Mountainbike

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Freeride på en hardtail freeride-terrängcykel

En mountainbike eller terrängcykel är en typ av cykel som framförallt är avsedd att köras i terräng, där cyklarnas utformning även givit namn åt de olika motions- eller tävlingsdiscipliner som förekommer. Förkortas MTB.

Utmärkande drag är många växlar – oftast 21 (3 drev vid vevpartiet och 7 kransar i bakhjulet), 24 (3 drev vid vevpartiet och 8 kransar i bakhjulet), 27 (3 drev vid vevpartiet och 9 kransar i bakhjulet) eller 30 (3 drev vid vevpartiet och 10 kransar i bakhjulet), växlarna är i dessa fall utanpåliggande, men det finns mountainbikecyklar med endast en växel (single speed) eller med navväxlar, med eller utan fotbroms, cyklar med utanpåliggande växlar saknar fotbroms och har då endast fälgbromsar eller skivbromsar. Oavsett drivteknik har mountainbikecyklar så gott som alltid grova däck.

Man kan dela in cyklarna i fyra huvudgrupper men varianter och kombinationer är vanliga:

  • Helstela - odämpade cyklar.
  • Hardtail - cyklar med stel bakdel och enbart stötdämpad framgaffel.
  • Heldämpade - cyklar med stötdämpad såväl framgaffel som baksving.
  • Softtail - böjet i baksvingen, som är stelt infäst i stället för med pivot-punkter, kan tillgodogöras genom inbyggd lätt fjädring/dämpning i den bakre ramen.

Mountainbiken blev populär på 1990-talet, både som träningsredskap och som transportmedel. Mountainbike introducerades som olympisk gren i OS i Atlanta, 1996.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Att utvecklingen av terrängcykeln började på USA:s västkust står relativt klart. Den vanligaste berättelsen handlar om ett gäng cyklister som började tävla mot varandra nedför Mount Tamalpais (Mt Tam) i Marin County norr om San Francisco i Kalifornien. Den lilla grusvägen hade en sträcka på tre kilometer med en fallhöjd på 400 meter. Detta har kommit att kallas "terrängcykelns födelse".

1976 är vanligtvis vedertaget som året då terrängcykeln kom till.

Cykeldesign och tävlingsformer[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett antal olika typer av tävlingsdiscipliner, definierade av terräng och användningssätt, och därmed cyklar som är speciellt framtagna att passa för dessa. Alla cyklar faller inom någon av huvudgrupperna ovan samtidigt som alla fyra kategorier finns representerade bland nedan beskrivna specialdesign:

Cross country
  • Cross Country (XC)-terrängcyklar har i allmänhet bara ett mindre mått av fjädring (runt 80-100 mm) fram och/eller bak och är ganska lätta, från 9 till 14 kg. Typisk cross country-terräng anses ha minst lika många uppförs- som utförslöpor, men innehåller inga stunt-moment.
  • Enduro (eller "All-Mountain")-cyklar är oftast tyngre än XC-maskiner, typisk vikt mellan 14 och 16 kg. Dessa cyklar har större fjädringsomfång, ofta så mycket som justerbar till 150 mm både fram och baksving.
  • Freeride terrängcyklar liknar kraftigare Endurocyklar, med vikt efter behov (15 - 30 kg) och med bättre fjädringsegenskaper för att klara stunts och höga drops.
  • Downhillcyklar är vanligen relativt tunga och kraftiga, ofta kring 16 kg och har typiskt uppåt 200 mm fjädringsomfång.
  • Trials tas fram speciellt för cykeltrial, är mycket lätta (7 – 12 kg) och saknar ofta all dämpning. Moderna cyklar saknar till och med sadel, eftersom den är i vägen för åkaren som hela tiden kör stående.
  • Dirt Jumping, Urban och Street-terrängcyklar är en mellanform till trial-maskin, BMX och freeride-cykel. Dessa cyklar används främst i hopp.
  • Single-speed är en terrängcykel med fast utväxling. Utväxlingen beror helt på terrängen och den individuella åkarens styrka och skicklighet.
  • Mountain Cross eller "4X racing" är ett ganska nytt åksätt utför, där fyra åkare samtidigt på en preparerad BMX-lik bana tävlar om att komma först ned.
  • North Shore är en stuntform med ursprung från den besvärliga terrängen i Vancouver, på Kanadas västra kust, där man cyklar på smala träbanor som dels kan vara uppsatta i träd och även på mark.

Tävlingsdiscipliner[redigera | redigera wikitext]

Enligt UCI (Internationella Cykelunionen) är följande discipliner reglerade[1].

  • Cross-country: XC
    • Olympic: XCO
    • Marathon: XCM
    • Point-to-point: XCP (point to point)
    • Short Circuit: XCC (Short Track)
    • Eliminator: XCE
    • Time trial: XCT (Time Trial)
    • Team Relay: XCR (Team Relay)
    • Stage race: XCS (Stage races)
  • Downhill: DH
    • Individual: DHI
    • Marathon: DHM
  • Four Cross: 4X
  • Enduro: END

Skydd[redigera | redigera wikitext]

Fullface är en terrängcykelhjälm som ser ut som en motocrosshjälm. Den är en slags integralhjälm som skyddar både ansiktet och hjässan. Fullfacehjälmen väger ungefär 1 kg, vilket är tyngre än en klassisk terrängcykelhjälm.

Några företag som tillverkar fullfacehjälmar är Troy Lee Designs, 661 och Giro.

