Mordet i Locus Peccatorum

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Mordet i Locus Peccatorum ägde rum den 7 september 1829 i Lund, då studenten Jacob Wilhelm Blomdahl slog ihjäl sin studiekamrat Andreas Emanuel Landén. Jacob Wilhelm Blomdahl dömdes till döden av universitetet och avrättades den 16 april 1830.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Lundavy från 1830-talet; Sandgatan med Lundagårdsmuren, Kungshuset och Domkyrkan.

År 1829 var Lund en förhållandevis liten stad, med ungefär 4200 invånare.[1] Stadens universitet hade cirka 160 år på nacken och hade två år senare, år 1831, 423 studenter.[2] Dessa studenter var organiserade i nationer, vilka stod under uppsikt av en inspektor, vars uppgift det var att bekymra sig om studenternas leverne och uppförande in loco parentis.[3] Mer handfast upprätthölls ordningen bland dessa unga män av akademivakten tillsammans med stadsvakten.[4] En icke betydande del av studenterna var bosatta på så kallade "studentkaserner" - hus där ett antal studentrum, ofta möblerade, låg grupperade kring en gemensam korridor och hyrdes ut ett och ett till hugade studenter - medan andra hyrde in sig hos allmänheten.[5] Fortfarande gjorde staden skäl för sitt av Esaias Tegnér givna epitet som "akademisk bondby".[6]

Genomsnittsstudenten förde under det tidiga artonhundratalet ett relativt torftigt liv; boendesituationen har berörts ovan, och vad gäller mat så fick den som inte hade råd att äta på stadens värdshus - det vill säga merparten av studenterna - hålla till godo med "hämtmat" från kvinnor i staden, mat som enligt samtida uppgifter oftast inte lämpade sig till annat än projektiler i gatuslagsmål.[7] Det torftiga dagliga livet till trots rumlades det friskt i det tidiga artonhundratalets Lund.[8] Slagsmål mellan gesäller och studenter var legio, och mer allvarliga incidenter, som att studenterna "gör hemgång hos de fattige eller bryter sönder fenster och dörrar för att tillfredsställa sina tygellösa begär, eller slår svafvelsyra i ögonen på kärringar, eller vrålar i kapp med barnaföderskor eller begår dylika skurkstreck" ägde även rum.[9] Nattvakten var emellertid överseende, och kom disciplinärenden inför universitetsledningen blev påföljden oftast en förmaning eller relegation på kortare eller längre tid.[10]

De inblandade[redigera | redigera wikitext]

Första sidan i Andreas Emanuel Landéns bouppteckning.

Mördaren, Jacob Wilhelm Blomdahl, föddes den 12 januari 1804 i Starrkärr, som son till prosten Johan Ulric Blomdahl.[11] Efter studier vid Göteborgs gymnasium begav han sig till Lunds universitet för att studera teologi och skrevs in i Norrlands nation den 4 oktober 1825, men redan den 31 oktober bytte han till Göteborgs nation.[11][12] Jacob Wilhelms studieperiod var dock inte helt problemfri; han led stundtals av psykiska problem och hade rent av tvingats avbryta sina studier mellan 1826 och 1827 på grund av "nervfeber".[13][14] Efter att ha tillfrisknat återvände han till Lund på vårterminen 1828, och bosatte sig på sommaren 1829 i en studentkasern på hörnet av Sankt Annegatan och Adelgatan, ägd av vicepastor G C Hernander.[14][15] Studierna gick emellertid dåligt, och han hade vid tiden för mordets inträffande beslutat sig att, med faderns välsignelse, lämna Lund och ta värvning vid Wendes artilleriregemente i Kristianstad, dit han planerade att resa den 9 september 1829.[14][16]

