Munskydd under covid-19-pandemin

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Munskyddslagar i olika länder den 19 December 2020
Informationsfilm från Världshälsoorganisationen om munskydd.
Munskyddsanvändare i Stockholm i december 2020.
Munskyddsförsäljning i en butik i Stockholm 2021.

Under covid-19-pandemin har munskydd tidvis rekommenderats eller krävts i olika länder, i syfte att minska spridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19. Forskare har varit oeniga om effekterna av denna åtgärd, eftersom munskydd kan ge en falsk trygghet och minska människors tendens att hålla avstånd. I november 2021 framkom emellertid att 72 internationella undersökningar visar att munskydd minskar risken för covidsmitta med 53%, [1] medan att hålla avstånd bara minskar risken med 25%.[2][3]

Varje land fattar sitt eget beslut om munskydd ska vara obligatoriskt, rekommenderat eller frivilligt, och många har avskaffat krav eller rekommendation om munskydd. Det kan exempelvis vara obligatoriskt eller rekommenderat i särskilda miljöer, situationer eller på vissa platser. I en del länder är det även straffbart att inte använda munskydd på vissa offentliga platser.[4]

Krav, rekommendationer och användning[redigera | redigera wikitext]

Världshälsoorganisationen (WHO) och myndigheter i flera länder anser att munskydd kan begränsa spridningen av luftvägsvirus som covid-19.[5][6][7] Sedan juni 2020 rekommenderar WHO munskydd i situationer där det är svårt att hålla avstånd till andra.[4] Amerikanska Centers for Disease Control and Prevention har[när?] rekommenderat användning i vissa situationer vid nära kontakt med andra, framför allt inomhus.[8]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Folkhälsomyndigheten i Sverige rekommanderade inledningsvis inte munskydd i samhället. Anledningen är att kunskapen om hur munskydd påverkar smittspridningen är osäker, enligt omyndigheten. De anser att det finns en risk att befolkningen sätter för stark tilltro till munskyddet och ignorerar andra rekommendationer som att stanna hemma vid symptom, hålla god handhygien och hålla distans till andra. Folkhälsomyndigheten har också talat om att munskydd kan leda till ökad smittspridning via händerna till följd av handkontakt med munskyddet. Däremot menar Folkhälsomyndigheten att det kan finnas enskilda situationer på regional eller nationell nivå där det kan vara av värde att använda munskydd som komplement till övriga rekommendationer.[9]

Den 18 december 2020 förannonserade Folkmyndigheten via ett pressmeddelande att rekommendationerna för munskydd skulle uppdateras och träda i kraft den 7 januari 2021.[10] Den 30 december 2020 meddelade Folkmyndigheten att munskydd från och med den 7 januari och tills vidare skulle rekommenderas i kollektivtrafiken i Sverige under rusningstid på vardagar klockan 7–9 samt 16–18 för personer födda 2004 eller tidigare. Folkhälsomyndigheten ansåg att resenärerna hade det största ansvaret för att ha med sig munskydd, men också att företag som driver kollektivtrafik i Sverige kostnadsfritt skulle erbjuda munskydd till de resenärer som inte hade med sig ett sådant. Företagen förväntades även upplysa resenärerna om att och hur munskydden ska användas och hur förbrukade sådana ska hanteras.[11] Samma dag kom även en vägledning om användning av munskydd utöver vården och omsorgen.[12] Därefter har vissa regioner i Sverige infört tillfälliga striktare rekommendationer, exempelvis munskydd vid resande med kollektivtrafik alla tider samt i offentliga inomhusmiljöer där man vistas länge och det är svårt att hålla avstånd till andra.[13] Folkhälsoinstitutets allmänna rekommendation om munskydd inom kollektivtrafiken under specificerad rusningstid upphörde från och med den 1 juli 2021 med anledning av att massvaccineringen av befolkningen hade påbörjats och smittspridningen minskat.[14]

Övriga Norden[redigera | redigera wikitext]

