Mullvadssalamandrar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Mullvadssalamandrar
Ambystoma maculatum.jpg
Gulfläckig mullvadssalamander (Ambystoma maculatum)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassGroddjur
Amphibia
OrdningStjärtgroddjur
Urodela
FamiljMullvadssalamandrar
Ambystomatidae
Vetenskapligt namn
§ Ambystomatidae
AuktorTschudi, 1838
Axolotl (Ambystoma mexicanum)
Axolotl (Ambystoma mexicanum)
Hitta fler artiklar om djur med

Mullvadssalamandrar (Ambystomatidae) är en familj bland stjärtgroddjuren med ett släkte, Ambystoma, och 32 arter[1], som finns i Nordamerika.

Mullvadssalamandrarna är medelstora till stora djur, den största arten, tigersalamandern, kan bli 34 cm lång. De är vanligtvis mörkt färgade i brunt eller svart, och har ofta någon form av ljus, kontrasterande teckning. Neoteni förekommer hos många arter, till exempel hos axolotlen, släktets troligtvis mest kända art. Med undantag av de neotena formerna är de flesta arterna landlevande. Släktet har fått sitt svenska namn av att många av de landlevande arterna är nattaktiva och tillbringar den ljusa delen av dygnet nergrävda antingen i egengrävda hålor eller gångar, eller gångar och bon som de övertagit från andra djur.[1] [2]

Fram till 2006 räknades även släktet Dicamptodon till familjen mullvadssalamandrar.[3]

Arter (urval)[4][redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Ambystomatidae” (på engelska). AmphibiaWeb, University of California. 2009. http://amphibiaweb.org/lists/Ambystomatidae.shtml. Läst 1 augusti 2009. 
  2. ^ ”mullvadssalamandrar”. Nationalencyklopedin. 2009. http://www.ne.se/lang/mullvadssalamandrar. Läst 3 augusti 2009. 
  3. ^ Frost et. al. (2006) Dicamptodontidae, The amphibian tree of life. Bulletin of the AMNH; no. 297, p. 37.
  4. ^ ”Statens jordbruksverks allmänna råd (1999:2)...” (PDF). Statens jordbruksverks författningssamling. 20 oktober 1999. http://www.sjv.se/download/18.7502f61001ea08a0c7fff121743/allmannarad_1999-002.PDF. Läst 13 maj 2009.