Den mördade, Andreas (ibland Anders[17]) Emanuel Landén, föddes den 7 augusti 1807 i Morlanda.[18] Han var son till kronomagasinförvaltaren Anders Landén och Christina Catharina Insulander, och beskrivs som "en vacker, reslig karl".[19] Efter studier vid Uddevalla lägre lärdomsskola kom han till Lund där han skrevs in i Göteborgs nation den 8 oktober 1825, något som gjorde att hans notis i nationsmatrikeln hamnade precis innan Jacob Wilhelm Blomdahls.[20] Precis som Blomdahl studerade även Landén teologi.[20] Landéns bouppteckning, som förvaras på Lunds universitetsarkiv, har för eftervärlden givit "en unik frusen ögonblicksbild av vad som kunde ingå i en troligen rätt ordinär students bohag i det tidiga 1800-talets Lund",[21] och visar att Landén näppeligen levde särskilt rikt; med undantag för ett par gula handskar och en röd väst av sidentyg bestod Landéns ägodelar av ett par utslitna vita linnebyxor, en trasig grön syrtut och likaledes illa åtgångna underkläder och halsdukar.[21] Förutom kläder ägde han även en gammal spegel, en klädborste, rak- och skrivdon samt "en gammal kakburk".[21] Hans flöjt av ebenholts var pantsatt, och trots att han var student ägde han endast ett fåtal böcker.[22] Att han ägnade sig åt idrott tycks dock stå klart, då dödsboet även inkluderade sporrar och ett par skridskor.[23] Dödsboet hade skulder på 102 riksdaler - varav de flesta till olika former av tjänstefolk - och tillgångar på 38 riksdaler.[23]

Mordet[redigera | redigera wikitext]

Studentkasernen där mordet ägde rum.

Den 7 september 1829 besökte Landén nationskamraten Blomdahl i dennes bostad på den ovannämnda studentkasernen, och de två studenterna kom i bråk.[24] Orsaken till bråket är oklar, men den utlösande faktorn kan ha varit en skuld på två riksdaler, som Blomdahl försökte få återbetald med våld.[25][26] När bråket gick över till handgemäng hämtade Blomdahl ett gallerjärn, och Landén beväpnade sig på samma sätt.[26][27] Blomdahl var emellertid den skickligare fäktaren av de två, och träffade Landén i huvudet med sitt tillhygge.[26][27] Stadsfogden och studentnationsgenealogen Carl Sjöström menar emellertid att detta händelseförlopp skulle vara påhittat av Blomdahl, som velat ge sin gärning "ett romantiskt skimmer".[28] Enligt Sjöströms hypotes skulle Blomdahl istället ha mördat Landén i sömnen när denne sov över hos honom (för vilket, enligt Sjöström, avsaknaden av skador på Blomdahl och kroppens avkläddhet skulle tala) på grund av svartsjuka; Blomdahl och Landén skall ha varit rivaler om samma kvinna.[28] Oavsett vad fortsatte Blomdahl med att misshandla den medvetslöse Landén till döds med gallerjärnet, sparkar och slag.[26][27]

Efter att Landén avlidit gömde Blomdahl liket i sin garderob, och försökte torka bort blodet så gott det gick.[29] När detta var nödtorftigt avklarat gömde han liket ånyo, denna gång i studentkasernens avträde, och gick ut för att äta kvällsmat.[17][29]. Klockan två på natten plockade Blomdahl ut liket ur avträdet, klädde av kroppen det mesta av kläderna så att den inte skulle kunna identifieras och försökte släpa den utanför staden.[17][26][30] Han orkade dock inte längre än en bit in på Adelgatan, där han släppte liket utanför rector magnificus Anders Otto Lindfors hus och återvände hem.[17][26][30]

Upptäckt och begravning[redigera | redigera wikitext]

Liket upptäcktes av nattvakten strax före klockan fem på morgonen den åttonde september.[14][31] Landéns kropp var då fullständigt söndertrasad;[14] enligt obduktionsrapporten, författad av bataljonsläkare Arvid Sture Bruzelius, var huvudskålens vänstra sida fullständigt krossad, läpparna hade spräckts och flera tänder slagits ut.[32] Bröstet hade flertalet sår från ett spetsigt föremål, och buken hade utsatts för sparkar och slag till den milda grad att levern brustit.[32] Minst trettiofem sår och andra skador fanns på vänsterarmens baksida; "till synes wittne desse om at den aflidne sökt skydda hufwudet mot slagen", som Bruzelius beskrev det.[32] På grund av den kraftiga misshandeln kunde kroppen endast identifieras genom att en tvätterska kände igen Landéns skjorta.[17][33] Ett blodspår gick dock från platsen där liket påträffades till den närbelägna studentkasernen, där en nerblodad Blomdahl upptäcktes i ett lika nerblodat rum, i vilket sedermera Landéns nyckel och plånbok återfanns.[17][34][35] Blomdahl sattes omedelbart i häkte.[36]

Lindforska huset, utanför vilket liket återfanns. Studentkasernen skymtar i bakgrunden.

