Madrid Masters

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Mutua Madrileña Madrid Open)
Mutua Madrileña Masters Madrid
ATP-touren
PlatsMadrid
Spanien Spanien
SpelplatsMadrid Arena
KategoriMasters 1000
UnderlagGus / Utomhus
Lottning48S / 24Q / 16D
Prispengar2 450 000 US$
Webbplatstennis-masters-madrid.com
Pokalen

Mutua Madrileña Masters Madrid är en tennisturnering. Tävlingen hålls årligen i Madrid, Spanien, och den spelas utomhus på grus (sedan 2009 i Caja Mágica). Tävlingen är en del av Masters 1000ATP-touren och Premier TournamentsWTA-touren.

Tävlingen flyttade till Madrid 2002, från Stuttgart, Tyskland. Stuttgarts inomhusturnerng blev en Masters Series-tävling 1996. Innan, hölls tävlingen i Essen, Tyskland, 1995, och i Stockholm (Stockholm Open), Sverige, mellan 1990 och 1994. Från och med 2009 flyttades tävlingen till en ny arena och började spelas på grus, som en del av ATP:s nya Masters 1000.

Rekord[redigera | redigera wikitext]

Singel[redigera | redigera wikitext]

  • Boris Becker: flest segrar (4)
  • Boris Becker: flest konsekutiva segrar (2, 1990-91)

Dubbel[redigera | redigera wikitext]

Resultat[redigera | redigera wikitext]

Herrar[redigera | redigera wikitext]

Singel[redigera | redigera wikitext]

Plats År Mästare Finalist Resultat
Madrid 2019 Serbien Novak Djokovic Grekland Stefanos Tsitsipas 6–3, 6–4
2018 Tyskland Alexander Zverev Österrike Dominic Thiem 6–4, 6–4
2017 Spanien Rafael Nadal Österrike Dominic Thiem 7–6(10–8), 6–4
2016 Serbien Novak Djokovic Storbritannien Andy Murray 6–2, 3–6, 6–3
2015 Storbritannien Andy Murray Spanien Rafael Nadal 6–3, 6–2
2014 Spanien Rafael Nadal Japan Kei Nishikori 2–6, 6–4, 3–0 Ret.
2013 Spanien Rafael Nadal Schweiz Stanislas Wawrinka 6–2, 6–4
2012 Schweiz Roger Federer Tjeckien Tomáš Berdych 3–6, 7–5, 7–5
2011 Serbien Novak Djokovic Spanien Rafael Nadal 7–5, 6–4
2010 Spanien Rafael Nadal Schweiz Roger Federer 6–4, 7–6(7–5)
2009 Schweiz Roger Federer Spanien Rafael Nadal 6–4, 6–4
2008 Storbritannien Andy Murray Frankrike Gilles Simon 6–4, 7–6(6)
2007 Argentina David Nalbandian Schweiz Roger Federer 1–6, 6–3, 6–3
2006 Schweiz Roger Federer Chile Fernando Gonzalez 7–5, 6–1, 6–0
2005 Spanien Rafael Nadal Kroatien Ivan Ljubicic 3–6, 2–6, 6–3, 6–4, 7–6(3)
2004 Ryssland Marat Safin Argentina David Nalbandian 6–2, 6–4, 6–3
2003 Spanien Juan Carlos Ferrero Chile Nicolas Massu 6–3, 6–4, 6–3
2002 USA Andre Agassi Tjeckien Jiri Novak walkover
Stuttgart 2001 Tyskland Tommy Haas Belarus Max Mirnyj 6–2, 6–2, 6–2
2000 Sydafrika Wayne Ferreira Australien Lleyton Hewitt 7–6(6), 3–6, 6–7(5), 7–6(2), 6–2
1999 Sverige Thomas Enqvist Nederländerna Richard Krajicek 6–1, 6–4, 5–7, 7–5
1998 Nederländerna Richard Krajicek Ryssland Jevgenij Kafelnikov 6–4, 6–3, 6–3
1997 Tjeckien Petr Korda Nederländerna Richard Krajicek 7–6(6), 6–2, 6–4
1996 Tyskland Boris Becker USA Pete Sampras 3–6, 6–3, 3–6, 6–3, 6–4
Essen 1995 Österrike Thomas Muster USA MaliVai Washington 7–6, 2–6, 6–3, 6–4
Stockholm 1994 Tyskland Boris Becker Kroatien Goran Ivanisevic 4–6, 6–4, 6–3, 7–6
1993 Tyskland Michael Stich Kroatien Goran Ivanisevic 4–6, 7–6, 7–6, 6–2
1992 Kroatien Goran Ivanisevic Frankrike Guy Forget 7–6, 4–6, 7–6, 6–2
1991 Tyskland Boris Becker Sverige Stefan Edberg 3–6, 6–4, 1–6, 6–2, 6–2
1990 Tyskland Boris Becker Sverige Stefan Edberg 6–4, 6–0, 6–3

