Museum of the History of Science, Oxford
| History of Science Museum | |
 Old Ashmolean-byggnaden som den ser ut idag | |
| Information | |
|---|---|
| Typ av museum | Universitetsmuseum för Vetenskapshistoria |
| Plats | Oxford i England |
| Adress | Broad Street |
| Koordinater | 51°45′15″N 1°15′20″V / 51.75425°N 1.25548°V |
 | |
| Etablerat | 1683 (som Ashmolean Museum) 1924 (som Lewis Evans Collection 1935 (som Museum of the History of Science) |
| Besökare per år | 148 412 (2019)[1] |
| Museichef | Silke Ackermann |
| Antal föremål | 45 000 (2016)[2] |
| Webbplats | |
| History of Science Museum | |
Museum of the History of Science är ett vetenskapshistoriskt museum beläget på Broad Street i Oxford, England. Museibyggnaden är också känd som Old Ashmolean Building för att skilja den från den nyare Ashmolean Museum-byggnaden som färdigställdes 1894. Museet byggdes 1683 och är därmed den äldsta byggnaden i världen som uppförts som museum och som fortfarande är i bruk som museum.
Den äldsta grunden till museets samlingar är Elias Ashmoles samlingar. I museet bedrevs även naturfilosofiska demonstrationer, föreläsningar och experiment. Under den viktorianska och edvardianska eran under 1800-talet och början av 1900-talet kom Ashmolean Museums samlingar att gradvis bli för stora för lokalerna, så att de arkeologiska samlingarna flyttades till Ashmolean Museum, de naturhistoriska till Oxford University Museum of Natural History, och de antropologiska samlingarna till Pitt Rivers Museum. Tillsammans med Lewis Ewans samlingar av historiska vetenskapliga instrument kom det gamla museet att 1924 invigas som vetenskapshistoriskt museum.
Museets samlingar omfattar över 18 000 objekt och inkluderar bland annat en stor samling astronomiska och optiska instrument, experimentalutrustning, vetenskaplig litteratur och en svart tavla som Albert Einstein skrivit ned sina relativistiska kosmologiska ekvationer på i samband med en Oxfordföreläsning 1931, den så kallade Friedmann–Einstein-modellen.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Byggnaden byggdes 1683 för att hysa Elias Ashmoles samling och var världens första specialbyggda museibyggnad och var även öppen för allmänheten. Museets ursprungliga idé var att institutionalisera den nya naturkunskapen som dök upp på 1600-talet och experiment med naturfilosofi genomfördes i ett kemiskt laboratorium i källaren, medan föreläsningar och demonstrationer ägde rum på mittvåningen i Naturhistoriska skolan. Ashmoles samling utökades till att omfatta ett brett spektrum av aktiviteter kopplade till naturkunskapens historia. År 1924 donerade Lewis Evans sin samling av historiska vetenskapliga instrument och skapade Lewis Evans Collection. År 1935, med fler donationer, ändrades museets namn till Museum of the History of Science. År 2018 bytte museet namn till History of Science Museum.[3]
Samlingar och utställningar
[redigera | redigera wikitext]
Samlingen och själva byggnaden har nu en särskild plats i studiet av vetenskapshistoria och i utvecklingen av västerländsk kultur och samlande. Ett av de mest ikoniska föremålen i samlingen är Einsteins svarta tavla[4] som Albert Einstein använde den 16 maj 1931 i sina föreläsningar under ett besök vid Oxfords universitet, räddat till eftervärlden av professorerna E.J. Bowen och Gavin de Beer.[5]
Den nuvarande samlingen innehåller omkring 18 000 föremål från antiken till tidigt 1900-tal, som representerar nästan alla aspekter av vetenskapshistoria och används både för akademiska studier och nöje av besökande allmänhet. Museet innehåller ett brett utbud av vetenskapliga instrument, såsom kvadranter, astrolaber (världens mest kompletta samling med cirka 170 instrument), solur, tidiga matematiska instrument (använda för kalkyl, astronomi, navigation, mätning och ritning), optiska instrument (mikroskop, teleskop och kameror)), utrustning kopplad till kemi, naturfilosofi och medicin, samt ett referensbibliotek om vetenskapliga instruments historia som inkluderar handskrifter, inkunabler, tryck och tryckta efemera samt tidiga fotografiska föremål.
Museet visar utvecklingen av mekaniska klockor. Lyktur och golvur ställs ut i Beeson Room, uppkallad efter den antikvariske urmakaren Cyril Beeson (1889–1975)[6] som skänkte sin samling till museet. Tidiga tornur visas ovanför trappan från källaren till den upphöjda bottenvåningen. Museet har en samling av elfenben och andra föremål tillverkade av Lady Gertrude Crawford.[7]
Från oktober 2009 till februari 2010 höll museet den första stora utställningen av Steampunk-konstföremål.[8][9]
Museet är också hem för Rochester Avionic Archive, som inkluderar en samling avionik som härstammar från datorföretaget Elliot Brothers, men även föremål från Marconi och BAE Systems.[10]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Museum of the History of Science, Oxford, 30 januari 2019.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”ALVA - Association of Leading Visitor Attractions”. www.alva.org.uk. https://www.alva.org.uk/details.cfm?p=423.
- ↑ läs online, www.slideshare.net , läst: 7 december 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ ”History of the Museum” (på engelska). History of Science Museum. https://www.hsm.ox.ac.uk/history-museum.
- ↑ ”Bye-bye blackboard... from Einstein and others”. Bye-bye blackboard... from Einstein and others. Museum of the History of Science. http://www.mhs.ox.ac.uk/blackboard/einstein-text.htm.
- ↑ Gunther, A. E. (1967). Robert T. Gunther. Early Science in Oxford. "XV". Oxford. Sid. 250, 436.
- ↑ Beeson, C.F.C. (1989). A.V., Simcock. red. Clockmaking in Oxfordshire 1400–1850 (3rd). Oxford: Museum of the History of Science. frontispiece. ISBN 0-903364-06-9.
- ↑ ”Collection of turned ivory and other objects, by Lady Gertrude E. Crawford (MHS Record Details: IRN 8076, Inventory number 26440)” (på brittisk engelska). Museum of the History of Science. http://www.mhs.ox.ac.uk/object/inv/26440.
- ↑ ”Steampunk”. Steampunk. Museum of the History of Science, Oxford. http://www.mhs.ox.ac.uk/steampunk/. ”Imagine the technology of today with the aesthetic of Victorian science. From redesigned practical items to fantastical contraptions, this exhibition showcases the work of eighteen Steampunk artists from across the globe.”
- ↑ Ward, Mark (30 November 2009). ”Tech Know: Fast forward to the past”. Technology. BBC. https://news.bbc.co.uk/2/hi/technology/8376028.stm.
- ↑ ”ABOUT ROCHESTER AVIONIC ARCHIVES”. Rochester Avionic Archives. http://rochesteravionicarchives.co.uk/about-us.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Museum of the History of Science, Oxford.
|