Andreas Emanuel Landén begravdes den 11 september 1829 på Norra kyrkogården, åtföljd av "en talrik samling Lärare och Kamrater".[37] Vid jordfästningen föredrog Assar Lindeblad dikten "Wid Studeranden Anders E Landéns Graf",[38] av vars sex[39] strofer den första citeras nedan:

Se solen vandrar fram: än är jag livets gäst
men kanske drömde jag i morgonrodnans flamma
min sista ungdomsdröm, och får ej stamma
ett ömt farväl till dem mitt hjärta fäst.
Kanske i kvällens stund mordängeln till mig tågar.
Ack! är det vänskap eller hat som lågar
hos människan mest?[40]
– Assar Lindeblad

Rättegång och avrättning[redigera | redigera wikitext]

Landéns och Blomdahls notiser i Göteborgs nations matrikel, med Blomdahls notis överstruken.

Vid tiden lydde samtliga till universitetet knutna personer fortfarande under den akademiska jurisdiktionen, varför Lunds universitet självt ägde rätten att rannsaka och döma i brottmål.[17][41] I detta fall hade universitetets större konsistorium att döma i saken.[17][41] Efter att inledningsvis ha nekat erkände Blomdahl mordet, och själva domen avkunnades den 29 september.[42] Professor Jacob Sönnerberg yrkade på att konsistoriet skulle ta Blomdahls uppenbart rubbade sinnestillstånd i beaktande vid domslutet och endast döma mördaren till livstids fängelse, men resten av större konsistoriet, med rector magnificus i spetsen, valde att följa lagens bokstav och döma Blomdahl till döden genom halshuggning.[17][26][43]

Större konsistoriets dom bekräftades av både hovrätten och högsta domstolen, och Blomdahls och faderns nådeansökningar till Karl XIV Johan gick ohörda.[17] Universitetet försökte få domen verkställd i Malmö, där Blomdahl satt häktad i väntan på avrättning, för att undvika "ett ofördelaktigt inflytande på den studerande ungdomens ömtåliga känsla, och även för oss själva medföra svåra och sorgliga plikter", vilken begäran dock avslogs.[17][26][44]

Att genomföra en avrättning i Lund var dock en svårgenomförd affär; staden hade visserligen en avrättningsplats på Norra Fäladen, men varken universitetet eller staden hade en skarprättare.[17][44] Lunds universitet var dessutom enligt lag tvunget att anordna spetsgård runt avrättningsplatsen, men till detta hade akademien inte tillräckligt med folk.[17] Dessa problem avlöstes dels genom att länsskarprättaren inkallades, dels genom att Lunds universitet tog stadens borgare till hjälp, och en kungörelse upplästes i domkyrkan om att en person från varje husnummer skulle bidra till spetsgården.[17]

Den 16 april 1830 avrättades så Jacob Wilhelm Blomdahl medelst halshuggning på stadens avrättningsplats.[17][45][44] Enligt domen skulle hans kropp grävas ner på avrättningsplatsen, men detta mildrades till att han fick begravas i utkanten av Norra kyrkogården på en plats vigd åt bland andra självmördare.[17][26][44] Hans namn ströks ur Göteborgs nations matrikel.[40]

Konsekvenser och eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Akademiska Föreningen bildades 1830 som en reaktion på mordet.

Mordet, och det faktum att Lunds universitet nödgats avrätta en av sina egna studenter, satte nytt fokus på studenternas liv och leverne.[17] Förutom att det visade den akademiska jurisdiktionens brister - ingen av Blomdahls domare hade varit jurister - så stod det också klart för en krets yngre universitetslärare att systemet med inspektorer inte var tillräckligt för att garantera att den akademiska ungdomen höll sig till goda seder och bruk.[46] Inspirerade av Studenterforeningen i Köpenhamn bestämde dessa yngre lärare med Carl Adolph Agardh i spetsen sig för att bilda ett sällskap där studenter kunde umgås under städade och intellektuella former; resultatet blev Akademiska föreningen.[17]

