Näthat

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Spelrecensenten Anita Sarkeesian tillhör dem som blivit utsatta för grovt näthat, i en serie händelser som kommit att kallas "gamergate".[1][2]

Näthat är ett samlingsbegrepp för hot, trakasserier, kränkningar, förolämpningar eller nätmobbning mot en individ, eller hets mot folkgrupp (engelska hate speech), som sker över internet. Jämfört med övriga former av olaga hot, ofredande, förtal, stämpling och brott mot personuppgiftslagen har näthat ofta en snabbare spridning.[3] Ofta handlar det om hatiska kommentarer på sociala medier och spridande av integritetskränkande fotografier och personuppgifter.[4] Näthat kan dock vara kränkande utan att vara olagligt.[5]

Till skillnad från nätmobbning där offer och förövare har mer regelbunden kontakt handlar näthat om oönskat agerande "utanför den kontinuerliga eller vardagliga sociala gruppen eller kontexten".[5]

Näthatare har likheter med men ska inte sammanblandas med Internettroll, vars agenda är att provocera fram en strid på ett nätforum snarare än att förolämpa en person eller grupp.[6]

Former[redigera | redigera wikitext]

Vanliga exempel på näthat riktat mot grupper är sexistiska, rasistiska, antisemitiska och islamfientliga kommentarer. Höger- och vänsterextrem såväl som religiöst motiverad hatretorik, med konspirationsteorier om specifika grupper, är en viktig komponent inom våldsbejakande extremism.[7]

Näthatare som sprider vidare uppgifter om misstänkta gärningsmän, offer eller efterlysningar av försvunna kan skada oskyldiga och göra så att felaktiga uppgifter tas som sanna eftersom läsaren inte känner till hela historien.[8] Att som journalist göra detta kan vara oförenligt med pressetiska regler.

Hatsajter[redigera | redigera wikitext]

Hatsajt kallas ibland ett webbforum, en blogg eller en nättidning som underblåser hat och missaktning mot olika grupper av samhället, och fungerar som en hatgrupp på nätet. Det är en sajt som inte följer pressetiska regler eller inte modererar bort näthat från inlägg. Andra namn som förekommer på liknande webbplatser är alternativa medier, populistiska sajter, kontroversiella sajter, extremsajter och trollfabriker.[9][10][11] Sådana webbplatser betecknar ibland sig själva som politiskt inkorrekta, det vill säga de bryr sig inte om rådande normer för vad som är förolämpningar av personer och utsatta grupper utifrån exempelvis etnicitet, religion, kön eller sexuell läggning. Webbplatserna säger sig verka för yttrandefrihet, men kritiseras för att motverka yttrandefrihet genom att tillåta näthat mot meningsmotståndare. Baserat på onlinetjänsten Web of Trust (mywot.com) finns det webbläsartillägg som indikerar omdömen för olika webbplatsers trovärdighet och rykte, bland annat vad gäller förekomsten av hat och diskriminering.

Kritiker mot begreppet hatsajt menar att begreppet används för att stigmatisera och demonisera inte bara dem som skriver hatiska kommentarer, utan även för att undertrycka en debatt om sakfrågor genom att skapa en åsiktskorridor.[källa behövs] Det kan inte heller uteslutas att enskilda individer som uttrycker sig ofördelaktigt lyfts fram som om de var representativa för en hel grupp.

Svensk media hänvisar ibland till den kategorisering och granskning av svenskspråkiga sajter som görs bland annat av den antifascistiska tidskriften Expo kring främlingsfientliga hatsajter.[12][13][14]

Vanliga argumentationsfel[redigera | redigera wikitext]

En rad argumentationsfel är vanliga både bland nättroll och näthatare:[15]

  • Ad hominem – Personangrepp, till exempel att kalla sin motståndare för extremist, lögnare eller psykiskt instabil, istället för att bemöta sakfrågan.
  • Halmgubbe – En form av personangrepp där motparten tillskrivs argument man själv formulerat.
  • Gish-galopp – Argumentering genom att lägga fram en överväldigande mängd, var för sig svaga, "bevis" för den egna tesen och på så sätt tvinga motparten till en lång och mödosam motbevisning som blir närmast omöjlig i till exempel en muntlig debatt eller ett begränsat utrymme på internet. Efter den amerikanska kreationisten Duane Gish som var känd för detta knep.
  • Tu quoque-argument – Att framställa motparten som en hycklare. Exempel är Whataboutism – när kritik mot den egna gruppen avfärdas med en jämförelse med något dåligt som någon annan gjort.

