Murphys lag

Murphys lag är ett modernt tänkespråk som formuleras ungefär "om något kan gå snett kommer det att gå snett".^[1]

Lagens ursprung[redigera | redigera wikitext]

"Lagen" har fått sitt namn från ingenjören Edward A. Murphy, Jr. som experimenterade med raketslädar i USA:s flygvapen på 1940-talet. Arbetslaget där Murphy deltog försökte eliminera alla möjligheter för de tekniska anordningarna att misslyckas. Murphys ursprungliga formulering var: "Om det finns två eller fler sätt att göra något, och ett av dessa sätt leder till en katastrof, kommer någon att göra det på det sättet."^[1]

Lagen tillkom således, och ska i första hand ses, som en riktlinje för ingenjörer inom maskinteknik, datateknik med flera discipliner att konstruera tekniska system så att felaktiga resultat blir uteslutna. Detta kallas defensiv design.^{[källa behövs]}

Vardaglig användning av uttrycket[redigera | redigera wikitext]

Uttrycket "Murphys lag" har i folkmun förvandlats och beskriver alla typer av oturliga sammanträffanden, som att det bara tycks regna de dagar då man inte har med sig något paraply eller att man i snabbköpet alltid tycks hamna i den långsammaste kassakön. I denna betydelse används också uttrycket Lagen om alltings naturliga jävlighet, Lagen om alltings inneboende ondska eller lite förfinat Lagen om alltings minimala älskvärdhet. Indirekta anspelningar som "Murphy är tillbaka" eller "nu är Murphy här" förekommer också.

Lagen har gett upphov till flera korollarier, mer eller mindre skämtsamma, såsom O'Tooles lag som lyder "Murphy var optimist".

En annan av dessa korollarier är Murphys andra lag, som mer hänvisar till den ursprungliga. "Om någonting inte kan gå fel, så går det fel i alla fall". Ett korollarium av Murphys andra lag finns i boken Liftarens guide till galaxen (Douglas Adams, 1979) och lyder: "När någonting som inte kan gå sönder går sönder, sker det på ett ställe som är omöjligt att komma åt för att reparera."