Studentkasernen på hörnet av S:t Annegatan och Adelgatan fortsatte att fungera som studentbostäder under större delen av artonhundratalet.[47] 1898 kom den i Kulturens ägo.[48][49] Studenthumorn hade dock, på grund av mordet, tidigt gett huset namnet "Locus Peccatorum", det vill säga "syndernas hus".[48][49]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Landsarkivet i Lund, Lunds domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Redogörelser för folkmängden, G 1:2
  2. ^ Gunnar Hillerdal & Eric Starfelt, Akademiska Föreningen i Lund 1830-1953. Lund: CWK Gleerup, 1953, ss. 9, 78
  3. ^ Björn Magnusson Staaf, "Stormaktstidens universitet 1666-1719", s. 31. Björn Magnusson Staaf, Fredrik Tersmeden & Petra Francke (red.), Lunds universitet under 350 år : historia och historier. Lund: Lunds universitet, 2016, ss. 15-35.
  4. ^ Sverker Oredsson, "Universitetet och staden", s. 184. Björn Magnusson Staaf, Fredrik Tersmeden & Petra Francke (red.), Lunds universitet under 350 år : historia och historier. Lund: Lunds universitet, 2016, ss. 184-186.
  5. ^ Ingemar Ingers, Studentkaserner i Lund. Lund: Föreningen Gamla Lund, 1951, ss. 8-9.
  6. ^ Fredrik Tersmeden, "Idealismens tid 1799-1852", s. 63. Björn Magnusson Staaf, Fredrik Tersmeden & Petra Francke (red.), Lunds universitet under 350 år : historia och historier. Lund: Lunds universitet, 2016, ss. 59-79.
  7. ^ Gunnar Hillerdal & Eric Starfelt, Akademiska Föreningen i Lund 1830-1953. Lund: CWK Gleerup, 1953, s. 32
  8. ^ Gunnar Hillerdal & Eric Starfelt, Akademiska Föreningen i Lund 1830-1953. Lund: CWK Gleerup, 1953, ss. 35-38
  9. ^ Gunnar Hillerdal & Eric Starfelt, Akademiska Föreningen i Lund 1830-1953. Lund: CWK Gleerup, 1953, ss. 36f.
  10. ^ Gunnar Hillerdal & Eric Starfelt, Akademiska Föreningen i Lund 1830-1953. Lund: CWK Gleerup, 1953, ss. 35.
  11. ^ [a b] Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906 : biografiska och genealogiska anteckningar jemte historik. Lund, 1907, s. 354.
  12. ^ K. Arne Blom, "Ett gammalt mord", ss. 9, 21, 40. K. Arne Blom, Anders Johan Afzelius & Gustaf Carleman (red.), Skumraskbravader. Lund: CWK Gleerup, 1974, ss. 5-51.
  13. ^ K. Arne Blom, "Ett gammalt mord", s. 9. K. Arne Blom, Anders Johan Afzelius & Gustaf Carleman (red.), Skumraskbravader. Lund: CWK Gleerup, 1974, ss. 5-51.
  14. ^ [a b c d e] Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906 : biografiska och genealogiska anteckningar jemte historik. Lund, 1907, s. 25.
  15. ^ K. Arne Blom, "Ett gammalt mord", ss. 8, 9, 16. K. Arne Blom, Anders Johan Afzelius & Gustaf Carleman (red.), Skumraskbravader. Lund: CWK Gleerup, 1974, ss. 5-51.
  16. ^ K. Arne Blom, "Ett gammalt mord", ss. 23f. K. Arne Blom, Anders Johan Afzelius & Gustaf Carleman (red.), Skumraskbravader. Lund: CWK Gleerup, 1974, ss. 5-51.
  17. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] Jonny Andersson & Ann-Christine Andersson, Studentmordet i Lund 1829.
  18. ^ Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906 : biografiska och genealogiska anteckningar jemte historik. Lund, 1907, s. 353.
  19. ^ Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906 : biografiska och genealogiska anteckningar jemte historik. Lund, 1907, ss. 353f.
  20. ^ [a b] K. Arne Blom, "Ett gammalt mord", s. 21. K. Arne Blom, Anders Johan Afzelius & Gustaf Carleman (red.), Skumraskbravader. Lund: CWK Gleerup, 1974, ss. 5-51.
  21. ^ [a b c] Fredrik Tersmeden, "En students bouppteckning", s. 45. Fredrik Tersmeden & K. Arne Blom (red.), Bott i Lund : från vindskupa och logement till lägenhet : lundensiskt studentboende igår & idag & imorgon. Lund: Stiftelsen AF bostäder, 2010, ss. 44-47.
  22. ^ Fredrik Tersmeden, "En students bouppteckning", ss. 45f. Fredrik Tersmeden & K. Arne Blom (red.), Bott i Lund : från vindskupa och logement till lägenhet : lundensiskt studentboende igår & idag & imorgon. Lund: Stiftelsen AF bostäder, 2010, ss. 44-47.
  23. ^ [a b] Fredrik Tersmeden, "En students bouppteckning", s. 46. Fredrik Tersmeden & K. Arne Blom (red.), Bott i Lund : från vindskupa och logement till lägenhet : lundensiskt studentboende igår & idag & imorgon. Lund: Stiftelsen AF bostäder, 2010, ss. 44-47.
