Moskéattacken i Christchurch
| Moskéattacken i Christchurch | |
 Masjid al Noor-moskén i augusti 2019. | |
 Christchurch | |
| Plats | Linwood Islamic Centre och Masjid al Noor-moskén, Christchurch, Nya Zeeland |
|---|---|
| Koordinater | 43°31′58″S 172°36′42″Ö / 43.5329°S 172.6118°Ö |
| Datum | 15 mars 2019 13:40 (NZDT) |
| Attacktyp | Skottlossning, massmord |
| Vapen | 1 Ruger 556, 1 Aero Precision M4E1, 2 hagelgevär |
| Dödsoffer | 51 |
| Skadade | 89 |
| Gärningsman | Brenton Harrison Tarrant |
| Antal gärningsmän | 1[1] |
| Motiv | Högerextremism 52 livstidsstraff, samt 480 års fängelse. |
 | |
Moskéattacken i Christchurch var en terroristattack den 15 mars 2019 i Nya Zeeland. Attacken ägde rum i de två moskéerna Masjid al Noor-moskén och Linwood Islamic Centre i staden Christchurch på Sydön.[2] 51 personer dödades och ytterligare 50 skadades.[3]
Händelseförlopp
[redigera | redigera wikitext]Attentatet inleddes omkring klockan 13:40 lokal tid, då en gärningsman började skjuta med halvautomatiska vapen i Masjid al Noor-moskén i centrala Christchurch. Omkring 400 personer befann sig då i moskén för att be fredagsbönen.[4] Den misstänkta gärningsmannen livesände omkring 17 minuter av attentatet via Facebook, en sändning som Facebook senare meddelade att man tagit bort.[5][6]
Efter att ha skjutit omkring sig i närmare fem minuter och dödat 41 personer i Masjid al Noor-moskén uppges gärningsmannen ha kört vidare till moskén Linwood Islamic Centre i Linwood, en förort till Christchurch. I sin bil på väg dit körde gärningsmannen över ett skottskadat offer samt fortsatte skjuta genom bilrutorna mot personer. Livestreamvideon avbröts strax därefter. I Linwood Islamic Centre sköts ytterligare sju personer ihjäl innan gärningsmannen enligt vittnen avväpnades eller mötte motstånd av en bönedeltagare. Ytterligare en person avled efter attentaten på sjukhus till följd av sina skador.[6]
Attacken avslutades när gärningsmannen var på väg till ett tredje mål, även det en moské, men stannades av polis i sin bil efter attacken i Linwood och greps.
Totalt dödades 51 personer i attackerna, samtidigt som 47 skadades och fördes till sjukhus.[7] Stora delar av Christchurch, däribland skolor och arbetsplatser, stängdes i flera timmar efter attentatet, och den nyzeeländska polisen uppmanade folk att hålla sig inomhus. Polisen uppgav även att man i samband med attentatet hittat ett flertal improviserade bomber i anslutning till fordon, som alla desarmerades.[8][6]
Bangladesh cricketlandslag
[redigera | redigera wikitext]En buss med Bangladesh cricketlandslag, som var i Christchurch för att spela en landskamp mot Nya Zeeland, hade precis kört fram till Masjid al Noor-moskén när det började skjutas inne i byggnaden. Ingen spelare befann sig dock inne i moskén. Landskampen ställdes in.[9]
Misstänkta gärningsmän och gärningsman
[redigera | redigera wikitext]Efter attackerna greps fyra personer misstänkta för inblandning i attacken; en släpptes kort därefter sedan det framkommit att han inte varit involverad. 16 mars bekräftades det att två av dessa inte misstänks för terrordådet, utan en av dem misstänks för vapenbrott. Vad den andre anklagas för är oklart. Den sista av de gripna, en 28-årig australisk medborgare vid namn Brenton Harrison Tarrant, betraktas som huvudsakligen misstänkt.[10] Tarrant livesände delar av attacken via Facebook, har beskrivit sig själv som fascist och publicerade ett 74-sidigt högerextremt manifest på internet en kort tid före attentaten.[11][8]
I manifestet framförs bland annat rasistiska och antimuslimska konspirationsteorier. Tarrant hyllar även, och säger sig ha inspirerats av tidigare högerextrema terrorister och attentatsmän runt om i världen, bland annat Järngardet, Anders Behring Breivik, som utförde terrorattentaten i Norge 2011, neo-Cetnikrörelsen, och Anton Lundin Pettersson, som 2015 dödade tre personer i skolattacken i Trollhättan.[12][13] Gärningsmannens gevär och väskor var fullklottrade med Svarta solen, Kolovrat, keltiska kors, de 14 orden, Järngardets symbol, samt namn på offer för islamistiska terrordåd, bland annat terrordådet på Drottninggatan.