Dubbel[redigera | redigera wikitext]

Plats År Mästare Finalister Resultat
Madrid 2019 Nederländerna Jean-Julien Rojer
Rumänien Horia Tecău
Argentina Diego Schwartzman
Österrike Dominic Thiem
6–2, 6–3
2018 Kroatien Nikola Mektić
Österrike Alexander Peya
USA Bob Bryan
USA Mike Bryan
5–3, ret.
2017 Polen Łukasz Kubot
Brasilien Marcelo Melo
Frankrike Nicolas Mahut
Frankrike Édouard Roger-Vasselin
7–5, 6–3
2016 Nederländerna Jean-Julien Rojer
Rumänien Horia Tecău
Indien Rohan Bopanna
Rumänien Florin Mergea
6–4, 7–6(7–5)
2015 Indien Rohan Bopanna
Rumänien Florin Mergea
Polen Marcin Matkowski
Serbien Nenad Zimonjić
6–2, 6–7(5–7), [11–9]
2014 Kanada Daniel Nestor
Serbien Nenad Zimonjić
USA Bob Bryan
USA Mike Bryan
6–4, 6–2
2013 USA Bob Bryan
USA Mike Bryan
Österrike Alexander Peya
Brasilien Bruno Soares
6–2, 6–3
2012 Polen Mariusz Fyrstenberg
Polen Marcin Matkowski
Sverige Robert Lindstedt
Rumänien Horia Tecău
6–3, 6–4
2011 USA Bob Bryan
USA Mike Bryan
Frankrike Michaël Llodra
Serbien Nenad Zimonjić
6–3, 6–3
2010 USA Bob Bryan
USA Mike Bryan
Kanada Daniel Nestor
Serbien Nenad Zimonjić
6–3, 6–4
2009 Kanada Daniel Nestor
Serbien Nenad Zimonjić
Sverige Simon Aspelin
Sydafrika Wesley Moodie
6–4, 6–4
2008 Polen Mariusz Fyrstenberg
Polen Marcin Matkowski
Indien Mahesh Bhupathi
Bahamas Mark Knowles
6–4, 6–2
2007 USA Bob Bryan
USA Mike Bryan
Polen Mariusz Fyrstenberg
Polen Marcin Matkowski
6–3, 7–6(4)
2006 USA Bob Bryan
USA Mike Bryan
Bahamas Mark Knowles
Kanada Daniel Nestor
7–5, 6–4
2005 Bahamas Mark Knowles
Kanada Daniel Nestor
Indien Leander Paes
Serbien och Montenegro Nenad Zimonjic
3–6, 6–3, 6–2
2004 Bahamas Mark Knowles
Kanada Daniel Nestor
USA Bob Bryan
USA Mike Bryan
6–3, 6–4
2003 Indien Mahesh Bhupathi
Belarus Max Mirnyi
Zimbabwe Wayne Black
Zimbabwe Kevin Ullyett
6–2, 2–6, 6–3
2002 Bahamas Mark Knowles
Kanada Daniel Nestor
Indien Mahesh Bhupathi
Belarus Max Mirnyj
6–3, 7–5, 6–0
Stuttgart 2001 Belarus Max Mirnyj
Australien Sandon Stolle
Sydafrika Ellis Ferreira
USA Jeff Tarango
7–6(7), 7–6(4)
2000 Tjeckien Jiri Novak
Tjeckien David Rikl
USA Donald Johnson
Sydafrika Piet Norval
3–6, 6–3, 6–4
1999 Zimbabwe Byron Black
Sverige Jonas Björkman
Sydafrika David Adams
Sydafrika John-Laffnie de Jager
6–7(6), 7–6(2), 6–0
1998 Kanada Sebastien Lareau
USA Alex O'Brien
Indien Mahesh Bhupathi
Indien Leander Paes
6–3, 3–6, 7–5
1997 Australien Mark Woodforde
Australien Todd Woodbridge
USA Rick Leach
USA Jonathan Stark
6–3, 6–3
1996 Kanada Sebastien Lareau
USA Alex O'Brien
Nederländerna Jacco Eltingh
Nederländerna Paul Haarhuis
3–6, 6–4, 6–3
Essen 1995 Nederländerna Jacco Eltingh
Nederländerna Paul Haarhuis
Tjeckien Cyril Suk
Tjeckien Daniel Vacek
7–5, 6–4
Stockholm 1994 Australien Mark Woodforde
Australien Todd Woodbridge
Sverige Jan Apell
Sverige Jonas Björkman
6–3, 6–4
1993 Australien Mark Woodforde
Australien Todd Woodbridge
Sydafrika Gary Muller
Sydafrika Danie Visser
6–1, 3–6, 6–2
1992 Australien Mark Woodforde
Australien Todd Woodbridge
USA Steve DeVries
Australien David Macpherson
6–3, 6–4
1991 Australien John Fitzgerald
Sverige Anders Järryd
Nederländerna Tom Nijssen
Tjeckien Cyril Suk
7–5, 6–2
1990 Frankrike Guy Forget
Schweiz Jakob Hlasek
Australien John Fitzgerald
Sverige Anders Järryd
6–4, 6–2