  24. ^ K. Arne Blom, "Ett gammalt mord", ss. 10f, 24f. K. Arne Blom, Anders Johan Afzelius & Gustaf Carleman (red.), Skumraskbravader. Lund: CWK Gleerup, 1974, ss. 5-51.
  25. ^ K. Arne Blom, "Ett gammalt mord", s. 25. K. Arne Blom, Anders Johan Afzelius & Gustaf Carleman (red.), Skumraskbravader. Lund: CWK Gleerup, 1974, ss. 5-51.
  26. ^ [a b c d e f g h i] Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906 : biografiska och genealogiska anteckningar jemte historik. Lund, 1907, s. 26.
  27. ^ [a b c] K. Arne Blom, "Ett gammalt mord", s. 26. K. Arne Blom, Anders Johan Afzelius & Gustaf Carleman (red.), Skumraskbravader. Lund: CWK Gleerup, 1974, ss. 5-51.
  28. ^ [a b] Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906 : biografiska och genealogiska anteckningar jemte historik. Lund, 1907, ss. 26f.
  29. ^ [a b] K. Arne Blom, "Ett gammalt mord", s. 27. K. Arne Blom, Anders Johan Afzelius & Gustaf Carleman (red.), Skumraskbravader. Lund: CWK Gleerup, 1974, ss. 5-51.
  30. ^ [a b] K. Arne Blom, "Ett gammalt mord", ss. 11, 29. K. Arne Blom, Anders Johan Afzelius & Gustaf Carleman (red.), Skumraskbravader. Lund: CWK Gleerup, 1974, ss. 5-51.
  31. ^ K. Arne Blom, "Ett gammalt mord", ss. 11, 13f. K. Arne Blom, Anders Johan Afzelius & Gustaf Carleman (red.), Skumraskbravader. Lund: CWK Gleerup, 1974, ss. 5-51.
  32. ^ [a b c] K. Arne Blom, "Ett gammalt mord", ss. 20f. K. Arne Blom, Anders Johan Afzelius & Gustaf Carleman (red.), Skumraskbravader. Lund: CWK Gleerup, 1974, ss. 5-51.
  33. ^ K. Arne Blom, "Ett gammalt mord", s. 16. K. Arne Blom, Anders Johan Afzelius & Gustaf Carleman (red.), Skumraskbravader. Lund: CWK Gleerup, 1974, ss. 5-51.
  34. ^ K. Arne Blom, "Ett gammalt mord", ss. 16-18, 20. K. Arne Blom, Anders Johan Afzelius & Gustaf Carleman (red.), Skumraskbravader. Lund: CWK Gleerup, 1974, ss. 5-51.
  35. ^ Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906 : biografiska och genealogiska anteckningar jemte historik. Lund, 1907, ss. 25f.
  36. ^ K. Arne Blom, "Ett gammalt mord", s. 19. K. Arne Blom, Anders Johan Afzelius & Gustaf Carleman (red.), Skumraskbravader. Lund: CWK Gleerup, 1974, ss. 5-51.
  37. ^ K. Arne Blom, "Ett gammalt mord", ss. 32, 35, 51. K. Arne Blom, Anders Johan Afzelius & Gustaf Carleman (red.), Skumraskbravader. Lund: CWK Gleerup, 1974, ss. 5-51.
  38. ^ K. Arne Blom, "Ett gammalt mord", s. 32, 51. K. Arne Blom, Anders Johan Afzelius & Gustaf Carleman (red.), Skumraskbravader. Lund: CWK Gleerup, 1974, ss. 5-51.
  39. ^ K. Arne Blom, "Ett gammalt mord", s. 32f. K. Arne Blom, Anders Johan Afzelius & Gustaf Carleman (red.), Skumraskbravader. Lund: CWK Gleerup, 1974, ss. 5-51.
  40. ^ [a b] K. Arne Blom, "Ett gammalt mord", s. 32. K. Arne Blom, Anders Johan Afzelius & Gustaf Carleman (red.), Skumraskbravader. Lund: CWK Gleerup, 1974, ss. 5-51.
  41. ^ [a b] K. Arne Blom, "Ett gammalt mord", s. 20. K. Arne Blom, Anders Johan Afzelius & Gustaf Carleman (red.), Skumraskbravader. Lund: CWK Gleerup, 1974, ss. 5-51.
  42. ^ K. Arne Blom, "Ett gammalt mord", ss. 20-21, 29. K. Arne Blom, Anders Johan Afzelius & Gustaf Carleman (red.), Skumraskbravader. Lund: CWK Gleerup, 1974, ss. 5-51.
  43. ^ K. Arne Blom, "Ett gammalt mord", ss. 29-32. K. Arne Blom, Anders Johan Afzelius & Gustaf Carleman (red.), Skumraskbravader. Lund: CWK Gleerup, 1974, ss. 5-51.
  44. ^ [a b c d] K. Arne Blom, "Ett gammalt mord", s. 35. K. Arne Blom, Anders Johan Afzelius & Gustaf Carleman (red.), Skumraskbravader. Lund: CWK Gleerup, 1974, ss. 5-51.
  45. ^ Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906 : biografiska och genealogiska anteckningar jemte historik. Lund, 1907, ss. 26, 354.
  46. ^ Fredrik Tersmeden, "Idealismens tid 1799-1852", s. 69. Björn Magnusson Staaf, Fredrik Tersmeden & Petra Francke (red.), Lunds universitet under 350 år : historia och historier. Lund: Lunds universitet, 2016, ss. 59-79.
  47. ^ Ingemar Ingers, Studentkaserner i Lund. Lund: Föreningen Gamla Lund, 1951, ss. 24f.
  48. ^ [a b] Ingemar Ingers, Studentkaserner i Lund. Lund: Föreningen Gamla Lund, 1951, ss. 24.
  49. ^ [a b] Lunds bevaringsprogram, "Locus Peccatorum".

