Mysteriet på Greveholm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mysteriet på Greveholm
Hjularöds slott augusti 2015-1.jpg
Exteriörerna till Mysteriet på Greveholm spelades in på Hjularöds slott.
GenreJulkalender
RegissörDan Zethraeus
MusikThe Creeps
Antal avsnitt24
Längd (per avsnitt)15 minuter
Antal säsonger1
LandSverige Sverige
SpråkSvenska
Sändning
OriginalkanalSVT1
Originalvisning124 december 1996
Bildformat4:3
StatusAvslutad
Kronologi
FöregångareJul i Kapernaum (1995)
UppföljarePelle Svanslös (1997)
Relaterade programMysteriet på Greveholm – Grevens återkomst (2012)
Externa länkar
IMDb  SFDb

Mysteriet på Greveholm var SVT:s julkalender 1996, skapad av Dan Zethraeus och Jesper Harrie. Den blev en stor tittarsuccé och brukar betraktas som en av de allra mest klassiska och populära av SVT:s julkalendrar.[1]

Mysteriet på Greveholm fick 2012 en uppföljare - Mysteriet på Greveholm – Grevens återkomst.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Den tokiga familjen Olsson flyttar ut på landet för att fira jul.[2] Av misstag hamnar de i det ensliga slottet Greveholm i stället för det hus de egentligen skulle hyra. Det visar sig att det spökar på slottet, men det skrämmer inte de yngre barnen, Lillan och Ivar, som gärna går på skattjakt och letar efter mysterier. Storasyster Melitta är dock mycket rädd för spöken (och även spindlar) och vill flytta hem igen. Snart kommer hon i kontakt med tidningsbudet Måns som bestämmer sig för att fotografera spökena Staffan och Jean. Så småningom utvecklas deras vänskap till en kärlekshistoria. Föräldrarna Leif och Astrid tror inte på spöken, och är helt ovetande om vilket mysterium som barnen börjar kasta sig in i. Spökena vill nämligen till en början få bort familjen från slottet, men efter ett tag inser de att hemligheterna som ruvar i slottet till sist bör avslöjas en gång för alla.

Produktion[redigera | redigera wikitext]

Inomhusscenerna spelades in i SVT:s studio i Malmö, medan utomhusscenerna spelades in vid Hjularöds slott i Eslövs kommun. Slottet är privatägt och inte öppet för allmänheten. Lucköppningen sköttes av programledarduon Morgan Alling och Lasse Beischer, klädda i gröna och röda kostymer. Innan lucköppningen visade de sina förberedelser inför julen.

I produktionen användes för den tiden ambitiösa specialeffekter i 3D. Greve Von Dy (skelettet), Sprak (roboten) och raketen, samt den svävande stenen och andra ”set props” animerades. Animeringarna utfördes till största delen av den Malmöbaserade lundakonstnären Peter Nyrell, men även av animatören Per Johnsson .

Åren 1999 och 2007 gjordes det omröstningar på SVT om vilken julkalender som varit den bästa på TV hittills, och Mysteriet på Greveholm blev vinnaren båda gångerna.[källa behövs] År 2016 anordnade Öppet arkiv en omröstning som över 13 000 personer deltog i, och där fick Sunes jul flest röster och Mysteriet på Greveholm hamnade på en andra plats.[3]

Adventskalendern[redigera | redigera wikitext]

Kalendern visar Greveholms slott.[4] Julkalenderillustrationen till Mysteriet på Greveholm tecknades av Peter Nyrell.

Rollista[redigera | redigera wikitext]

Avsnitt[redigera | redigera wikitext]