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Näthat har flera orsaker, såsom att elaka kommentarer ger mer uppmärksamhet än trevliga, något som är enklare när mottagaren inte befinner sig i fysisk närhet med avsändaren.[16]

En möjlig orsak till ett hårt debatt- och samtalsklimat är att politiker, debattörer och opinionsbildare i massmedium med stor räckvidd använder hårda ord och därmed flyttar fram gränserna för vad som accepteras.[17]

En forskare som, i del av sin forskning, deltog i hatgrupper berättade för Johan Hakelius att gruppmedlemmar ovillkorligen omslöts av acceptans och kärlek bara de hatade rätt saker.[18]

Strategier mot näthat[redigera | redigera wikitext]

Några av de vanligaste strategierna som organisationer och individer använder för att bemöta på näthat är:

Flera organisationer, inklusive lärare och polisen, har dock efterfrågat mer utbildning i att bemöta näthat.[19][5] Bland dem som uppmärksammats för sitt arbete mot näthat finns Linnéa Claeson med sitt Instagramkonto Assholesonline "där hon lyfter och bemöter kränkningar med humor som vapen, gjort sig en stark röst i den offentliga debatten".[20] En annan är Facebookgruppen #jagärhär, som startades av Mina Dennert.[21]

Storbritannien[redigera | redigera wikitext]

I Storbritannien är det vanligt[förtydliga] att så kallade "haters" (näthatare) attackerar tribut-sidor till unga döda på Facebook och Youtube, alternativt gör egna hånfulla sidor. I BBCs program Jakten på näthatarna från 2012, förs idén fram att det bör gå att göra officiella tribut-sidor på Facebook. Två näthatare har i Storbritannien dömts enligt en ganska ny[när?] lag som ska hindra näthatet, som kan ge upp till 6 månaders fängelse.[källa behövs]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Historisk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Ända sedan den fria pressen på 1760-talet har debattörer riktat personangrepp mot varandra samt smädat och förnedrat varandra, vilket kan jämföras med senare tids grova ord och påhopp samt chocken inför ett nytt av staten okontrollerat medie.[22]

När Gustav III i praktiken avskaffade tryckfriheten 1774 motiverade han det med att han ville stävja dess avarter som personangrepp och ärekränkande publiceringar.[22] I själva verket skärptes straffet för kritik mot bland annat grundlagarna och kungaförsäkran. Även offentlighetsprincipen och anonymitetsrätten begränsades kraftigt.

Historiker har lyft fram hur påfallande lik senare argumentationen för inskränkningar är de argumenten som fördes fram inför inskränkningarna av Gustav III 1774 och Karl XIII 1812.[22] Historiker har även understrukit vikten av ett vidgat samtal där fler människor får tillträde till ett offentligt samtal och att all vidgning av det offentliga samtalet i grunden är god och att andra åsikter och nya perspektiv då kan framföras.[22]

Lagstiftning[redigera | redigera wikitext]

Vissa former av näthat utgör brott i Sverige, exempelvis olaga hot, ofredande, förolämpning, förtal (ärekränkning), stämpling och brott mot personuppgiftslagen.[4] I Sverige ser lagen särskilt allvarligt på näthat som utgör hatbrott, det vill säga brott som motiveras av rasism, eller handlar om sexuell läggning eller religionsförföljelse. I Sverige finns ingen särskild lagstiftning för näthat, utan nätbrottslighet regleras av samma lagar som för samhället i övrigt.[23]

Saklig personkritik och religionskritik, liksom satir och karikatyrer, beskrivs ibland som näthat men skyddas i många fall av yttrandefriheten. I Sverige diskuterade Yttrandefrihetskommittén 2008 till 2010 om tryck- och yttrandefriheten skulle göras teknikneutral, det vill säga att ge allmänheten samma grundlagsskyddade yttrandefrihet på nätet som massmedieföretag, författare och konstnärer har i traditionella medier, men drog slutsatsen att det inte var möjligt[förtydliga].[24] Planer finns på att ytterligare ändra lagstiftningen gällande vilka former av näthat som utgör brott mot yttrandefriheten.[25][26]

I en intervju 2016 ansåg Nils Funcke att samhället inte nyttjade de lagar som redan stod till förfogande för att stävja näthat: Förtal, förolämpning, ofredande, lagen om elektroniska anslagstavlor, sekretessbestämmelser och så vidare.[27] Funcke påpekade att endast 4% av de anmälda hot- och hatbrott som kom till polisen ledde till att en förundersökning inleddes och att förslag på ytterligare inskränkningar i yttrandefriheten därför var populistiska.[27]

Avslöjade identiteter[redigera | redigera wikitext]

I december 2013 lyckades frilansnätverket Researchgruppen komma över en lista med e-postadresser för 6 200 anonyma identiteter som brukar skriva näthat riktat mot invandrare på webbplatserna Avpixlat, Fria tider och Exponerat. Dessa webbplatser brukar betecknas som invandringsfientliga hatsajter. Flera hundra av personerna identifierades, varav många politiker, och många namnpublicerades av tidningen Expressen som följdes av flera tidningar.[28][29][30]

Incidenter[redigera | redigera wikitext]

Linnéa Claeson som driver ett Instagramkonto där hon tar strid mot näthatare.

