Moritz Hartmann
| Moritz Hartmann | |
 Gravyr av Hartmann av Adolf Neumann (1859). | |
| Född | 15 oktober 1821[1][2][3] Trhové Dušníky, Tjeckien |
|---|---|
| Död | 13 maj 1872[2][4][5] (50 år) Oberdöbling, Österrike |
| Begravd | nya judiska avdelningen vid Zentralfriedhof Wien[6] |
| Medborgare i | Kejsardömet Österrike och Cisleithanien |
| Utbildad vid | Karlsuniversitetet  |
| Sysselsättning | Journalist, politiker, författare[7], poet[8], librettist |
| Befattning | |
| Ledamot av parlamentet i Frankfurt | |
| Maka | Bertha Hartmann[9] |
| Barn | Ludo Moritz Hartmann (f. 1865) |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Moritz Hartmann, född 15 oktober 1821 i Böhmen, död 13 maj 1872 i Oberdöbling vid Wien, var en österrikisk skriftställare. Han var far till historikern och politikern Ludo Moritz Hartmann.
Hartmann, som var av judisk släkt, utgav 1845 sin första diktsamling Kelch und Schwert (tredje upplagan 1851), vilken strax gav honom rang som politisk lyriker. År 1848 ställde han sig i spetsen för det tyska partiet i sitt hemland och blev vald till deputerad vid Frankfurtparlamentet. I oktober samma år begav han sig till Wien, där han deltog i oroligheterna, och var även delaktig i upproret i Baden, efter vars olyckliga utgång han begav sig på resor. Under Krimkriget var han krigskorrespondent för "Kölnische Zeitung". År 1860 slog han sig ned i Genève, flyttade 1863 till Stuttgart som redaktör för "Freya" och 1868 till Wien, där han övertog redaktionen av följetongen i "Neue Freie Presse".
Bland Hartmanns arbeten märks de i Heinrich Heines maner hållna Reimchronik des Pfaffen Maurilius (1894), Adam und Eva (1851; ny upplaga 1866), ett idylliskt epos, Tagebuch aus der Provence und Languedoc (1852), rikt på fina iakttagelser och målande skildringar, Erzählungen eines Unsteten (1858), novellerna Von Frühling zu Frühling (1860), Novellen (1863) och Nach der Natur (1866). Av dikterna är de politiskt färgade, såsom Neuere Gedichte (1847) och Zeitlosen (1859), värdefullast. Hans samlade skrifter utgavs i tio band 1873-74.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Hartmann, Moritz i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] unknown value, Hartmann, Moritz, Encyclopædia Britannica 1911.[källa från Wikidata]
- ^ Ferdinand Hiller, Hartmann, Moritz, vol. 10, Allgemeine Deutsche Biographie band 10, 1879, s. 697–698.[källa från Wikidata]
- ^ Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
- ^ BillionGraves.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ 1025202635, läst: 14 augusti 2020.[källa från Wikidata]
|