1. Hus att hyra
Familjen Olsson som bor i en lägenhet i stan hittar en annons i tidningen om att ett stort hus uthyres på landet. Genom ett missförstånd råkar de hyra ett slott istället.
2. Ett märkligt slott
Familjen flyttar in och börjar utforska slottet men de är inte ensamma.
3. Spökchock
Lillan får en voltmeter av en klasskompis och upptäcker att det spökar. Efter ett misslyckat försök att skrämmas bestämmer sig spökena Jean och Staffan att ta i med hårdhandskarna.
4.Att tämja ett spöke
Ivar och Lillan går på spökjakt. Melitta som är rädd för spökena och vill åka hem tar hjälp av tidningsbudet Måns för att bevisa för föräldrarna att spökena är på riktigt.
5. En konstig familj
Ivar och Lillan fortsätter sin spökjakt. Det hittar inga spöken men en kista med skrot. Jean och Staffan lyckas äntligen skrämma någon.
6.Fällan
Ivar försöker bygga en spökfälla.
7.Drängen och betjänten
Spöken är fast i familjens dator men Lillan bestämmer sig för att släppa ut dem efter en klasskompis sagt att det är djurplågeri. Leif har byggt ihop saken Lillan och Ivar hittade i en kista. Det visar sig vara en robot och spökena känner igen den.
8. Ögonmått och synvinkel
Måns gör ett nytt försök att fånga spökena och Lillan lagar roboten men blir hindrad av Jean. Ivar skickar en önskelista till tomten.
9. Oväntat besök
Lillan får besöka av en tomtenisse som ger henne batterier till roboten och beordrar henne att hjälpa Leif att flytta på satelliten.
10. Greve von Dy:s Menuett
Ivar fyller år och barnens mormor kommer på besök. Jean blir intresserad.
11. Skattjakten
Lillan och Ivar går på skattjakt med kartan de hittat. Jean försöker hindra dem.
12. Spöktimmen
Melitta och Måns letar spöken i slottet på natten. Samtidigt bestämmer sig tjuvarna Rolf och Ralf för att göra inbrott.
13. Lucia
Barnen lussar för sina föräldrar. Rolf och Ralf låtsas vara närmaste grannen som kommer på luciabesök för att kunna sno skatten.
14. Skatten
Ivar och Måns jagar efter tjuvarna på Måns gokart för att ta tillbaka skatten. Men vad finns egentligen i kistan?
15. Lekande lätt
Efter att Ivar dragit ut svärdet ur Jean blir han mycket trevligare. Så Ivar drar ut Staffans pil. Lillan experimenterar med den mystiska stenen.
16. Melittas nya vänner
Melitta försöker filma spökena men blir vän med dem i stället. Ivar och Lillan stoppar in den svävande stenen i roboten Sprak och får i gång honom.
17. Det var en gång...
Jean och Staffan berättar sanningen om Greveholm och vad som hände för 200 år sedan när de dog.
18.Spejaren
Barnen vill veta vad som hänt med Dioda och Greven så de skickar upp Sprak med en kamera i tornet.
19. En riktig hjälte
Ivar vill vara hjälte och klättrar upp i tornet för att hämta Sprak och befria Dioda. Men allt går inte enligt planerna.
20. Lillan får en idé
Barnen försöker komma på hur de ska få tag i nyckeln och befria Dioda. Astrid tycker att barnen dricker för mycket julmust och tänker visa att det är dåligt för tänderna.
21. Den sista striden
Barnen går i närstrid med Greven, det går inte som de planerat. Men hjälp kommer från ett oväntat håll.
22. Dioda
Barnen har lyckats väcka Dioda men allt står inte rätt till.
23.Dan före dan
Leif och Astrid har insett att det spökar på Greveholm och är skräckslagna. De vill åka hem men barnen vägrar. Kan Melitta, Ivar och Lillan övertyga föräldrarna om att spökena inte är farliga innan julafton?
24. Jul på Greveholm
Det är julafton och Dioda ska åka hem. Med hjälp av Astrids smink kan även spökena vara med på julfirandet.

Soundtrack till Mysteriet på Greveholm[redigera | redigera wikitext]

Den specialskrivna musiken till tv-serien skrevs och framfördes av smålandsgruppen The Creeps.

Senare utgivning[redigera | redigera wikitext]

Mysteriet på Greveholm utgavs på VHS 1997 och senare även på DVD.[5]

Serien visades i repris på SVT 1 under perioden 27 juni8 augusti 1998. Serien har även sänts flera gånger i Barnkanalen, under perioderna 30 oktober18 december 2004, 14 juni5 augusti 2009 och 1423 februari 2011,[6] dock klippt med ungefär 5 minuter från varje avsnitt.[källa behövs]

Numera finns serien även tillgänglig tills vidare i SVT:s Öppet arkiv.[7]

Uppföljare[redigera | redigera wikitext]

Sydsvenskan rapporterade den 8 mars 2011 att SVT Malmö har fått i uppdrag att göra 2012 års julkalender, Mysteriet på Greveholm – Grevens återkomst. Det är en uppföljare till Mysteriet på Greveholm. Medverkar gör bland annat Sanna Persson, Sven Ahlström och Pierre Lindstedt. Även Expressen har publicerat en artikel om uppföljaren.[8][9] I början av 2014 sändes en spinoff-serie vid namn Leif uppfinner AB[10]Barnkanalen.

Spel[redigera | redigera wikitext]

Datorspel[redigera | redigera wikitext]

Julkalendern gjorde en sådan succé att datorspelsföretaget Young Genius gav ut ett datorspel som byggde på handlingen, och detta fick samma namn som julkalendern. Spelet sålde guld och två uppföljare gjordes: Mysteriet på Greveholm 2: Resan till Planutus (1998) och Mysteriet på Greveholm 3: Den gamla legenden (2000). Manus för datorspelen stod Dan Zethraeus och Peter Nyrell för. Peter Nyrell producerade spelen.

Brädspel[redigera | redigera wikitext]

Ett traditionellt brädspel utgivet av Alga producerades av Peter Nyrell och Ricard Hagerman.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Sydsvenskan”. 8 mars 2011. Arkiverad från originalet den 24 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120124161820/http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article1404600/Favorit-gor-comeback.html. Läst 5 augusti 2011. 
  2. ^ När Var Hur 1999, Bokförlaget DN, sidan 379–381 – TV:s julkalender 1960-98.
  3. ^ ”Sunes jul – framröstad som bästa julkalendern!”. SVT Öppet arkiv. http://blogg.svt.se/oppet-arkiv/basta-julkalendern/. Läst 3 januari 2017. 
  4. ^ ”Julkalendrar”. http://helgo.net/emma/julkalendrar.php?y=1996&t=tv. Läst 2 april 2011. 
  5. ^ ”Svensk mediedatabas”. http://smdb.kb.se/catalog/id/001407641. Läst 5 april 2011. 
  6. ^ Svensk mediedatabas, läst 21 oktober 2012.
  7. ^ http://www.oppetarkiv.se/video/2642209/mysteriet-pa-greveholm-avsnitt-1-av-24
  8. ^ Artikel i Expressen om uppföljaren.
  9. ^ ”Sydsvenskan”. Arkiverad från originalet den 24 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120124161820/http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article1404600/Favorit-gor-comeback.html. Läst 2 juni 2011. 
  10. ^ https://www.svtplay.se/leif-uppfinner-ab