Damer[redigera | redigera wikitext]

Singel[redigera | redigera wikitext]

Plats År Mästare Finalist Resultat
Madrid 2019 Nederländerna Kiki Bertens Rumänien Simona Halep 6–4, 6–4
2018 Tjeckien Petra Kvitová Nederländerna Kiki Bertens 7–6(8–6), 4–6, 6–3
2017 Rumänien Simona Halep Frankrike Kristina Mladenovic 7–5, 6–7(5–7), 6–2
2016 Rumänien Simona Halep Slovakien Dominika Cibulková 6–2, 6–4
2015 Tjeckien Petra Kvitová Ryssland Svetlana Kuznetsova 6–1, 6–2
2014 Ryssland Marija Sjarapova Rumänien Simona Halep 1–6, 6–2, 6–3
2013 USA Serena Williams Ryssland Marija Sjarapova 6–1, 6–4
2012 USA Serena Williams Belarus Viktoryja Azaranka 6–1, 6–3
2011 Tjeckien Petra Kvitová Belarus Viktoryja Azaranka 7–6(7–3), 6–4
2010 Frankrike Aravane Rezaï USA Venus Williams 6–2, 7–5
2009 Ryssland Dinara Safina Danmark Caroline Wozniacki 6–2, 6–4

Dubbel[redigera | redigera wikitext]

Plats År Mästare Finalister Resultat
Madrid 2019 Kinesiska Taipei Hsieh Su-wei
Tjeckien Barbora Strýcová
Kanada Gabriela Dabrowski
Kina Xu Yifan
6–3, 6–1
2018 Ryssland Jekaterina Makarova
Ryssland Jelena Vesnina
Ungern Tímea Babos
Frankrike Kristina Mladenovic
2–6, 6–4, [10–8]
2017 Kinesiska Taipei Chan Yung-jan
Schweiz Martina Hingis
Ungern Tímea Babos
Tjeckien Andrea Hlaváčková
6–4, 6–3
2016 Frankrike Caroline Garcia
Frankrike Kristina Mladenovic
Schweiz Martina Hingis
Indien Sania Mirza
6–4, 6–4
2015 Australien Casey Dellacqua
Kazakstan Yaroslava Shvedova
Spanien Garbiñe Muguruza
Spanien Carla Suárez Navarro
6–3, 6–7(4–7), [10–5]
2014 Italien Sara Errani
Italien Roberta Vinci
Spanien Garbiñe Muguruza
Spanien Carla Suárez Navarro
6–4, 6–3
2013 Ryssland Anastasija Pavljutjenkova
Tjeckien Lucie Šafářová
Zimbabwe Cara Black
Nya Zeeland Marina Erakovic
6–2, 6–4
2012 Italien Sara Errani
Italien Roberta Vinci
Ryssland Jekaterina Makarova
Ryssland Jelena Vesnina
6–1, 3–6, [10–4]
2011 Belarus Viktoryja Azaranka
Ryssland Marija Kirilenko
Tjeckien Květa Peschke
Slovenien Katarina Srebotnik
6–4, 6–3
2010 USA Serena Williams
USA Venus Williams
Argentina Gisela Dulko
Italien Flavia Pennetta
6–2, 7–5
2009 Zimbabwe Cara Black
USA Liezel Huber
Tjeckien Květa Peschke
USA Lisa Raymond
4–6, 6–3, [10–6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.