Ett känt fall av näthat är en diskussion på internetforumet Flashback forum som handlade om ett självmord, där kommentarerna ibland var 'gör det'.[31][förtydliga]

Handbollsspelaren Linnéa Claeson använder Instagramkontot Assholes Online för att presentera näthatares beteende och ge svar på tal, och har fått flera priser för sitt arbete. 2018 fälldes en av Claesons näthatare i domstol till skyddstillsyn.[32]

2018 genomförde elever i Huddinge en enkät om näthat som resulterade i broschyren Är det bara unga som hatar?, efter att de publicerat debattartiklar om näthat och bland annat fått utstå hat från vuxna.[33][34] Eleverna och deras lärare fick Surfa lugnt-priset samma år.[35]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

I en undersökning från Internetstiftelsen i Sverige år 2018 uppgav 14 procent av de svenska internetanvändarna att de någon gång utsatts för näthat och 35 procent av dem som utsatts uppgav att det var allvarligt eller mycket allvarligt näthat. Den mest utsatta gruppen var 16–25-åringar där 33 procent uppgav att de mottagit näthat. Undersökningen visade även att de som uttrycker politiska åsikter på internet oftare har drabbats av näthat.[36]

Oro för näthat kan ha konsekvensen att internetanvändare undviker att uttrycka sina åsikter och självcensurerar sig. Undersökningen från IIS 2018 visade att 27 procent av de svenska internetanvändarna hade avstått från att uttrycka sin politiska åsikt på internet under det senaste året för att undvika hård kritik, hat eller hot.[37]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Anita Sarkeesian för en kamp i en sexistisk bransch - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. 3 augusti 2016. http://www.dn.se/kultur-noje/anita-sarkeesian-for-en-kamp-i-en-sexistisk-bransch/. Läst 3 augusti 2017. 
  2. ^ Changing the Game: What's Next for Anita Sarkeesian”. Rolling Stone. http://www.rollingstone.com/glixel/interviews/changing-the-game-whats-next-for-anita-sarkeesian-w479086. Läst 3 augusti 2017. 
  3. ^ ”Näthat” (på sv). www.bra.se. Arkiverad från originalet den 16 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170716103224/http://www.bra.se/forebygga-brott/nathat.html. Läst 3 augusti 2017. 
  4. ^ [a b] Polisen. ”Näthat - lagar och fakta” (på sv). Polisen.se. https://polisen.se/Lagar-och-regler/Om-olika-brott/It-relaterade-brott/Nathat/. Läst 3 augusti 2017. 
  5. ^ [a b c d] Att motverka näthat (pdf), Internetfonden, läst 4 augusti 2017.
  6. ^ What is an internet troll. The guardian 2012-06-12
  7. ^ (Anonyma författare), Hatbudskap och våldsbejakande extremism i digitala miljöer, Regeringen.se
  8. ^ Guide: Det här ska du aldrig dela på Facebook, Viralgranskaren, tidningen Metro 27 augusti 2015
  9. ^ Hatsajter, fejksajter, kontroversiella sajter - vad är rätt?, Resume 2017-03-02
  10. ^ DN:s granskning av hatsajters ekonomi
  11. ^ Lista över svenska vänster- och högerextrema våldsbejakande trollfabriker som nämns i regeringens rapport
  12. ^ ”Var tredje SD-kandidat med tillgängligt Facebookkonto bryter mot nolltoleransen” (på sv). expo.se. http://expo.se/2014/var-tredje-sd-kandidat-med-tillgangligt-facebookkonto-bryter-mot-nolltoleransen_6623.html. Läst 3 augusti 2017. 
  13. ^ ”Rasistiska sajter du inte vill råka dela på Facebook - Politism” (på sv-SE). www.politism.se. http://www.politism.se/story/rasistiska-sajter-du-inte-vill-raka-dela-pa-facebook/#post-20059. Läst 3 augusti 2017. 
  14. ^ De olika rasistsajterna - Polimasaren” (på sv-SE). Polimasaren. 2 mars 2015. http://polimasaren.se/de-olika-rasistsajterna/. Läst 3 augusti 2017. 
  15. ^ ”Trollsnack - en liten guide till näthatets retorik”. SVT Nyheter. 19 april 2017. https://www.svt.se/kultur/medier/trollsnack. 
