Mysteriet på Greveholm
| Mysteriet på Greveholm | |
 Exteriörerna till Mysteriet på Greveholm spelades in på Hjularöds slott. | |
| Genre | Julkalender |
|---|---|
| Regissör | Dan Zethraeus |
| Medverkande | Anna-Lena Brundin Peter Fridh Hanna Malmberg Gustaf Åkerblom Linn Bülow Sven Ahlström Pierre Lindstedt Andreas Andersson |
| Musik | The Creeps |
| Fotograf | Richard Lindström |
| Antal avsnitt | 24 |
| Längd (per avsnitt) | cirka 15 minuter |
| Antal säsonger | 1 |
| Land |  Sverige |
| Språk | Svenska |
| Produktion | |
| Produktionsbolag | SVT Malmö[1] |
| Producent | Tommy Starck |
| Inspelningsplats | Hjularöds slott i Eslöv |
| Sändning | |
| Originalkanal | SVT1 |
| Originalvisning | 1–24 december 1996 |
| Bildformat | 4:3 |
| Status | Avslutad |
| Kronologi | |
| Föregångare | Jul i Kapernaum (1995) |
| Uppföljare | Pelle Svanslös (1997) |
| Relaterade program | Mysteriet på Greveholm – Grevens återkomst (2012) |
| IMDb SFDb SVT Play | |
Mysteriet på Greveholm var SVT:s julkalender 1996, skapad av Dan Zethraeus och Jesper Harrie. Den blev en stor tittarsuccé och brukar betraktas som en av de allra mest klassiska och populära av SVT:s julkalendrar.[2] 2012 fick den uppföljaren Mysteriet på Greveholm – Grevens återkomst.
Handling[redigera | redigera wikitext]
Den tokiga familjen Olsson flyttar ut på landet för att fira jul.[3] Av misstag hamnar de i det ensliga slottet Greveholm i stället för det hus de egentligen skulle hyra. Det visar sig att det spökar på slottet, men det skrämmer inte de yngre barnen, Lillan och Ivar, som gärna går på skattjakt och letar efter mysterier. Storasyster Melitta är dock mycket rädd för spöken (och även spindlar) och vill flytta hem igen. Snart kommer hon i kontakt med tidningsbudet Måns som bestämmer sig för att fotografera spökena Staffan och Jean. Så småningom utvecklas deras vänskap till en kärlekshistoria. Föräldrarna Leif och Astrid tror inte på spöken, och är helt ovetande om vilket mysterium som barnen börjar kasta sig in i. Spökena vill nämligen till en början få bort familjen från slottet, men efter ett tag inser de att hemligheterna som ruvar i slottet till sist bör avslöjas en gång för alla.
Produktion[redigera | redigera wikitext]
Inomhusscenerna spelades in i SVT:s studio i Malmö, medan utomhusscenerna spelades in vid Hjularöds slott i Eslövs kommun. Slottet är privatägt och inte öppet för allmänheten. Lucköppningen sköttes av programledarduon Morgan Alling och Lasse Beischer, klädda i gröna och röda kostymer. Innan lucköppningen visade de sina förberedelser inför julen.
I produktionen användes för den tiden ambitiösa specialeffekter i 3D. Greve Von Dy (skelettet), Sprak (roboten) och raketen, samt den svävande stenen och andra "rekvisita" animerades. Animeringarna utfördes till största delen av den Malmöbaserade lundakonstnären Peter Nyrell, men även av animatören Per Johnsson.
Musiken till tv-serien skrevs och framfördes av smålandsgruppen The Creeps.
Åren 1999 och 2007 gjordes det omröstningar på SVT om vilken julkalender som varit den bästa på TV hittills, och Mysteriet på Greveholm blev vinnaren båda gångerna.[källa behövs] År 2016 anordnade Öppet arkiv en omröstning som över 13 000 personer deltog i, och där fick Sunes jul flest röster och Mysteriet på Greveholm hamnade på en andra plats.[4]
Adventskalendern[redigera | redigera wikitext]
Kalendern visar Greveholms slott.[5] Julkalenderillustrationen till Mysteriet på Greveholm tecknades av Peter Nyrell.
