Närkes regemente

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Närkes regemente
(№ 21)
Närke vapen med kunglig krona.svg
Närkes landskapsvapen
Information
Officiellt namnKungl. Närkes regemente
Datum1812–1892
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypInfanteriet
RollUtbildningsförband
Del av4. militärdistriktet [a]
FöregångareNärke-Värmlands regemente
EfterföljareLivregementet till fot
StorlekRegemente
HögkvarterÖrebro garnison
FörläggningsortSannahed
FärgerRött     
Marsch"Närkes regementets marsch" (Eilhardt) [b]
SegernamnFredriksodde (1657)
Tåget över Bält (1658)
Lund (1677)
Landskrona (1678)
Narva (1700)
Düna (1701)
Kliszów (1702)
Fraustadt (1706)
Malatitze (1708)
Gadebusch (1712)
Befälhavare
RegementschefJ F Lilliehöök [c]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
VapenplåtAM.013183.jpg

Närkes regemente (№ 21) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1812–1892. Förbandsledningen var förlagd i Sannahed.[2][3][4][5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Närkes regemente bildades den 7 juni 1812 genom delning av Närke-Värmlands regemente i Närkes regemente och Värmlands regemente. Närke-Värmlands regemente hade sitt ursprung i fänikor från mitten av 1500-talet, bland annat Långe Bengts fänika från 1551.

I 1634 års regeringsform fastställdes den svenska regementetsindelningen, där det angavs att armén skulle bestå av 28 regementen till häst och fot, med fördelningen av åtta till häst och 20 till fot. De indelta och roterande regementena namngavs efter län eller landskap, medan de värvade regementena uppkallades efter sin chef. Regeringsformen angav Närke-Värmlands regemente som det nittonde i ordningen. Dock blev det ett nummer som aldrig användes, annat än för att ange regementets plats, enligt den då gällande rangordning.[6]

Den rangordning som hade fastställts i 1634 års regeringsform började halta och skapa luckor efter freden i Fredrikshamn den 17 september 1809, då Finland tillföll Ryssland och de svenska regementena i Finland upplöstes. Därmed fanns det ett behov med att skapa ett nytt system. Under kronprins Karl Johans tid infördes 1816 ett nytt numreringssystem, där de svenska regementena genom en generalorder den 26 mars 1816 tillfördes ett officiellt ordningsnummer, till exempel № 21 Närkes regemente.[7] Till grund för numreringen låg inte bara ett regementes status, utan också de svenska landskapens inbördes ordning, samt att Svealand, Götaland och Norrland skulle varvas. De lägsta ordningsnumren tilldelades liv- och hustrupperna. Dessa nummer hade dock ingenting med rangordningen att göra, vilket bland annat framgår av gamla förteckningar där infanteri- och kavalleriförband är blandade just med hänsyn till rang och värdighet.[8]

Vid delning av Närke-Värmlands regemente 1812 och av Västerbottens regemente 1841 föll det sig naturligt att de därvid nybildade förbanden, Närkes regemente och Norrbottens fältjägarkår, rang- och nummerplacerades i omedelbar anslutning till sina ursprungsregementen vilket 1893 medförde att № 20 övertogs av Västerbottens regemente och Kalmar regemente övertog samtidigt № 21 från Närkes regemente, som i sin tur sammanslogs den 1 januari 1893 med № 3 Livregementets grenadjärkår och bildade № 3 Livregementet till fot.[9] Livregementets grenadjärkår bildade det nya Livregementet till fots 1. bataljon och Närkes regemente bildade dess 2. bataljon.

Genom försvarsbeslutet 1942 bildades ett fältregemente som under åren 1942–1949 bar namnet Närkes regemente. Fältregementet fick beteckningen I 33 och var ett så kallat dubbleringsregemente till Livregementets grenadjärer (I 3). Genom försvarsbeslutet 1948 kom fältregementet Närkes regemente 1949 att omorganiserades till Närkebrigaden (IB 33).[10]

Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]

I samband med att Närke-Värmlands regemente delades, drogs gränsen mellan de två regementena längs med Klarälven. Rotarna som låg öster om älven tillföll Närkes regemente. Kristinehamns kompani delades dock i två, Alsters- och Ölme kompanier. År 1894 tillfördes Alsters kompani till Värmlands regemente.[11] [12]

Kompanier

  1. Livkompaniet
  2. Askersunds kompani
  3. Örebro kompani
  4. Kumla kompani
  5. Alsters kompani
  6. Edsbergs kompani
  7. Ölme kompani
  8. Visnums kompani

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Regementet vapenövades på Sannahed. Mötesplatsen övertogs sedan av Livregementet till fot. I Åkesberg i Stora Mellösa socken hade regementschefen sitt boställe.[3] Regementets expedition var dock förlagd de sista åren i Örebro.[4]

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

Vid delningen av Närke-Värmlands regemente delades även de traditioner som regementet vårdade. De sergernamn som Närke-Värmlands regemente hade delades mellan de två nya regementena, Närkes regemente och Värmlands regemente. I samband med att Närkes regemente uppgick i Livregementets grenadjärkår, som namnändrades till Livregementet till fot, kom förbandsmarschen vid Närkes regemente övertas av Livregementet till fot.[1]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Regementschefer verksamma vid regementet åren 1812–1893.[3]

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Kungl Närkes regemente 1812-06-07 1892-12-31
Beteckningar
№ 21 1816-03-26 1892-12-31
Förläggningsort och övningsfält
Sannahed (Ö) 1812-06-07 1892-12-31

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åren 1833–1847 var regementet underställt chefen för 5. militärdistriktet, åren 1847–1892 chefen för 4. militärdistriktet.
  2. ^ Förbandsmarschen antogs 1889. Marschen övertogs 1893 av Livregementet till fot, och 2000 av Livregementets grenadjärgrupp.[1]
  3. ^ Lilliehöök blev sista chefen för regementet.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sandberg (2007), s. 27
  2. ^ Braunstein (2003), s. 31-34
  3. ^ [a b c] Kjellander (2003), s. 269
  4. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 15
  5. ^ ”regementet”. livreg.se. http://livreg.se/regementet/. Läst 26 december 2016. 
  6. ^ Björkenstam (1994), s. 10-11
  7. ^ von Konow (1987), s. 19
  8. ^ Björkenstam (1994), s. 10-11
  9. ^ von Konow (1987), s. 21-22
  10. ^ ”Omorganisering av armén till brigader”. Brigadmuseum.se. Arkiverad från originalet den 2 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110202141319/http://www.brigadmuseum.se/popups/brigadestructure.php. Läst 15 november 2009. 
  11. ^ ”Alsters kompani”. offkaren.com. https://www.offkaren.com/wp-content/uploads/2019/11/alster.pdf. Läst 22 juli 2022. 
  12. ^ ”Arkivcentrums forskarblad”. regionvarmland.se. https://www.regionvarmland.se/download/18.1a8c237f17a8346c8a32594e/1625701758750/Arkivcentrums-forskarblad-10.pdf. Läst 22 juli 2022. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]