Myskhjortar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Myskhjortar
Sibiriskt myskdjur
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Partåiga hovdjur
Artiodactyla
Underordning Idisslare
Ruminantia
Familj Myskhjortar
Moschidae
Gray, 1821
Släkte Myskhjortar
Moschus
Vetenskapligt namn
§ Moschus
Auktor Linnaeus, 1758
Arter
Se text
Hitta fler artiklar om djur med
Skalle

Myskhjortar (Moschidae) är en djurfamilj som tillhör ordningen partåiga hovdjur och som lever på höga berg och i mycket kalla klimat. I familjen finns bara ett släkte, Moschus.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Alla arterna är cirka 90 cm långa, har en mankhöjd av 60 cm och en vikt av omkring 10 kg. Pälsens färg är oftast brun men det finns variationer bland de olika arterna.

Myskhjortarna är nära släkt med hjortdjuren men har många primitiva egenskaper (egenskaper som fanns hos de ursprungliga djuren i gruppen, men som nu är ovanliga) som kan tyckas egendomliga hos hovdjur. Så saknar till exempel båda könen varje antydan till hornbildning och även tårgropar och tårkörtlar på tårbenen saknas. Gallblåsa finns (den saknas hos de andra hjortarna). Storhjärnans vindlingar är små. Svansen är mycket kort och tjock. Hannen har ständigt växande, långt ur munnen utskjutande och spetsiga övre hörntänder. Vidare har hannen en omkring 6 cm lång och 2 cm tjock "myskpung", som ligger i djurets buksida, omedelbart framför förhudsmynningen och som avsöndrar mysk, ett starkt doftande ämne.

Klövarna, även lättklövarna, är mycket långa och rörliga och bildar en bred trampyta som underlättar djurets vandringar på is och snö. Myskhjortarna är också mycket bra på att klättra på branta bergssidor.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Myskhjortarna lever i bergstrakter. En art förekommer i Himalaya och de andra i bergsregionerna i Korea, Kina, Sibirien, Kazakstan och Mongoliet (till exempel i Altaj). De vistas företrädesvis i regioner 2 500 till 3 500 meter över havet. Här förekommer de i täta skogar.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Utanför parningstiden lever myskhjortar ensamma. Hannarna strider ibland när de träffar på varandra. De använder sina förlängda hörntänder som kan åstadkomma djupa sår. Myskhjortar är aktiva under natten och äter gräs och mossa, under vintern kvistar och lav. Honorna föder ett till två ungar som vid födelsen är prickiga.

Hot och skyddsåtgärder[redigera | redigera wikitext]

Mysken, som utsöndras från myskkörtlarna, används i parfym, i tvål och i den traditionella kinesiska medicinen. Varje körtel ger bara 20 till 30 gram myskämne. På grund av jakt har bestånden av alla arter minskat. Därför listar IUCN nästan alla arter som starkt hotade (endangered), bara en art, sibiriskt myskdjur, listas som sårbar (vulnerable).[1]

För att skydda beståndet har man övervägt regler om att hannarna bara ska fångas in så att man kan ta myskämnet utan att skada dem. Men denna metod är tidskrävande och används sällan. I Kina provas sedan länge att hålla myskhjortar inhägnade, men inte heller detta förfaringssätt ger önskat resultat, på grund av att dödligheten hos myskhjortar i fångenskap är hög.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

I denna familj finns endast ett släkte, Moschus, med 7 arter:[2]

Observera: Myskoxen tillhör inte denna familj.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Moschidae på IUCN:s rödlista, besökt 21 februari 2011.
  2. ^ Wilson & Reeder (red.) Mammal Species of the World, 2005, Moschidae

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]