Näsviken, Hudiksvalls kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Näsviken
Tätort
Näsviken med den Y-formade Sördellen i bakgrunden.
Näsviken med den Y-formade Sördellen i bakgrunden.
Land Sverige Sverige
Landskap Hälsingland
Län Gävleborgs län
Kommun Hudiksvalls kommun
Distrikt Forsa distrikt
Koordinater 61°45′33″N 16°52′26″Ö / 61.75917°N 16.87389°Ö / 61.75917; 16.87389
Area 183 hektar (2015)[1]
Folkmängd 929 (2018)[1]
Befolkningstäthet 5,077 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T7232[2]
GeoNames 2690092
Ortens läge i Gävleborgs län
Red pog.svg
Ortens läge i Gävleborgs län
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Näsviken är ett brukssamhälle och tätort i Hudiksvalls kommun, Hälsingland.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Näsviken var från början namnet på den järnvägsstation som anlades vid Dellensjöarnas utlopp när järnvägen från Hudiksvall förlängdes hit 1874. Idag har namnet överförts på den tätort som vuxit fram här, innefattande delar av byarna Byberg, Hamre, Övernäs och Böle. Namnet Näsviken är taget från en vik som ligger utmed ett näs i Södra Dellen. Järnvägen (Dellenbanan) är liksom järnvägsstationen numera nedlagd men utnyttjas sommartid av Dellenbanans vänner för dressinuthyrning.

Genom Näsviken går Tamms kanal som leder till två numera nedlagda slussar i närheten. Denna vattenled byggdes av Per Adolf Tamm för malmfrakt med ångbåt till Movikens masugn vid Norrdellen. Slussen invigdes 1860.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Näsviken 1950–2015[3][4]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
911
1960
  
821
1965
  
875
1970
  
935
1975
  
969
1980
  
1 017
1990
  
988 182
1995
  
991 183
2000
  
979 184
2005
  
977 184
2010
  
924 183
2015
  
910 183

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Näsviken har en bred fotbollsverksamhet, och är troligen mest känd för att Tomas Brolin startade sin karriär i Näsvikens IK.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017 och 28 mars 2019
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 4 april 2014
  3. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  4. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014.