Max Chilton Marussia-Ferrari 1.19,928 19
21 10 Japan Kamui Kobayashi Caterham-Renault 1.20,133 20
22 9 Sverige Marcus Ericsson Caterham-Renault 1.21,732 PL2
Vidare från första kvalrundan ▬▬     Vidare från andra kvalrundan ▬▬


Noteringar:

Kvalresultatet

Loppet[redigera | redigera wikitext]

Startgriden

Pos. Nr Förare Konstruktör Varv Tid Grid P
1 6 Tyskland Nico Rosberg Mercedes 78 1:49.27,661 1 25
2 44 Storbritannien Lewis Hamilton Mercedes 78 +9,210 2 18
3 3 Australien Daniel Ricciardo Red Bull-Renault 78 +9,614 3 15
4 14 Spanien Fernando Alonso Ferrari 78 +32,452 5 12
5 27 Tyskland Nico Hülkenberg Force India-Mercedes 77 +1 varv 11 10
6 22 Storbritannien Jenson Button McLaren-Mercedes 77 +1 varv 12 8
7 19 Brasilien Felipe Massa Williams-Mercedes 77 +1 varv 16 6
8 8 Frankrike Romain Grosjean Lotus-Renault 77 +1 varv 14 4
91 17 Frankrike Jules Bianchi Marussia-Ferrari 77 +1 varv 21 2
10 20 Danmark Kevin Magnussen McLaren-Mercedes 77 +1 varv 8 1
11 9 Sverige Marcus Ericsson Caterham-Renault 77 +1 varv PL
12 7 Finland Kimi Räikkönen Ferrari 77 +1 varv 6
13 10 Japan Kamui Kobayashi Caterham-Renault 76 +2 varv 20
14 4 Storbritannien Max Chilton Marussia-Ferrari 75 +3 varv 19
Ret 21 Mexiko Esteban Gutiérrez Sauber-Ferrari 59 Olycka 17
Ret 77 Finland Valtteri Bottas Williams-Mercedes 55 Hydraulik 13
Ret 25 Frankrike Jean-Éric Vergne Toro Rosso-Renault 50 Motor 7
Ret 99 Tyskland Adrian Sutil Sauber-Ferrari 23 Olycka 18
Ret 26 Ryssland Daniil Kvyat Toro Rosso-Renault 10 Motor 9
Ret 1 Tyskland Sebastian Vettel Red Bull-Renault 5 Turbo 4
Ret 11 Mexiko Sergio Pérez Force India-Mercedes 0 Kollision 10
DNS 13 Venezuela Pastor Maldonado Lotus-Renault 0 Bränslepump 15
Förare och stall som tog poäng ▬▬

Noteringar:

Resultatet

Ställning efter loppet[redigera | redigera wikitext]

Förarmästerskapet
Pos. Förare Poäng
 1 1 Tyskland Nico Rosberg 122
 1 2 Storbritannien Lewis Hamilton 118
3 Spanien Fernando Alonso 61
 1 4 Australien Daniel Ricciardo 54
 1 5 Tyskland Nico Hülkenberg 47


Konstruktörsmästerskapet
Pos. Konstruktör Poäng
1 Tyskland Mercedes 240
2 Österrike Red Bull-Renault 99
3 Italien Ferrari 78
4 Indien Force India-Mercedes 67
 1 5 Storbritannien McLaren-Mercedes 52
  • Notering: Endast de fem bästa placeringarna i vardera mästerskap finns med på listorna.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Pirelli reveal tyre choices for Spain, Monaco and Canada” (på engelska). Formula1.com. 11 april 2014. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413212336/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2014/4/15714.html. Läst 30 maj 2014. 
  2. ^ ”Ericsson penalised for Massa qualifying incident” (på engelska). Formula1.com. 24 maj 2014. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413212337/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2014/5/15873.html. Läst 29 maj 2014. 
  3. ^ ”FIA Stewards Decision - Document No.29” (på engelska) (PDF). Fia.com. Fédération Internationale de l'Automobile. 24 maj 2014. Arkiverad från originalet den 25 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140525213839/http://184.106.145.74/f1-championship/f1-2014/f1-2014-06/Formula%20One%20Monaco%20Grand%20Prix%202014%20Document%20-%2029.pdf. Läst 29 maj 2014. 
  4. ^ Noble, Jonathan; Beer, Matt (24 maj 2014). ”Nico Rosberg's Monaco pole is under investigation after his Q3 off” (på engelska). Autosport. Haymarket Publications. http://www.autosport.com/news/report.php/id/114106. Läst 29 maj 2014. 
  5. ^ ”FIA Stewards Decision - Document No.33” (på engelska) (PDF). Fia.com. FIA. 24 maj 2014. Arkiverad från originalet den 29 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140529065634/http://184.106.145.74/f1-championship/f1-2014/f1-2014-06/Formula%20One%20Monaco%20Grand%20Prix%202014%20Document%20-%2033.pdf. Läst 29 maj 2014. 
  6. ^ Anderson, Ben (25 maj 2014). ”Monaco GP: Kimi Raikkonen says Max Chilton destroyed his race” (på engelska). Autosport. Haymarket Publications. http://www.autosport.com/news/report.php/id/114139. Läst 30 maj 2014. 
  7. ^ ”FIA Stewards Decision - Document No.47” (på engelska) (PDF). Fia.com. Fédération Internationale de l'Automobile. 25 maj 2014. https://www.fia.com/sites/default/files/external_archive/node7570/Formula%20One%20Monaco%20Grand%20Prix%202014%20Document%20-%2047.pdf. Läst 29 maj 2014. 
  8. ^ ”Rosberg retakes points lead with Monaco win” (på engelska). GPUpdate. GPUpdate. 25 maj 2014. http://www.gpupdate.net/en/f1-news/311216/rosberg-retakes-points-lead-with-monaco-win/. Läst 30 maj 2014. 
  9. ^ [a b] ”FIA Stewards Decision - Document No.48” (på engelska) (PDF). Fia.com. Fédération Internationale de l'Automobile. 25 maj 2014. https://www.fia.com/sites/default/files/external_archive/node7570/Formula%20One%20Monaco%20Grand%20Prix%202014%20Document%20-%2048.pdf. Läst 29 maj 2014. 
  10. ^ ”Bianchi hails Marussia determination after first points” (på engelska). Formula1.com. 25 maj 2014. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413212345/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2014/5/15888.html. Läst 30 maj 2014. 
  11. ^ ”Ericsson penalised for Massa qualifying incident” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413212337/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2014/5/15873.html. Läst 24 maj 2014. 
  12. ^ Noble, Jonathan (25 maj 2014). ”Monaco GP: Jules Bianchi hit with gearbox penalty” (på engelska). Autosport. Haymarket Publications. http://www.autosport.com/news/report.php/id/114124. Läst 25 maj 2014. 
  13. ^ ”FIA Stewards Decision - Document No.40” (på engelska) (PDF). Fia.com. Fédération Internationale de l'Automobile. 25 maj 2014. https://www.fia.com/sites/default/files/external_archive/node7570/Formula%20One%20Monaco%20Grand%20Prix%202014%20Document%20-%2040.pdf. Läst 29 maj 2014. 
  14. ^ ”Rosberg triumphs in Monaco to regain points lead” (på engelska). Formula1.com. Arkiverad från originalet den 13 april 2015. https://archive.is/20150413191522/http://origin.lb.formula1.com/news/headlines/2014/5/15883.html. Läst 25 maj 2014. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]