Närkes regemente

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Närkes regemente
(No 21)
Närke vapen med kunglig krona.svg
Närkes landskapsvapen
Officiellt namnKungl. Närkes regemente
Datum1812–1892
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypInfanteriet
RollUtbildningsförband
StorlekRegemente
FöregångareNärke-Värmlands regemente
EfterföljareLivregementet till fot
Del av4. militärdistriktet [a]
HögkvarterÖrebro garnison
FörläggningsortSannahed
FärgerRött     
Marsch"Närkes regementets marsch" (Eilhardt) [b]
SegernamnFredriksodde (1657)
Tåget över Bält (1658)
Lund (1677)
Landskrona (1678)
Narva (1700)
Düna (1701)
Kliszów (1702)
Fraustadt (1706)
Malatitze (1708)
Gadebusch (1712)
Befälhavare
RegementschefJ F Lilliehöök [c]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
VapenplåtAM.013183.jpg

Närkes regemente (No 21), var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1812–1892. Förbandsledningen var förlagd i Örebro garnison i Örebro.[2][3][4][5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Närkes regemente bildades 7 juni 1812 genom delning av det 1623 organiserade Närke-Värmlands regemente. Närke-Värmlands regemente hade sitt ursprung i fänikor från mitten av 1500-talet, bland annat Långe Bengts fänika från 1551. Regementet bildades 1626 och delades 1812 i Närkes regemente och Värmlands regemente. År 1816 fick regementet samtliga regementen ett ordningsnummer, där Närkes regemente tilldelades No 21. Närkes regemente sammanslogs den 1 januari 1893 med Livregementets grenadjärkår och bildade Livregementet till fot. Livregementets grenadjärkår bildade 1. bataljonen och Närkes regemente 2. bataljonen vid Livregementet till fot.

Genom försvarsbeslutet 1942 bildades ett fältregemente som under åren 1942–1949 bar Närkes regemente. Fältregementet fick beteckningen I 33 och var ett så kallat dubbleringsregemente till Livregementets grenadjärer (I 3). Genom försvarsbeslutet 1948 kom fältregementet Närkes regemente 1949 att omorganiserades till Närkebrigaden (IB 33).[6]

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Regementet vapenövades på Sannahed. Mötesplatsen övertogs sedan av Livregementet till fot. I Åkersberg i Stora Mellösa socken hade regementschefen sitt boställe.[3] Regementets expedition var dock förlagd de sista åren i Örebro.[4]

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

När Närke-Värmlands regemente delades, delades även de traditioner som regementet vårdade. De sergernamn som Närke-Värmlands regemente hade, delades mellan de två nya regementena, Närkes regemente och Värmlands regemente. I samband med Närkes regemente uppgick i Livregementets grenadjärkår, som namnändrades till Livregementet till fot, kom förbandsmarschen vid Närkes regemente övertas av Livregementet till fot.[1]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Regementschefer verksamma vid regementet åren 1812–1893.[3]

  • 1812–1813: C J Leijonstedt
  • 1813–1813: C H Anckarsvärd
  • 1813–1816: G von Otter
  • 1816–1849: C Mörner
  • 1849–1859: C J Cederström
  • 1859–1859: F M L Dandenell
  • 1859–1866: C G N Kalling
  • 1866–1868: N G Årmann
  • 1868–1882: A C Leijonhufvud
  • 1882–1893: J F Lilliehöök

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Kungl Närkes regemente 1812-06-07 1892-12-31
Beteckningar
No 21 1812-06-07 1892-12-31
Förläggningsort och övningsfält
Sannahed (Ö) 1812-06-07 1892-12-31

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åren 1833–1847 var regementet underställt chefen för 5. militärdistriktet, åren 1847–1892 chefen för 4. militärdistriktet.
  2. ^ Förbandsmarschen antogs 1889. Marschen övertogs 1893 av Livregementet till fot, och 2000 av Livregementets grenadjärgrupp.[1]
  3. ^ Lilliehöök blev sista chefen för regementet.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sandberg (2007), s. 27
  2. ^ Braunstein (2003), s. 31-34
  3. ^ [a b c] Kjellander (2003), s. 269
  4. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 15
  5. ^ ”regementet”. livreg.se. http://livreg.se/regementet/. Läst 26 december 2016. 
  6. ^ ”Omorganisering av armén till brigader”. Brigadmuseum.se. http://www.brigadmuseum.se/popups/brigadestructure.php. Läst 15 november 2009. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]