Närkes regemente

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Närkes regemente
(I 21)
Närke vapen med kunglig krona.svg
Närkes landskapsvapen
Officiellt namn Kungl. Närkes regemente
Datum 1812–1892
Land Sverige
Försvarsgren Armén
Typ Infanteriet
Roll Utbildningsförband
Storlek Regemente
Föregångare Närke-Värmlands regemente
Efterföljare Livregementet till fot
Del av 5. militärdistriktet (1833–1847)
4. militärdistriktet (1847–1892)
Förläggningsort Sannahed
Färger Rött     
Marsch "Närkes regementets Marsch" (Eilhardt).
Segernamn Fredriksodde (1657)
Tåget över Bält (1658)
Lund (1677)
Landskrona (1678)
Narva (1700)
Düna (1701)
Kliszów (1702)
Fraustadt (1706)
Malatitze (1708)
Gadebusch (1712)
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga Naval Ensign of Sweden.svg

Närkes regemente (I 21), var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1812–1892. Förbandet var förlagda till Sannahed i Kumla.[1][2][3][4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Närkes regemente bildades 7 juni 1812 genom delning av det 1623 organiserade Närke-Värmlands regemente. Närke-Värmlands regemente hade sitt ursprung i fänikor från mitten av 1500-talet, bland annat Långe Bengts fänika från 1551. Regementet bildades 1626 och delades 1812 i Närkes regemente (I 21) och Värmlands regemente (I 22). Närkes regemente sammanslogs den 1 januari 1893 med Livregementets grenadjärkår och bildade Livregementet till fot (I 3). Livregementets grenadjärkår bildade 1. bataljonen och Närkes regemente 2. bataljonen vid Livregementet till fot.

Genom försvarsbeslutet 1942 uppstod regementet som ett fältregemente under åren 1942–1949. Fältregementet fick beteckningen I 33 och blev ett så kallat dubbleringsregemente till Livregementets grenadjärer (I 3). Genom försvarsbeslutet 1948 kom fältregementet Närkes regemente 1949 att omorganiserades till Närkebrigaden (IB 33).[5]

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Regementet vapenövades på Sannahed. Mötesplatsen övertogs sedan av Livregementet till fot. I Åkersberg i Stora Mellösa socken hade regementschefen sitt boställe.[2]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Regementschefer verksamma vid regementet åren 1812–1893.[2]

  • 1812–1813: C J Leijonstedt
  • 1813–1813: C H Anckarsvärd
  • 1813–1816: G von Otter
  • 1816–1849: C Mörner
  • 1849–1859: C J Cederström
  • 1859–1859: F M L Dandenell
  • 1859–1866: C G N Kalling
  • 1866–1868: N G Årmann
  • 1868–1882: A C Leijonhufvud
  • 1882–1893: J F Lilliehöök

Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Namn
Kungl Närkes regemente 1812-06-07 1892-12-31
Beteckningar
No 21 1812-06-07 1892-12-31
Förläggningsort och övningsfält
Sannahed (Ö) 1812-06-07 1892-12-31

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Braunstein (2005), s. 31-34
  2. ^ [a b c] Kjellander (2003), s. 269
  3. ^ Holmberg (1993), s. 15
  4. ^ ”regementet”. livreg.se. http://livreg.se/regementet/. Läst 26 december 2016. 
  5. ^ ”Omorganisering av armén till brigader”. Brigadmuseum.se. http://www.brigadmuseum.se/popups/brigadestructure.php. Läst 15 november 2009. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]