  16. ^ ”Experten: Näthatet har blivit grövre – och här är varför” (på sv). 25 oktober 2016. https://nyheter24.se/nohate/865496-experten-darfor-nathatar-manniskor. Läst 3 augusti 2017. 
  17. ^ Alice Teodorescu . "Teodorescu: Vad är det som håller på att ske i Sverige?", Göteborgs-Posten, gp.se, 30 september 2016. Åtkomst den 2 oktober 2016.
  18. ^ "Jessika Gedin, Johan Hakelius och Gabriella Ahlström" (vid 27 min 25 sek), Spanarna, Sveriges Radio, 10 mars 2017. Åtkomst den 11 mars 2017.
  19. ^ Nyheter, SVT. ”Näthat – mer än mobbning i sociala medier” (på sv). SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/nathat-mer-an-mobbning-i-sociala-medier. Läst 3 augusti 2017. 
  20. ^ TT. ”Linnéa Claeson "årets röst" för arbete mot näthat” (på sv). SvD.se. https://www.svd.se/linnea-claeson-utsags-till-arets-rost/om/nathat. Läst 3 augusti 2017. 
  21. ^ ”Mina, 41, startade Facebook-grupp – som söker upp hat och krossar det” (på sv). 4 november 2016. https://nyheter24.se/nohate/866038-mina-41-startade-facebook-grupp-som-soker-upp-hat-och-krossar-det. Läst 3 augusti 2017. 
  22. ^ [a b c d] "Tryckfrihetens första strider och troll" (vid 18 min), Vetenskapsradion Historia, Sveriges radio, 7 december 2016. Åtkomst den 10 december 2016.
  23. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160327204819/http://www.brottsrummet.se/sv/nathat. Läst 2 april 2016. 
  24. ^ ”Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrandefrihetskommittén presenterar tre modeller”. 3 april 2013. Arkiverad från originalet den 3 april 2013. https://web.archive.org/web/20130403042908/http://www.regeringen.se/sb/d/13516/a/154203. Läst 3 augusti 2017. 
  25. ^ Yttrande över Yttrandefrihetskommitténs betänkande "En översyn av tryck- och yttrandefriheten" (SOU 2012:55) Arkiverad 16 maj 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  26. ^ Brott på nätet, utredningsdirektiv, regeringen mars 2015
  27. ^ [a b] "Hur mår den svenska yttrandefriheten?", Nils Funcke i P1-morgon, 1 december 2016. Åtkomst den 10 december 2016.
  28. ^ Expressen avslöjar namn på anonyma användare knäckta, Expressen 2013-12-10
  29. ^ 6200 näthatare har avslöjats[död länk]
  30. ^ 6200 näthatare avslöjade, UNT 2013-12-1
  31. ^ Expressen - Marcus, 21, sände sitt självmord på nätet
  32. ^ Linneas Claesons näthatare fälld i domstol” (på sv). SVT Nyheter. 15 juni 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/linneas-claesons-nathatare-falld-i-domstol. Läst 15 juni 2018. 
  33. ^ ”Eleverna gör handbok om näthat mot barn – ”Vi blev chockade att så många som hatade på oss var vuxna” - Nyhetsmorgon - tv4.se” (på sv). https://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/eleverna-g%C3%B6r-handbok-om-n%C3%A4that-mot-barn-vi-blev-chockade-att-s%C3%A5-m%C3%A5nga-som-hatade-p%C3%A5-oss-var-vuxna-10001450. Läst 5 juni 2018. 
  34. ^ ”Broschyr om näthat från klass 8F” (på sv). Huddinge kommun. https://www.huddinge.se/organisation-och-styrning/nyheter-press-och-webb-tv/nyheter/nyheter-inom-forskola-och-skola/2018/broschyr-om-nathat-fran-klass-8f/. Läst 5 juni 2018. 
  35. ^ Skolklass i Huddinge vinner Surfa Lugnt-priset 2018 - Surfa Lugnt” (på sv-SE). Surfa Lugnt. 6 februari 2018. https://surfalugnt.se/nyheter/2018/skolklass-huddinge-vinner-surfa-lugnt-priset-2018/. Läst 5 juni 2018. 
  36. ^ Näthat” (på sv). Valspecial 2018 (Internetstiftelsen i Sverige). http://val2018.svenskarnaochinternet.se/nathat/. Läst 27 juni 2018. 
  37. ^ Självcensur” (på sv). Valspecial 2018 (Internetstiftelsen i Sverige). http://val2018.svenskarnaochinternet.se/sjalvcencur/. Läst 27 juni 2018.