Närkes regemente
| Närkes regemente (№ 21) | |
 Närkes landskapsvapen | |
| Officiellt namn | Kungl. Närkes regemente |
|---|---|
| Datum | 1812–1892 |
| Land | Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Typ | Infanteriet |
| Roll | Utbildningsförband |
| Storlek | Regemente |
| Föregångare | Närke-Värmlands regemente |
| Efterföljare | Livregementet till fot |
| Del av | 4. militärdistriktet [a] |
| Högkvarter | Örebro garnison |
| Förläggningsort | Sannahed |
| Färger | Rött |
| Marsch | "Närkes regementets marsch" (Eilhardt) [b] |
| Segernamn | Fredriksodde (1657) Tåget över Bält (1658) Lund (1677) Landskrona (1678) Narva (1700) Düna (1701) Kliszów (1702) Fraustadt (1706) Malatitze (1708) Gadebusch (1712) |
| Befälhavare | |
| Regementschef | J F Lilliehöök [c] |
| Tjänstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga |  |
| Vapenplåt |  |
Närkes regemente (№ 21), var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1812–1892. Förbandsledningen var förlagd i Örebro garnison i Örebro.[2][3][4][5]
Innehåll
Historia[redigera | redigera wikitext]
Närkes regemente bildades 7 juni 1812 genom delning av det 1623 organiserade Närke-Värmlands regemente. Närke-Värmlands regemente hade sitt ursprung i fänikor från mitten av 1500-talet, bland annat Långe Bengts fänika från 1551. Regementet bildades 1626 och delades 1812 i Närkes regemente och Värmlands regemente. År 1816 fick regementet samtliga regementen ett ordningsnummer, där Närkes regemente tilldelades № 21. Närkes regemente sammanslogs den 1 januari 1893 med Livregementets grenadjärkår och bildade Livregementet till fot. Livregementets grenadjärkår bildade 1. bataljonen och Närkes regemente 2. bataljonen vid Livregementet till fot.
Genom försvarsbeslutet 1942 bildades ett fältregemente som under åren 1942–1949 bar Närkes regemente. Fältregementet fick beteckningen I 33 och var ett så kallat dubbleringsregemente till Livregementets grenadjärer (I 3). Genom försvarsbeslutet 1948 kom fältregementet Närkes regemente 1949 att omorganiserades till Närkebrigaden (IB 33).[6]
Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]
Regementet vapenövades på Sannahed. Mötesplatsen övertogs sedan av Livregementet till fot. I Åkersberg i Stora Mellösa socken hade regementschefen sitt boställe.[3] Regementets expedition var dock förlagd de sista åren i Örebro.[4]
Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]
När Närke-Värmlands regemente delades, delades även de traditioner som regementet vårdade. De sergernamn som Närke-Värmlands regemente hade, delades mellan de två nya regementena, Närkes regemente och Värmlands regemente. I samband med Närkes regemente uppgick i Livregementets grenadjärkår, som namnändrades till Livregementet till fot, kom förbandsmarschen vid Närkes regemente övertas av Livregementet till fot.[1]
Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]
Regementschefer verksamma vid regementet åren 1812–1893.[3]
- 1812–1813: C J Leijonstedt
- 1813–1813: C H Anckarsvärd
- 1813–1816: G von Otter
- 1816–1849: C Mörner
- 1849–1859: C J Cederström
- 1859–1859: F M L Dandenell
- 1859–1866: C G N Kalling
- 1866–1868: N G Årmann
- 1868–1882: A C Leijonhufvud
- 1882–1893: J F Lilliehöök
Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]
|
|
Galleri[redigera | redigera wikitext]
Minnessten över Närkes regemente, Livregementet till fot och Livregementets grenadjärer tid vid Sannahed.
Infanteriets officersmäss vid Sannahed.
Vy över kvarvarande byggnader vid regementets före detta läger i Sannahed.
Fana m/1849, Nerikes regemente, I. bataljon
Fana m/1850, Nerikes regemente, I. bataljon
Fana m/1849, Nerikes regemente, II. bataljon
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]
- ^ Åren 1833–1847 var regementet underställt chefen för 5. militärdistriktet, åren 1847–1892 chefen för 4. militärdistriktet.
- ^ Förbandsmarschen antogs 1889. Marschen övertogs 1893 av Livregementet till fot, och 2000 av Livregementets grenadjärgrupp.[1]
- ^ Lilliehöök blev sista chefen för regementet.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Sandberg (2007), s. 27
- ^ Braunstein (2003), s. 31-34
- ^ [a b c] Kjellander (2003), s. 269
- ^ [a b] Holmberg (1993), s. 15
- ^ ”regementet”. livreg.se. http://livreg.se/regementet/. Läst 26 december 2016.
- ^ ”Omorganisering av armén till brigader”. Brigadmuseum.se. http://www.brigadmuseum.se/popups/brigadestructure.php. Läst 15 november 2009.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris länk. ISBN 91-971584-4-5
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris länk. ISBN 91-972209-0-6
- Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris länk. ISBN 91-87184-74-5
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Lilja, Lars (2013). Närkes krigsmannaminne, del 1. Örebro: Stiftelsen Nerikes regementen. Libris länk. ISBN 9789163722974
- Mankell, Julius (1866). Anteckningar rörande svenska regementernas historia (2. uppl.). Örebro: Lindh. sid. 362-374. Libris länk. http://runeberg.org/mjantreg/
- Lyth Einar, Gustavsson Bengt, red (1993). Försvar i Örebro län: 1900-talet. Närkes militärhistoria, 99-0884938-7 ; 3. Örebro: Stift. Nerikes regementen. Libris länk. ISBN 91-630-1777-6 (inb.)
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Närkes regemente.
Wikimedia Commons har media som rör 
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
