Morlanda socken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Morlanda socken
Socken
Hamnen i Hälleviksstrand
Land Sverige Sverige
Landskap Bohuslän
Härad Orusts västra härad
Koordinater 58°11′37″N 11°30′27″Ö / 58.19361°N 11.50750°Ö / 58.19361; 11.50750
Kyrkby -
Area 74 km²[1]
Folkmängd 2 529 (2000)[2]
Befolkningstäthet 34 invånare/km²
GeoNames 8126775
Sockenkod 1580
Flygbild med Morlanda säteri och kyrka i centrum.

Morlanda socken i Bohuslän ingick i Orusts västra härad, ingår sedan 1971 i Orusts kommun och motsvarar från 2016 Morlanda distrikt.

Socknens areal var den 1 januari 1952 74,07 kvadratkilometer, varav 72,77 kvadratkilometer land.[1] År 2000 fanns här 2 529 invånare.[2] Egendomen Morlanda, tätorterna Ellös och Hälleviksstrand, orterna Edshultshall och Stocken samt sockenkyrkan Morlanda kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Morlanda socken har medeltida ursprung. Ur församlingen utbröts: 1587 Mollösunds församling, på 1600-talet Fiskebäckskils församling, 1795 Käringöns församling, 1798 Grundsunds församling och Gullholmens församling.

Den 1 januari 1947 (enligt beslut den 27 september 1945) överfördes från Morlanda socken till Tegneby socken hemmanet Rålandsberg med 10 invånare och omfattande 0,87 km², varav 0,86 km² land.[1]

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Morlanda församling och för de borgerliga frågorna bildades Morlanda landskommun, Fiskebäckskils landskommun och Grundsunds landskommun. 1 maj 1888 utbröts Skaftö församling och 1892 Skaftö landskommun. Morlanda landskommunen utökades 1952 med kommunerna Gullholmen, Käringön och Mollösund, samtidigt med att Fiskebäckskils och Grundsunds landskommuner uppgick i Skaftö landskommun. Morlanda landskommun uppgick 1971 i Orusts kommun.[2] Församlingen införlivade 2006 Mollösunds, Gullholmens och Käringöns församlingar.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Morlanda, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Orusts västra härad. De indelta båtsmännen tillhörde 1:a Bohusläns båtsmanskompani.[4].[5]

Geografi och natur[redigera | redigera wikitext]

Morlanda socken ligger på nordvästra Orust med Skagerack i väster och omfattar även en skärgård med öar som Flatön med Ängsön, Malö och Lavön. Socknens fastlandsdel består i väster av uppodlad slättbygd, Morlandadalen och i öster av bergplatån Store hamn.[6] [7][8]

Företagen i bygden är i allmänhet små, de största ligger i Ellös som har viss industri. Turismen är betydande.

I socknen finns fyra naturreservat. Gullmarn ingår i EU-nätverket Natura 2000 och delas med Bokenäs och Skredsviks socknar i Uddevalla kommun, Skaftö, Lyse, Brastads, Lysekils och Bro socknar i Lysekils kommun och Foss socken i Munkedals kommun. Koljön, Morlanda och Morlanda Berga Klev är kommunala naturreservat.

En sätesgård var Morlanda säteri.[9][10]

I Sörbo i fanns förr ett gästgiveri.[11]

Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

Över 100 boplatser och fem dösar från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns gravrösen. Från järnåldern finns ett par gravfält och fyra fornborgar.[7][14][15][8]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen ökade från 2 630 1810 till 4 703 1880 varefter den minskade till 1 973 1970 då den var som lägst under 1900-talet. Därefter ökade folkmängden på nytt till 2 541 1990.[16]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet skrevs 1388 Molanda och kommer från gården Morlanda. Namnet innehåller mo, 'sandig mark' och land.[17]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 65. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  2. ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Regional-statistik-och-kartor/Regionala-indelningar/Forsamlingar. Läst 20 december 2014. 
  4. ^ Om Bohusläns båtsmanskompanier
  5. ^ Adm historik för Morlanda socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Morlanda socken
  7. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  8. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  9. ^ Morlanda, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  10. ^ Morlanda i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  11. ^ Sörbo, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  12. ^ Morlanda i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  13. ^ Tofta gård – Anders Falk – Falkiska donationen, Föreningen Stocken Noia 64 mimetypes pdf.png PDF (läst 3/8 2016)
  14. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Morlanda socken
  15. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Morlanda socken Sockenutbredning erhålls på kartan genom att i Kartinställningar kryssa för Socken
  16. ^ Folkmängd 1810-1890 Morlanda i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 4/6 2016)
  17. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Arrhén, Erik (1955). Jacob Olsson i Hästekälla: en bondeståndstalman från Orust i Bohuslän vid riksdagen 1720 : berättelse om en människa, en släkt och en bygd. Uddevalla. Libris 1179136 
  • Brattö, Olof (2000-). Morlanda i Orust och Tjörns dombok. Göteborg: [O. Brattö]. Libris 8235708 
  • Brattö, Olof (2002). Personer och orter i Morlanda. 1, Arneväcken-Öbacken. Göteborg: [O. Brattö]. Libris 8902580. ISBN 91-631-2095-X 
  • Brattö, Olof (2002). Personer och orter i Morlanda. 2, Torpväsendet, register. Göteborg: [O. Brattö]. Libris 9584757. ISBN 91-631-2690-7 
  • Emanuelsson, Henry (1958). Minnet av en anfader: [Anders Andersson i Bua, f. 1778, d.1855]. [Lysekil]. Libris 813848 
  • Gillner, Vilhelm (1976). Morlanda säteri naturreservat i Göteborgs och Bohus län: botanisk inventering samt synpunkter på skötseln av området. SNV PM, 0346-7309 ; 668. Stockholm. Libris 130402 
  • Holmberg, Axel Emanuel (1867). Bohusläns historia och beskrifning. D. 2, Norrviken, Sunnerviken och Oroust. Örebro. sid. 308-327. Libris 417491. http://runeberg.org/aehbhob/2/0310.html 
  • Kulturhistorisk dokumentation inför byggnadsminnesförklaring. Nr 26, Morlanda säteri, Orust kommun. Göteborg: Länsstyr. i Göteborgs och Bohus län. 1983. Libris 450721 
  • Morlanda hembygdsbok. Ellös: Morlanda hembygdsfören. 1978-. Libris 357300 
  • Mörner, Stellan (1969). Spegel mot mitt liv: dagboksblad 1952-60. Stockholm: Bonnier. Libris 871252 
  • Rehnberg, Bertil (1997). Tofta gård och Falkiska donationen i Morlanda. Ellös: Falkiska donationen. Libris 2292555. ISBN 91-630-5224-5 
  • Sanne, Sven-David (1995). Hemmanet Barrevik, Morlanda socken, Orust några historiska anteckningar. Edshultshall. Libris 8865911 
  • Tengby, Rune (1988). Ett försvunnet yrke : Fjärdingsmannen: en dokumentation över fjärdingsmannen Frithiof Andersson i Morlanda socken 1921-1938. Göteborg. Libris 8865919 
  • Tengby, Rune (1993). Tönsäng: historik och minnesbilder från en liten bondby. Morlanda: Morlanda hembygdsfören. Libris 8865903 
  • Thorburn, Berit; Thorburn Jon (2004). Morlanda säteri. Ellös: Morlanda säteri. Libris 9891764 
  • Torp och backstugor i Morlanda socken: 1700 och 1800-talet (1 uppl). Morlanda: Morlanda hembygdsförening. 1994. Libris 8865833 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]