Kända terrängcyklister[redigera | redigera wikitext]

Svenska Mästare, MTB Cross Country[2][redigera | redigera wikitext]

Herrar

Herrseniorer

1993: Bernt Johansson, Karlstads CA

1994: Roger Persson, MTB-91 Falkenberg

1995: Roger Persson, MTB-91 Falkenberg

1996: Roger Persson, MTB-91 Falkenberg

1997: Dan Kullgren, Skoghalls CK-Hammarö

1998: Dan Kullgren, Skoghalls CK-Hammarö

1999: Philip Tavell, Team CyclePro CK, Stockholm

2000: Henrik Sparr, CK Ceres, Katrineholm

2001: Dan Kullgren, CK Filip, Filipstad

2002: Magnus Palmberg, Sandvikens CK

2003: Magnus Palmberg, Sandvikens CK

2004: Fredrik Kessiakoff, Spårvägen CF

2005: Fredrik Modin, CSK Ludvika

2006: Fredrik Kessiakoff, Spårvägen CF

2007: Fredrik Kessiakoff, Götene CK

2008: Fredrik Kessiakoff, Götene CK

2009: Magnus Palmberg, OK Hammaren

2010: Magnus Darvell, Team Kalas

2011: Emil Lindgren, Alingsås SC

2012: Emil Lindgren, Alingsås SC

2013: Matthias Wengelin, CK Natén Säter

2014: Emil Lindgren, CK Natén Säter

2015: Calle Friberg, Spårvägens CF

2016: Matthias Wengelin, CK Natén Säter

2017: Emil Lindgren, CK Natén Säter

Lagtävling

1993: Team Sportia CK Karlskoga (Henrik Öhrn, Lennart Persson, Kjell Nilsson)

1994: Team Sportia CK Karlskoga (Kjell Nilsson, Henrik Öhrn, Lennart Persson)

1995: Karlstads CA (Jan Olm, Anders Westberg, Erik Birgersson)

1996: CK Ceres, Katrineholm (Erik Jungåker, Martin Lundberg, Esa Rosendahl)3

1997: Härnösands CK (Stefan Nilsson, Jonathan Bjömler, Dan Holmgren)

1998: Upsala CK (Kim Eriksson, Fredrik Ericsson, Jimmy Bjöörn)

1999: Sandvikens CK (Anders Wickholm, Jonas Palmberg, Erik Wickholm)

2000: Sandvikens CK (Magnus Palmberg, Jonas Palmberg, Carl-David Hagerbonn)

2001: Kvänums IF (Philip Tavell, Richard Karlsson, Jonathan Björnler)

2002-: Inget lagmästerskap arrangerades på denna distans

U 23

1999: Erik Jungåker, Skövde CK

2000: Jens Westergren, Varbergs MTB

2001: Daniel Eriksson, Trosa-Vagnhärads CK

2002: Fredrik Kessiakoff, Team Crescent CK

2003: Calle Friberg, Spårvägens CF

2004-: Inget mästerskap arrangeras på denna distans

Lagtävling

1999: Inget lagmästerskap p.g.a för få startande lag

2000: Inget lagmästerskap p.g.a för få startande lag

2001: Uddevalla TCK (Pär Andersson, Johan Norgéus, Marcus Bohlin)

2002-: Inget lagmästerskap arrangerades på denna distans


Damer

Damseniorer

1993: Annika Johansson, CK Stefaniterna, Stockholm

1994: Lina Bergström, Bergscykelsällskapet Yeti, Stockholm

1995: Annica Jonsson, Västerås CK

1996: Annica Jonsson, Västerås CK

1997: Annica Jonsson, Västerås CK

1998: Annica Jonsson, Västerås CK

1999: Annica Jonsson, Team CyclePro CK, Stockholm

2000: Annica Jonsson, Team Mälarenergi CK, Västerås

2001: Anna Enocsson, Motala AIF- CK

2002: Anna Enocsson, Motala AIF-CK

2003: Maria Östergren, Södertälje CK

2004: Anna Enochsson, Motala AIF CK

2005: Maria Östergren, CK Uni

2006: Maria Östergren, CK Uni

2007: Alexandra Engen, Jönköpings CK

2008: Alexandra Engen, Jönköpings CK

2009: Alexandra Engen, Jönköpings CK

2010: Alexandra Engen, Jönköpings CK

2011: Alexandra Engen, Jönköpings CK

2012: Alexandra Engen, Jönköpings CK

2013: Jenny Rissveds, Falu CK

2014: Jenny Rissveds, Falu CK

2015: Jenny Rissveds, Falu CK

2016: Jenny Rissveds, Falu CK

2017: Jenny Rissveds, Falu CK

Lagtävling

1993: Inget lagmästerskap p.g.a av för få startande lag

1994: Inget lagmästerskap p.g.a av för få startande lag

1995: Inget lagmästerskap p.g.a av för få startande lag

1996: Inget lagmästerskap p.g.a av för få startande lag

1997: Borås CA (Emelie Öhrstig, Anna Kopp, Camilla Andersson)

1998: Inget lagmästerskap p.g.a av för få startande lag

1999: Inget lagmästerskap p.g.a av för få startande lag

2000: Inget lagmästerskap p.g.a av för få startande lag

2001: Inget lagmästerskap p.g.a av för få startande lag

2002-: Inget lagmästerskap arrangerades på denna distans


Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”UCI CYCLING REGULATIONS PART 4 MOUNTAIN BIKE”. http://www.uci.ch/mm/Document/News/Rulesandregulation/17/29/73/4MTB-E-1.01.2016_English.pdf. Läst 28 augusti 2016. 
  2. ^ Svenska Cykelförbundet, förteckning över Svenska Mästare i Mountainbike