Muslimska guldåldern

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Den muslimska guldåldern eller den islamiska guldåldern är en period som anses som den islamiska civilisationens vetenskapliga storhetstid och som varade i drygt 500 år mellan cirka 750 och 1250. Det muslimska rikets expansion på 600- och 700-talen e. Kr. ledde till en gynnsam ekonomisk utveckling och framväxten av en väl utvecklad civilisation som var ett multireligiöst, mångkulturellt och multietniskt samhälle. Forskare med olika trosuppfattningar arbetade under denna tid tillsammans inom ett geografiskt område som sträckte sig från Spanien till Kina.[1]

Genom det islamiska rikets expansion kom muslimerna i kontakt med ett stort antal civilisationer och högkulturer. Arabernas utbredning stannade inte vid politiskt och militärt och ekonomiskt herravälde, utan omfattade även vetenskapliga utbyten. Muslimernas vetenskapliga framsteg tycks ha berott på att de lyckades skapa en balans mellan tro och vetande. Detta gjorde det möjligt för muslimska lärda att utnyttja de andra kulturernas bildningsarv samt deras kunskaper inom administration och förvaltning. Under denna tid framträdde en rad muslimska teologer och filosofer, som hade tagit intryck av grekiska filosofer. De underströk förnuftets och vetenskapens värde för förståelsen av religionens grundläggande principer.[1]

Framväxten av en materiellt och kulturellt välutvecklad civilisation medförde att ett stort antal vetenskapliga institutioner och lärdomscentra grundades. Muslimska härskare underhöll vetenskapsmän i sina palats och ställde stora bibliotek, astronomiska observatorier och liknande institutioner till deras förfogande. Ett stort antal verk översattes från grekiska, persiska och andra språk till arabiska och bidrog på så sätt till att en stor del av den tidens samlade lärdom blev tillgänglig för muslimska tänkare.[1]

Det medeltida kristna Europa hade mycket att lära av muslimernas vetenskapliga och filosofiska kompetens. Denna blev utgångspunkten för europeiska tänkare som lade grunden för den vetenskapliga revolutionen under 1600-talet. Européerna byggde upp en ny världsbild med nya kritiska och experimentella metoder vars förebilder hämtades från den muslimska lärda traditionen. Denna utveckling kunde ha gått betydligt långsammare eller fått ett annorlunda förlopp om inte muslimernas vetenskapliga och filosofiska arv blivit tillgänglig för européerna.[1]

När man tänker på medeltiden så tänker de flesta på mörka tider då många dog och hade det allmänt tufft men så var inte fallet för det muslimska imperiet. I Muslimheritage webbsida står det att den muslimska guldåldern varade mellan 700-talet till ungefär 1500-talet men olika sidor säger olika. Webbsidan 1001 menar att det var en väldigt kreativ period för imperiet och fick namnet som den muslimska guldåldern (The Golden Age Of The Muslim Civilisation). Under denna period skedde stora framsteg inom vetenskap, teknologi,  medicin, politik och ekonomi. Imperiet var så stort att det sträckte sig från Spanien hela vägen till Kina där inspirerande män och kvinnor från olika kulturer med olika trosuppfattningar kunde förena sig och upptäcka många uppfinningar som har en större påverkan på samhället idag än vad människor tror.

De två Största Drivkrafterna Bakom den Framgångsrika Civilisationen 

Enligt So-rummet fanns det en stor splittring mellan stammarna som bodde på den arabiska halvön. Denna splittring berodde dels på att de olika stammarna tillbad olika gudar och dels på att det fanns nästan inga regler mellan dem. Så varje stam kunde helt enkelt göra vad den ville och det gjorde att de olika stammarna kunde inte vara sams. Under denna tid kom en ny religion till och fick namnet Islam. Profeten Muhammed som är bäraren av budskapet Islam lyckades däremot att förena den arabiska halvöns stammar och tillsammans kunde de strida mot yttre gemensamma fiender. Efter Muhammeds död ville man fortsätta att sprida Islam så man satsade på att få en spridning. Det kom flera efterträdare efter Muhammed och var och en av dem lyckades sprida Islam till olika delar av världen. So-rummet lyfter även upp att Abbasiderna som regerade från år 750 till år 1258 lyckades skapa den stabila muslimska samhället där intresset för medicin, matematik, filosofi m.m. växte fram och blev större och större.