Rollista[redigera | redigera wikitext]
- Anna-Lena Brundin – mamma Astrid
- Peter Fridh – pappa Leif
- Hanna Malmberg – Melitta
- Gustaf Åkerblom – Ivar
- Linn Bülow – Lillan
- Sven Ahlström och Pierre Lindstedt – spökena Jean och Staffan
- Andreas Andersson – tidningsbudet Måns
- Gösta Engström och Claes Åström – tjuvarna Rolf och Ralf
- Monica Stenbeck – mormor Anna-Britta
- Svante Lodén – taxichauffören
- Carl-Åke Eriksson – grannen
- Beata Heuman – grannflickan Anna
- Isidor Torkar – läraren
- Emy Storm – lärarinnan
- Rune Bergman – greve von Dy
- Ana Gil de Melo Nascimento – prinsessan Dioda
- Bertil Svensson – tomten
- Christina Råborg – kassörskan
- Arne Weise – sig själv
- Nissar: Keijo J. Salmela, Johan Jönsson, Mari-Louise Freij, Gitte Landström och Malin Petersson
Avsnitt[redigera | redigera wikitext]
- Hus att hyra
- Ett märkligt slott
- Spökchock
- Att tämja ett spöke
- En konstig familj
- Fällan
- Drängen och betjänten
- Ögonmått och synvinkel
- Oväntat besök
- Greve von Dys menuett
- Skattjakten
- Spöktimmen
- Lucia
- Skatten
- Lekande lätt
- Melittas nya vänner
- Det var en gång …
- Spejaren
- En riktig hjälte
- Lillan får en idé
- Den sista striden
- Dioda
- Dan före dan
- Jul på Greveholm[6]
Utgivning[redigera | redigera wikitext]
Mysteriet på Greveholm utgavs på VHS 1997 och senare även på DVD.[7]
Serien visades i repris på SVT 1 under perioden 27 juni–8 augusti 1998. Serien har även sänts flera gånger i Barnkanalen, under perioderna 30 oktober–18 december 2004, 14 juni–5 augusti 2009 och 14–23 februari 2011.[8]
Serien är även tillgänglig tills vidare som en del av SVT:s Öppet arkiv.[9]
Uppföljare[redigera | redigera wikitext]
Sydsvenskan rapporterade den 8 mars 2011 att SVT Malmö har fått i uppdrag att göra 2012 års julkalender, Mysteriet på Greveholm – Grevens återkomst.[10] Det är en uppföljare till Mysteriet på Greveholm. Medverkar gör bland annat Sanna Persson, Sven Ahlström och Pierre Lindstedt. I början av 2014 sändes en spinoff-serie vid namn Leif uppfinner AB[11] på Barnkanalen.
Spel[redigera | redigera wikitext]
Datorspel[redigera | redigera wikitext]
Julkalendern gjorde en sådan succé att datorspelsföretaget Young Genius gav ut ett datorspel som byggde på handlingen, och detta fick samma namn som julkalendern. Spelet sålde guld och två uppföljare gjordes: Mysteriet på Greveholm 2: Resan till Planutus (1998) och Mysteriet på Greveholm 3: Den gamla legenden (2000). Manus för datorspelen stod Dan Zethraeus och Peter Nyrell för. Peter Nyrell producerade spelen.
Seriens skapare startade 2019 en kickstarter för att utveckla ett VR-spel av julkalendern.[12][13]
Brädspel[redigera | redigera wikitext]
Ett traditionellt brädspel utgivet av Alga producerades av Peter Nyrell och Ricard Hagerman.[14]
Källor[redigera | redigera wikitext]
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Mysteriet på Greveholm, eftertexter.[källa från Wikidata]
- ^ ”Sydsvenskan”. 8 mars 2011. Arkiverad från originalet den 24 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120124161820/http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article1404600/Favorit-gor-comeback.html. Läst 5 augusti 2011.
- ^ När Var Hur 1999, Bokförlaget DN, sidan 379–381 – TV:s julkalender 1960-98.
- ^ ”Sunes jul – framröstad som bästa julkalendern!”. SVT Öppet arkiv. Arkiverad från originalet den 20 december 2016. https://web.archive.org/web/20161220141804/http://blogg.svt.se/oppet-arkiv/basta-julkalendern/. Läst 3 januari 2017.
- ^ ”Julkalendrar”. http://helgo.net/emma/julkalendrar.php?y=1996&t=tv. Läst 2 april 2011.
- ^ Mysteriet på Greveholm på Imdb (avsnitt)
- ^ ”Svensk mediedatabas”. https://smdb.kb.se/catalog/id/001407641. Läst 5 april 2011.
- ^ Svensk mediedatabas, läst 21 oktober 2012.
- ^ https://www.svtplay.se/mysteriet-pa-greveholm
- ^ ”Sydsvenskan”. Arkiverad från originalet den 24 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120124161820/http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article1404600/Favorit-gor-comeback.html. Läst 2 juni 2011.
- ^ https://www.svtplay.se/leif-uppfinner-ab
- ^ ””Mysteriet på Greveholm” kan bli vr-spel”. Dagens Nyheter. 9 januari 2019. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/kultur-noje/mysteriet-pa-greveholm-kan-bli-vr-spel/. Läst 17 juni 2022.
- ^ ”Mysteriet på Greveholm kan få nytt liv igen i VR-världen”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2019-01-09/mysteriet-pa-greveholm-kan-fa-nytt-liv-igen-i-vr-varlden. Läst 17 juni 2022.
- ^ ”Regler & Manualer”. Alga. https://www.algaspel.se/#. Läst 17 juni 2022.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Mysteriet på Greveholm på SVT Play
- Mysteriet på Greveholm på Svensk Filmdatabas
- Mysteriet på Greveholm på Internet Movie Database (engelska)