Muscida

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Muscida (ο)
Ursa Major IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildStora Björnen
Rektascension08t 30m 15,87064s[1]
Deklination60° 43′ 05,4115″[1]
Skenbar magnitud ()+3,35[2]
Stjärntyp
SpektraltypG6 II-III[3]
U–B+0,52[4]
B–V+0,85[4]
Astrometri
Radialhastighet ()+19,8[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -133,76[1] mas/år
Dek.: -107,45[1] mas/år
Parallax ()18,21 ± 0,16[1]
Avstånd179 ± 2  (54,9 ± 0,5 pc)
Absolut magnitud ()-0,40[3]
Detaljer
Massa3,09[3] M
Radie14[6] R
Luminositet138[3] L
Temperatur5 242[3] K
Metallicitet-0,09[3]
Vinkelhastighet15[7] km/s
Ålder360 ± 30[8] miljoner år
Andra beteckningar
Muscida, Ursae Majoris, UMA, Omicron UMa, 1 Ursae Majoris, BD +61 1054, CCDM J08303 + 6043A, FK5 317, GC 11593, HD 71369, HIP 41704, HR 3323, PPM 16654, SAO 14573, WDS J08303 + 6043a. [9]

Muscida[10] eller Omikron Ursae Majoris (ο Ursae Majoris, förkortat Omikron UMa, ο UMa) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en jättestjärna belägen i den nordvästra delen av stjärnbilden Stora Björnen. Den har en skenbar magnitud på 3,35[2] och är väl synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 18,2 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 179 ljusår (ca 55 parsek) från solen.

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

Omikron Ursae Majoris har det traditionella namnet Muscida,[10] som den delar med den optiska dubbelstjärnan Pi Ursae Majoris. År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[11] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN:s första bulletin i juli 2016[12] innehöll en tabell över de första två satserna av namn som fastställts av WGSN där Muscida ingår för denna stjärna.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Muscida är en gul till vit jättestjärna av spektralklass G4 II-III[3] och har hunnit halvvägs mellan jätte- och ljus jättefaserna i sin utveckling. Den har en massa som är omkring tre[3] gånger större än solens, en radie som är ca 14[6] gånger större än solens radie och utsänder från dess fotosfär ca 138[3] gånger mer energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 5 240[3] K.

I 1982 års upplaga av New Catalogue of Suspected Variable Stars listades Muscida med en variabilitet på 3,30 till 3,36 i det synliga ljuset. Emellertid noterade amerikanska astronomen Dorrit Hoffleit 1992 att de två jämförelsestjärnorna som användes för att bestämma variabiliteten kan vara olika. Därför kan den verkliga variabiliteten hos denna stjärna endast vara misstänkt.[13]

Muscida har en följeslagare av magnitud 15,2 som är separerad med 7,1 bågsekunder.[14] Med största sannolikhet är denna källan till röntgenstrålning från konstellationen.[15] Den listas ibland med ytterligare två följeslagare, men utgående från korrektionsdata verkar dessa vara optiska följeslagare. Den ingår i en grupp stjärnor med en gemensam bana genom Vintergatan med en excentricitet på 0,12. Den rör sig mellan 23 500 och 30 200 ljusår från galaxens centrum och ligger omkring 330 ljusår ovanför det galaktiska planet.[8]

År 2012 observerades en exoplanet, betecknad Omikron Ursae Majoris Ab, som primärt kretsar kring stjärnan på ett avstånd av 3,9 astronomiska enheter. Denna gasjätte med 4,1 gånger Jupiters massa fullbordar ett omlopp på 1 630 dygn.[16]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b] Mallik, Sushma V. (December 1999), "Lithium abundance and mass", Astronomy and Astrophysics, 352: 495–507, Bibcode:1999A&A...352..495M
  3. ^ [a b c d e f g h i j] Takeda, Yoichi; Sato, Bun'ei; Murata, Daisuke (August 2008), "Stellar parameters and elemental abundances of late-G giants", Publications of the Astronomical Society of Japan, 60 (4): 781–802, arXiv:0805.2434 , Bibcode:2008PASJ...60..781T, doi:10.1093/pasj/60.4.781
  4. ^ [a b] Johnson, H. L.; et al. (1966). "UBVRIJKL photometry of the bright stars". Communications of the Lunar and Planetary Laboratory. 4 (99). Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
  5. ^ Wilson, Ralph Elmer (1953), General Catalogue of Stellar Radial Velocities, Washington: Carnegie Institution of Washington, Bibcode:1953GCRV..C......0W
  6. ^ [a b] Lang, Kenneth R. (2006), Astrophysical formulae, Astronomy and astrophysics library, 1 (3rd ed.), Birkhäuser, ISBN 3-540-29692-1. The radius (R*) is given by::</
  7. ^ Bernacca, P. L.; Perinotto, M. (1970), "A catalogue of stellar rotational velocities", Contributi Osservatorio Astronomico di Padova in Asiago, 239 (1), Bibcode:1970CoAsi.239....1B
  8. ^ [a b] Soubiran, C.; et al. (2008), "Vertical distribution of Galactic disk stars. IV. AMR and AVR from clump giants", Astronomy and Astrophysics, 480 (1): 91–101, arXiv:0712.1370 , Bibcode:2008A&A...480...91S, doi:10.1051/0004-6361:20078788
  9. ^ "bet CMi -- Be Star", SIMBAD Astronomical Object Database, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-01-09
  10. ^ [a b] "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 July 2016.
  11. ^ ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
  12. ^ "Bulletin of the IAU Working Group on Star Names, No. 1" (PDF). Hämtad 28 juli 2016.
  13. ^ Hoffleit, D. (October 1992), "Do all Three Vary: omicron UMa, 23 UMa and HR 3245?", Information Bulletin on Variable Stars, 3789: 1, Bibcode:1992IBVS.3789....1H
  14. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008). "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 389 (2): 869–879. arXiv:0806.2878 . Bibcode:2008MNRAS.389..869E. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  15. ^ Haakonsen, Christian Bernt; Rutledge, Robert E. (September 2009), "XID II: Statistical Cross-Association of ROSAT Bright Source Catalog X-ray Sources with 2MASS Point Source Catalog Near-Infrared Sources", The Astrophysical Journal Supplement, 184 (1): 138–151, arXiv:0910.3229 , Bibcode:2009ApJS..184..138H, doi:10.1088/0067-0049/184/1/138
  16. ^ Sato, Bun'ei; et al. (2012). "Substellar Companions to Seven Evolved Intermediate-Mass Stars". Publications of the Astronomical Society of Japan. 64 (6). 135. arXiv:1207.3141 . Bibcode:2012PASJ...64..135S. doi:10.1093/pasj/64.6.135.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]