Även i övriga Norden har myndigheterna inledningsvis varit återhållsamma med att rekommendera munskydd. Island införde krav om munskydd från slutet av juli 2020 inom kollektivtrafiken, samt krav på att bära munskydd där det inte går att hålla två meters avstånd till andra, som inrikesflyg, färjor och anläggningar för personlig service. Norge och Finland har infört rekommendationer om munskydd från mitten av augusti 2020 inom kollektivtrafiken och för vissa offentliga platser. Efter sommaren 2020 blev det krav på att bära munskydd i livsmedelsaffärer och i kollektivtrafiken (inklusive taxibilar, färjor, buss- och järnvägsstationer) i Danmark.[4][15]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Mask-wearing cuts Covid incidence by 53%, says global study”. The Guardian. 18 november 2022. https://www.theguardian.com/world/2021/nov/17/wearing-masks-single-most-effective-way-to-tackle-covid-study-finds. Läst 18 november 2022. 
  2. ^ ”Omni – Alla nyheter. Alla perspektiv.”. Omni. https://omni.se/sok?q=munskydd&tab=articles. Läst 19 november 2021. 
  3. ^ Talic, Stella; Shah, Shivangi; Wild, Holly; Gasevic, Danijela; Maharaj, Ashika; Ademi, Zanfina (2021-11-18). ”Effectiveness of public health measures in reducing the incidence of covid-19, SARS-CoV-2 transmission, and covid-19 mortality: systematic review and meta-analysis” (på engelska). BMJ 375: sid. e068302. doi:10.1136/bmj-2021-068302. ISSN 1756-1833. PMID 34789505. https://www.bmj.com/content/375/bmj-2021-068302. Läst 19 november 2021. 
  4. ^ [a b c] ”Munskydd eller inte – det är frågan?”. forskning.se. 4 november 2020. https://www.forskning.se/2020/11/04/munskydd-eller-inte-det-ar-fragan/. Läst 11 december 2020. 
  5. ^ ”Q&A: Masks and COVID-19” (på engelska). Q&A: Masks and COVID-19. World Health Organization. https://www.who.int/news-room/q-a-detail/q-a-on-covid-19-and-masks. 
  6. ^ ”Recommendation Regarding the Use of Cloth Face Coverings, Especially in Areas of Significant Community-Based Transmission” (på amerikansk engelska). Recommendation Regarding the Use of Cloth Face Coverings, Especially in Areas of Significant Community-Based Transmission. https://www.cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/prevent-getting-sick/cloth-face-cover.html. 
  7. ^ ”Using face masks in the community – Reducing COVID-19 transmission from potentially asymptomatic or pre-symptomatic people through the use of face masks” (på engelska). Using face masks in the community – Reducing COVID-19 transmission from potentially asymptomatic or pre-symptomatic people through the use of face masks. https://www.ecdc.europa.eu/en/publications-data/using-face-masks-community-reducing-covid-19-transmission. 
  8. ^ Fisher, Kiva A. (2020). ”Factors Associated with Cloth Face Covering Use Among Adults During the COVID-19 Pandemic — United States, April and May 2020” (på amerikansk engelska). MMWR. Morbidity and Mortality Weekly Report 69. doi:10.15585/mmwr.mm6928e3. ISSN 0149-2195. https://www.cdc.gov/mmwr/volumes/69/wr/mm6928e3.htm. Läst 4 december 2020. 
  9. ^ ”Munskydd — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/om-sjukdomen-och-smittspridning/smittspridning/munskydd/. Läst 11 december 2020. 
  10. ^ ”Ytterligare åtgärder för att bromsa smitta och skydda hälsa — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/december/ytterligare-atgarder-for-att-bromsa-smitta-och-skydda-halsa/. Läst 18 december 2020. 
  11. ^ ”Munskydd i kollektivtrafiken från den 7 januari — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/december/munskydd-i-kollektivtrafiken-fran-den-7-januari/. Läst 3 januari 2021. 
  12. ^ ”Munskydd — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/om-sjukdomen-och-smittspridning/smittspridning/munskydd/. Läst 3 januari 2021. 
  13. ^ Sandén, Tilda (28 februari 2021). ”De här rekommendationerna gäller för din region”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/de-har-rekommendationerna-galler-for-din-region. Läst 28 februari 2021. 
  14. ^ ”Anpassning av åtgärder mot spridning av covid-19 — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/anpassning-av-atgarder-mot-spridning-av-covid-19/. Läst 9 juli 2021. 
  15. ^ Fensby, Madelene (8 augusti 2020). ”De här restriktionerna gäller i våra nordiska grannländer”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/de-har-restriktionerna-galler-i-vara-nordiska-grannlander. Läst 18 december 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]