Morlanda socken

Morlanda socken
Socken
LandSverige
LandskapBohuslän
HäradOrusts västra härad
KommunOrusts kommun
Bildadmedeltiden
Area74 kvadratkilometer
Upphov tillFiskebäckskils landskommun
Grundsunds landskommun
Morlanda landskommun
Morlanda församling
MotsvararMorlanda distrikt
TingslagOrusts, Tjörns och Inlands tingslag (–)
Orusts och Tjörns tingslag (–)
Karta
Morlanda sockens läge i Västra Götalands län.
Morlanda sockens läge i Västra Götalands län.
Morlanda sockens läge i Västra Götalands län.
Koordinater58°11′37″N 11°30′27″Ö / 58.19361115°N 11.50749969°Ö / 58.19361115; 11.50749969
Koder, länkar
Sockenkod1580
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Morlanda distrikt
Redigera Wikidata

Morlanda socken i Bohuslän ingick i Orusts västra härad, ingår sedan 1971 i Orusts kommun och motsvarar från 2016 Morlanda distrikt.

Socknens areal var den 1 januari 1952 74,07 kvadratkilometer, varav 72,77 kvadratkilometer land.[1] År 2000 fanns här 2 529 invånare.[2] Egendomen Morlanda, tätorterna Ellös, Hälleviksstrand och Mollösund, orterna Edshultshall och Stocken samt sockenkyrkan Morlanda kyrka ligger i socknen.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet skrevs 1388 Molanda och kommer från gården Morlanda. Namnet innehåller mo, 'sandig mark' och land.[3]

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Morlanda socken har medeltida ursprung. Ur församlingen utbröts: 1587 Mollösunds församling, på 1600-talet Fiskebäckskils församling, 1795 Käringöns församling, 1798 Grundsunds församling och Gullholmens församling.

Den 1 januari 1947 (enligt beslut den 27 september 1945) överfördes från Morlanda socken till Tegneby socken hemmanet Rålandsberg med 10 invånare och omfattande 0,87 km², varav 0,86 km² land.[1]

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Morlanda församling och för de borgerliga frågorna bildades Morlanda landskommun, Fiskebäckskils landskommun och Grundsunds landskommun. 1 maj 1888 utbröts Skaftö församling och 1892 Skaftö landskommun. Morlanda landskommunen utökades 1952 med kommunerna Gullholmen, Käringön och Mollösund, samtidigt med att Fiskebäckskils och Grundsunds landskommuner uppgick i Skaftö landskommun. Morlanda landskommun uppgick 1971 i Orusts kommun.[2] Församlingen införlivade 2006 Mollösunds, Gullholmens och Käringöns församlingar.[4]

1 januari 2016 inrättades distriktet Morlanda, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Orusts västra härad. De indelta båtsmännen tillhörde 1:a Bohusläns båtsmanskompani.[5].[6]

Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

Över 100 boplatser och fem dösar från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns gravrösen. Från järnåldern finns ett par gravfält och fyra fornborgar.[7][8][9][10]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen ökade från 2 630; 1810 till 4 703; 1880 varefter den minskade till 1 973 1970 då den var som lägst under 1900-talet. Därefter ökade folkmängden på nytt till 2 541 1990.[11]

Geografi och natur[redigera | redigera wikitext]

Flygbild med Morlanda säteri och kyrka i centrum.

Morlanda socken ligger på nordvästra Orust med Skagerack i väster och omfattar även en skärgård med öar som Flatön med Ängön, Malö och Lavön. Socknens fastlandsdel består i väster av uppodlad slättbygd, Morlandadalen och i öster av bergplatån Store hamn.[12] [7][10]

Företagen i bygden är i allmänhet små, de största ligger i Ellös som har viss industri. Turismen är betydande.

I socknen finns tre naturreservat: Koljön, Morlanda och Morlanda Berga Klev. Gullmarn är ett naturvårdsområde som ingår i EU-nätverket Natura 2000 och delas med Bokenäs och Skredsviks socknar i Uddevalla kommun, Skaftö, Lyse, Brastads, Lysekils och Bro socknar i Lysekils kommun och Foss socken i Munkedals kommun.