Ingen av de gripna personerna fanns på den nyzeeländska polisens bevakningslista före attentatet.[14]
Den 27 augusti 2020 blev Tarrant dömd till 52 stycken livstids fängelse för mord, utan möjlighet till benådning, plus 480 år.[15][16]
De döda och skadade
[redigera | redigera wikitext]Bland de 50 döda och skadade finns flera barn. Det rör sig också om flera utländska medborgare från Bangladesh, Jordanien, Pakistan och Turkiet.
| Ursprungsland | Antal |
|---|---|
| Okänd | 20 |
 Tunisien | 5 |
 Marocko | 4 |
 Pakistan | 3 |
 Bangladesh | 2 |
 Jemen | 3 |
 Somalia | 3 |
 Irak | 2 |
 Jordanien | 2 |
 Syrien | 1 |
 Indien | 1 |
 Iran | 1 |
 Afghanistan | 1 |
 Saudiarabien | 1 |
 Kuwait | 1 |
| Totalt | 50 |
Notabla dödsoffer
[redigera | redigera wikitext]- Atta Elayyan, född 1985, Kuwaitiskfödd nyzeeländsk landslagsmålvakt i futsal.[19][20]
Reaktioner
[redigera | redigera wikitext]Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern sade vid en presskonferens att attentatet "bara kan beskrivas som en terroristattack", fördömde gärningsmännen och manade till försiktighet med att dela bilder och uppgifter från dådet.[21] Efter uppgifter om att lagligt inköpta automatvapen använts i dåden sade hon även att Nya Zeelands vapenlagar kommer att ändras i framtiden.[22]
Australiens premiärminister Scott Morrison bekräftade att den huvudmisstänkte är australisk medborgare, samtidigt som han kallade denne för en "våldsam, högerextrem terrorist" och fördömde attacken.[5] Flera andra världsledare, däribland USA:s president Donald Trump, Storbritanniens premiärminister Theresa May, Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron, har fördömt attentaten och uttryckt sitt stöd till de drabbade.[6]
I Ukraina publicerade nynazister mördarens manifest i bokform, vilket ledde till stark kritik mot politiker i landet som kritiserades för att se mellan fingrarna på sådan propaganda och sådana verksamheter.[23]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”Christchurch shootings: NZ cabinet backs tighter gun laws” (på engelska). BBC News. https://www.bbc.com/news/world-asia-47607215. Läst 18 mars 2019.
- ↑ ”Många döda i terrordåd vid moskéer i Nya Zeeland”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/flera-skadade-i-skjutning-vid-moske-i-nya-zeeland. Läst 17 mars 2019.
- ↑ ”Christchurch shooting death toll rises to 50 after one more victim discovered at mosque” (på engelska). ABC News. https://www.abc.net.au/news/2019-03-17/christchurch-shooting-death-toll-rises-to-50-new-zealand/10909288. Läst 17 mars 2019.
- ↑ ”49 shot dead in attack on two Christchurch mosques”. The Guardian. https://www.theguardian.com/world/2019/mar/15/multiple-fatalities-gunman-christchurch-mosque-shooting. Läst 16 mars 2019.
- 1 2 ”Live: Moskéskjutningarna i Nya Zeeland”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/varlden/live-moskeskjutningarna-i-nya-zeeland/. Läst 16 mars 2019.
- 1 2 3 4 ”Christchurch shootings: 49 dead in New Zealand mosque attacks”. BBC News. https://www.bbc.com/news/world-asia-47578798. Läst 16 mars 2019.