Humanistportalen säger att en av de största anledningarna som låg bakom byggandet av imperiet var den ekonomiska faktorn. Arabien innan föreningen var fylld av handlare och köpmän som gjorde affärer med närliggande regioner. Med hjälp av expansionen som skedde skulle de nu få chans att komma åt rikedomarna som fanns i dessa regioner. Flera av dessa regioner var områden runt Medelhavet och det är för att medelhavet var mittpunkten för världshandeln. Eftersom muslimerna inte hade så mycket kunskap om administration och förvaltning så förtröstade de sig på administratörer och förvaltare som bor i samma område som de har erövrat. På så sätt skapades tillit mellan erövrarna och folket som gjorde att imperiet kunde bli stabil. 

Vetenskap

Humanistportalen menar att muslimernas vetenskapliga framsteg skedde för att de kunde hitta en balans mellan tro och vetande. Det gjorde att muslimerna kunde utnyttja andra kulturers kunskaper och utveckla dem. Men att använda termen den muslimska guldåldern när man pratar om vetenskap under medeltiden är lite fel menar Muslimheritage. För att de vetenskapliga uppfinningarna och framgångarna skrevs ned på arabiska så det är mer passande att använda termen arabisk vetenskap. Alla vetenskapsmän var inte heller muslimer, många lärda kom från olika bakgrunder och hade olika trosuppfattningar som t.ex. kristna, judar och zoroastrier. De viktigaste vetenskapliga institutionerna var i Bagdad, Damaskus och Cairo. Institutionerna omfattade grupper av lärare och elever som delade liknande tankar. Al Karaouine Universitetet i Marocko byggdes av det muslimska imperiet år 859 och anses vara det äldsta universitetet som står kvar än idag. Många viktiga vetenskapsmän var verksamma under den muslimska civilisationen så som Ibn al-Nafis, Avicenna, Geber, Al-Zahrawi, Ibn al-Haytham och al-Khwārizmī m.m.  

Ibn al-Haytham och al-Khwārizmī

En väldigt viktig person under den tiden var Al-Hassan Ibn al-Haytham föddes 965 e.kr. i Basra (Irak) och dog år 1040 i Cairo. Han är mer känd i västvärlden som Alhazen som var en revolutionerande vetenskaplig tänkare och bidrog mycket till förståelsen av hur synen fungerar. Inte bara det utan hur saker speglar sig och även hur ljuset beter sig. Hans sätt på att utföra undersökningar var mycket effektivt då han använde sig av experiment för att bekräfta eller förneka teorier. Det är väldigt likt metoden som används idag inom forskning. Genom sina studier av tidigare arbeten gav han namn till flera delar av ögat som linsen, näthinnan och hornhinnan. Han har skrivit 96 böcker totalt men endast 55 av de finns kvar idag. Det största mästerverket han skrev heter Kitab al-Manazir där han diskuterade sina idéer och teorier om synen och hur den fungerar. Dessa idéer som han skrev ner i sin bok hade inflytande på europeiska forskare som bidrog till större uppfinningar. Han anses idag som en avgörande person i optikens historia och även känd som fadern av modern optik. Till hans ära har man nämnt en asteroid efter honom och den heter 59239 Alhazen. All information om honom är hämtad ifrån sidan 1001 inventions and the world of Ibn al-Haytham.

Encyklopedin NE lyfter upp att Muhammad ibn Mūsā al-Khwārizmī, föddes ca 780 i nuvarande Uzbekistan och dog år 850 i Bagdad. Han var en matematiker som skrev de första verken i aritmetik och ekvationslära. Hans verk hade en enorm inflytande på den tidiga västerländska matematikens utveckling då han använde sig av de indiska siffrorna 1-9, 0 och det decimala positionssystemet. NE nämner även att namnet algorism som man använder när man ska prata om aritmetiska böcker från medeltiden och den moderna termen algoritm har sina benämningar efter hans namn al-Khwārizmī. Algoritm är en definierad ändlig följd av matematiska operationer som används för att utföra en beräkning eller lösa ett problem. Algoritmer är väldigt viktiga inom matematik och databehandling, t.ex kan ett dataprogram anses som en algoritm. 