En sätesgård var Morlanda säteri.[13][14]

I Sörbo i fanns förr ett gästgiveri.[15]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 65. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 
  4. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  5. ^ Om Bohusläns båtsmanskompanier
  6. ^ Administrativ historik för Morlanda socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  7. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  8. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Morlanda socken
  9. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Morlanda socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  10. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  11. ^ Folkmängd 1810-1890 Morlanda i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 4 juni 2016)
  12. ^ Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Morlanda socken
  13. ^ Morlanda, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  14. ^ Morlanda i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  15. ^ Sörbo, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  16. ^ Morlanda i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  17. ^ Tofta gård – Anders Falk – Falkiska donationen, Föreningen Stocken  PDF (läst 3 augusti 2016)

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Arrhén, Erik (1955). Jacob Olsson i Hästekälla: en bondeståndstalman från Orust i Bohuslän vid riksdagen 1720 : berättelse om en människa, en släkt och en bygd. Uddevalla. Libris 1179136 
  • Brattö, Olof (2000-). Morlanda i Orust och Tjörns dombok. Göteborg: [O. Brattö]. Libris 8235708 
  • Brattö, Olof (2002). Personer och orter i Morlanda. 1, Arneväcken-Öbacken. Göteborg: [O. Brattö]. Libris 8902580. ISBN 91-631-2095-X 
  • Brattö, Olof (2002). Personer och orter i Morlanda. 2, Torpväsendet, register. Göteborg: [O. Brattö]. Libris 9584757. ISBN 91-631-2690-7 
  • Emanuelsson, Henry (1958). Minnet av en anfader: [Anders Andersson i Bua, f. 1778, d.1855]. [Lysekil]. Libris 813848 
  • Gillner, Vilhelm (1976). Morlanda säteri naturreservat i Göteborgs och Bohus län: botanisk inventering samt synpunkter på skötseln av området. SNV PM, 0346-7309 ; 668. Stockholm. Libris 130402 
  • Holmberg, Axel Emanuel (1867). Bohusläns historia och beskrifning. D. 2, Norrviken, Sunnerviken och Oroust. Örebro. sid. 308-327. Libris 417491. https://runeberg.org/aehbhob/2/0310.html 
  • Kulturhistorisk dokumentation inför byggnadsminnesförklaring. Nr 26, Morlanda säteri, Orust kommun. Göteborg: Länsstyr. i Göteborgs och Bohus län. 1983. Libris 450721 
  • Morlanda hembygdsbok. Ellös: Morlanda hembygdsfören. 1978-. Libris 357300 
  • Mörner, Stellan (1969). Spegel mot mitt liv: dagboksblad 1952-60. Stockholm: Bonnier. Libris 871252 
  • Rehnberg, Bertil (1997). Tofta gård och Falkiska donationen i Morlanda. Ellös: Falkiska donationen. Libris 2292555. ISBN 91-630-5224-5 
  • Sanne, Sven-David (1995). Hemmanet Barrevik, Morlanda socken, Orust några historiska anteckningar. Edshultshall. Libris 8865911 
  • Tengby, Rune (1988). Ett försvunnet yrke : Fjärdingsmannen: en dokumentation över fjärdingsmannen Frithiof Andersson i Morlanda socken 1921-1938. Göteborg. Libris 8865919 
  • Tengby, Rune (1993). Tönsäng: historik och minnesbilder från en liten bondby. Morlanda: Morlanda hembygdsfören. Libris 8865903 
  • Thorburn, Berit; Thorburn Jon (2004). Morlanda säteri. Ellös: Morlanda säteri. Libris 9891764 
  • Torp och backstugor i Morlanda socken: 1700 och 1800-talet (1 uppl). Morlanda: Morlanda hembygdsförening. 1994. Libris 8865833 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]