- ↑ ”Chefskirurgen: Det var ett blodbad”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/tusentals-terrorinlagg-tas-bort. Läst 16 mars 2019.
- 1 2 ”Terrorattacker mot moskéer i Nya Zeeland – många döda”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/8wrvgE/masskjutningar-mot-moskeer-i-nya-zeeland--manga-doda. Läst 16 mars 2019.
- ↑ Cricketlandslag undvek terrordåd med hårsmån - HBL
- ↑ ”Tre gripna efter terroristattacken i Christchurch”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/ddxzrB/tre-gripna-efter-terroristattacken-i-christchurch. Läst 16 mars 2019.
- ↑ Oskar Forsberg. ”Misstänkte terroristen Brenton Tarrant, 28, hånlog och gjorde vit makt-gest i domstolen”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/OnG0BE/misstankte-terroristen-brenton-tarrant-28-hanlog-och-gjorde-vit-makt. Läst 16 mars 2019.
- ↑ ”Haris Grabovac: Mördarens manifest är en cocktail av vit makt-idéer”. Expo. https://expo.se/2019/03/m%C3%B6rdarens-manifest-%C3%A4r-en-cocktail-av-vit-makt-id%C3%A9er. Läst 16 mars 2019.
- ↑ ”Idéerna bakom terrordådet i Christchurch finns även här”. DN. 15 mars 2019. https://www.dn.se/nyheter/sverige/niklas-orrenius-ideerna-bakom-terrordadet-i-christchurch-finns-aven-har/. Läst 15 mars 2019.
- ↑ Många döda i skjutning vid moskéer i Nya Zeeland -SVT 2019-03-15
- ↑ ”Cruel, depraved 'monster': Mosque gunman will never be released from jail” (på New Zealand English). NZ Herald. 25 augusti 2020. https://www.nzherald.co.nz/nz/christchurch-mosque-attack-sentencing-brenton-tarrant-will-never-be-released-from-jail/XQKXNMMIHVL7XGQNSCC6HJZSQI/. Läst 1 augusti 2025.
- ↑ ”High Court of New Zealand”. www.courtsofnz.govt.nz. 27 augusti 2020. https://www.courtsofnz.govt.nz/assets/cases/R-v-Tarrant-sentencing-remarks-20200827.pdf. Läst 1 augusti 2025.
- ↑ ”Reactions to NZ mosque attacks”. BBC. https://www.bbc.com/news/live/world-asia-47578860. Läst 16 mars 2019.
- ↑ ”Christchurch mosque shootings: Who were the victims?”. BBC. https://www.bbc.com/news/world-asia-47593693. Läst 16 mars 2019.
- ↑ ”NZ futsal goalkeeper among those killed in Christchurch terror attacks”. bcnews.com.fj. 16 mars 2019. Arkiverad från originalet den 27 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190327085925/https://www.fbcnews.com.fj/sports/football/nz-futsal-goalkeeper-among-those-killed-in-christchurch-terror-attacks/. Läst 16 mars 2019.
- ↑ ”New Zealand Football mourning Christchurch shootings victim, Futsal White Atta Elayyan”. stuff.co.nz. 17 mars 2019. https://www.stuff.co.nz/sport/football/111348435/new-zealand-football-mourning-christchurch-shootings-victim-futsal-white-atta-elayyan. Läst 17 mars 2019.
- ↑ ””Det här kan bara beskrivas som en terroristattack””. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/fyra-gripna-efter-moskedad-i-nya-zeeland. Läst 16 mars 2019.
- ↑ ”Misstänkte terroristen inför domare – stannar i häktet”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/varlden/premiarministern-vapenlagarna-maste-andras/. Läst 16 mars 2019.
- ↑ ”Accused Christchurch mosque shooter's manifesto printed, distributed by neo-Nazi” (på engelska). RNZ. 21 augusti 2019. https://www.rnz.co.nz/news/national/397162/accused-christchurch-mosque-shooter-s-manifesto-printed-distributed-by-neo-nazi. Läst 26 februari 2021.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Moskéattacken i Christchurch.