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • K. Arne Blom, "Ett gammalt mord". K. Arne Blom, Anders Johan Afzelius & Gustaf Carleman (red.), Skumraskbravader. Lund: CWK Gleerup, 1974, ss. 5-51 (Libris)
  • Gunnar Hillerdal & Eric Starfelt, Akademiska Föreningen i Lund 1830-1953. Lund: CWK Gleerup, 1953 (Libris)
  • Ingemar Ingers, Studentkaserner i Lund. Lund: Föreningen Gamla Lund, 1951 (Länk)
  • Sverker Oredsson, "Universitetet och staden". Björn Magnusson Staaf, Fredrik Tersmeden & Petra Francke (red.), Lunds universitet under 350 år : historia och historier. Lund: Lunds universitet, 2016, ss. 184-186 (Libris)
  • Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906 : biografiska och genealogiska anteckningar jemte historik. Lund, 1907 (Libris)
  • Björn Magnusson Staaf, "Stormaktstidens universitet 1666-1719". Björn Magnusson Staaf, Fredrik Tersmeden & Petra Francke (red.), Lunds universitet under 350 år : historia och historier. Lund: Lunds universitet, 2016, ss. 15-35
  • Fredrik Tersmeden, "En students bouppteckning". Fredrik Tersmeden & K. Arne Blom (red.), Bott i Lund : från vindskupa och logement till lägenhet : lundensiskt studentboende igår & idag & imorgon. Lund: Stiftelsen AF bostäder, 2010, ss. 44-47 (Libris)
  • Fredrik Tersmeden, "Idealismens tid 1799-1852". Björn Magnusson Staaf, Fredrik Tersmeden & Petra Francke (red.), Lunds universitet under 350 år : historia och historier. Lund: Lunds universitet, 2016, ss. 59-79

Internetkällor[redigera | redigera wikitext]

Skriftliga källor[redigera | redigera wikitext]