Muslimska Imperiets Påverkan på Europa

Handeln mellan den muslimska imperiet och Europa utvecklades och det gjorde att det bildades en kontakt mellan européerna och muslimerna. Denna kontakt bidrog till nyfikenhet om och medvetenhet av muslimerna menar Humanistportalen. Europa började då att förändras intellektuellt men under perioderna som kom därefter från 1090-talet fram till 1270-talet så pågick det ett långt krig som kallas för korstågen som den kristna kyrkan inledde för att de ville bekämpa muslimernas politiska och militära kontroll. Eftersom korstågen misslyckades och muslimerna segrade så skedde det en muslimsk expansion även i Europa. Då tog Européerna till sig kunskaperna som muslimerna hade samlat på sig de senaste fyrahundraåren. Man lärde sig kunskaper om kirurgi, arkitektur, astronomi, läkemedellära, geografi m.m.

Enligt Humnaistportalen tog man de muslimska kunskaperna, utvecklade dem och gjorde dem till grunden av den vetenskapliga revolutionen i Europa. Ett exempel är översättningen av al-Khwārizmīs böcker till latin som bidrog till att européerna började använda sig av de siffror som fanns i hans böcker och kallade de för arabiska siffror. Man fick även kunskaper om papperstillverkning, bearbetning av skinn, textilframställning, destillering av alkohol och socker etc. De fick även nya metoder inom lantbruket så som bevattnigssystem och man började odla ris, saffran och bomull som man inte gjorde förut. En citat från Humansitportalen sammanfattar det som hände efter den europeiska expansionen. ”Européerna byggde upp en ny världsbild med nya kritiska och experimentella metoder vars förebilder hämtades från den muslimska lärda traditionen. Denna utveckling kunde ha gått betydligt långsammare eller fått ett annorlunda förlopp om inte muslimernas vetenskapliga och filosofiska arv blivit tillgänglig för européerna.”

Undergången av Imperiet

Humanistportalen berättar att Imperiet kollapsade på grund av att många inre och yttre faktorer. En av dessa inre faktorer var den politiska brytningen som blev ett problem för riket, först styrdes det från Damaskus och sedan från Bagdad. Det ledde till en splittring mellan de rivaliserade lederna och fick konflikter med varandra istället. En yttre faktor som bidrog till att riket gick under enligt So-rummet är att imperiet präglades av krig och invasioner som t.ex. korstågen. Det tog hårt på riket även om det återhämtade sig. En invasion som påverkade imperiet var den som dem mongoliska styrkorna utförde och då erövrade dem och förstörde Bagdad. År 1258 skedde erövringen och då kollapsade den Abbasidiska riket men guldåldern fortsatte lite längre fram efter att ledningen togs över av turkarna och riket fick namnet Osmanska riket. Guldåldern tog slut runt 1500-talet enligt Muslimheritage (Hämtad: 2017-10-19) men den Osmanska riket varade ända fram till första världskriget enligt So-rummet. Den gick under efter att ha satsat på fel sida av kriget då de kämpade med Tyskland. Det som var kvar av den Osmanska riket förvandlades sedan till dagens Turkiet. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Fazlhashemi, Mohammad (27 februari 2010). ”Muslimsk guldålder och förmodern globalisering”. www.humanistportalen.se. http://www.humanistportalen.se/artiklar/idehistoria/muslimsk-guldalder/. Läst 5 juli 2015. 

Humanistportalen, Muslimsk guldålder och förmodern globalisering. http://www.humanistportalen.se/artiklar/idehistoria/muslimsk-guldalder/ (Publicerad: 2010-02-27, Hämtad: 2017-09-30)

1001 Inventions and The Library of Secrets (1001) http://www.1001inventions.com/discover#library (Hämtad: 2017-09-30)

So-rummet, Islams historia https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/islam/islams-historia# (Senast uppdaterad: 2017-07-18, Hämtad: 2017-10-07)

1001 inventions and the world of Ibn al-Haytham, Ibn al-Haytham http://www.ibnalhaytham.com/discover/who-was-ibn-al-haytham/  (Hämtad: 2017-10-18)

Muslimheritage, Ibn al-Nafis, the Pulmonary Circulation, and The Islamic Golden Age http://www.muslimheritage.com/article/ibn-al-nafis-pulmonary-circulation (Hämtad: 2017-10-19)

Nationalencyklopedin, Muhammad ibn Musa al-Khwarizmi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/muhammad-ibn-musa-al-khwarizmi (Hämtad: 2017-10-22)

Nationalencyklopedin, Algoritm. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/algoritm (Hämtad: 2017-10-22)