NGC 1514
| NGC 1501 | |
 Bild på NGC 1514 tagen med Rymdteleskopet Hubble. | |
| Observationsdata | |
|---|---|
| Typ | Planetarisk nebulosa |
| Stjärnbild | Oxen |
| Rektascension | 04t 09m 16,98573s[1] |
| Deklination | +30° 46′ 33,4699″[1] |
| Avstånd | 650 - 980 (200 – 300 kpc).[2][3] ljusår |
| Skenbar storlek | 2,2[4] bågminuter |
| Skenbar magnitud | 10,9[4] |
| Upptäckt | |
| Upptäcktsår | 13 november 1790 |
| Upptäckare | William Herschel |
| Andra beteckningar | |
| PK 165-15.1, GC 810, H 4.69, h 311, PN G165.5-15.2, HD 281679 | |
| Se även: Nebulosor, Lista över nebulosor | |
NGC 1514 är en planetarisk nebulosa belägen i stjärnbilden Oxen[4] norr om stjärnan Psi Tauri vid gränsen till Perseus.[5] Avstånduppskattningarna för NGC 1514 varierar brett, i ett område på 650-980 ljusår (200-300 pc) anset som mest rimligt.[2][3]
Den upptäcktes av William Herschel den 3 november 1787. Han beskrev den som "ett mycket ovanligt fenomen" och tvingades att ompröva sina idéer om himlens uppbyggnad. Fram till denna punkt var Herschel övertygad om att alla nebulosor bestod av massor av stjärnor som var för avlägsna för att kunna upplösa, men här var nu en enda stjärna "omgiven av en svagt lysande atmosfär". Han avslutade: "Vår bedömning kan jag våga säga, kommer att vara, att nebulositeten kring stjärnan inte är av stjärnklar natur."[6][2]
Egenskaper[redigera | redigera wikitext]
NGC 1514 är en dubbelskalnebulosa som beskrivs som "en ljus rund amorf PN" med en radie på ca 65 bågsekunder och en svag halo som har en radie på 90 bågsekunder.[7] Den består av ett yttre skal, ett inre skal och ljusa blobbar.[8] En alternativ beskrivning är en "knölig nebulosa som består av talrika små bubblor" med en något filamentär strukturerar i det yttre skalet.[2] Observationer i infraröd våglängd visar en enorm region av stoft som omger den planetariska nebulosan och sträcker sig över 8,5 ljusår (2,6 pc). Gasens och stoftets sammanlagda massa uppskattas till 2,2 ± 1,4 solmassor.[7]
Nebulosan härstammar från en dubbelstjärna med beteckningen HD 281679.[9] Den ljusa, synliga komponenten är en jättestjärna på den horisontella jättegrenen med en spektralklass av A0 III, medan nebulosans genererande följeslagare nu är en varm, underluminös O-stjärna.[2] Under bildandet av nebulosan delade paret ett gemensamt skal och hade en omloppsperiod på ca 4 - 9 dygn. Primärstjärnan hade en massa uppskattad till 4,5 solenmassor. När föregångaren gick in i sin tidiga asymtotiska jättegrenfas och expanderade för att fylla sin rochelob, inträffade massöverföring och paret gick i spiral inåt genom att överföra sin omloppsenergi till det expanderande skalet.[8]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, NGC 1514, 10 juli 2021.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
- ^ [a b c d e] Ressler, Michael E.; Cohen, Martin; Wachter, Stefanie; Hoard, D. W.; Mainzer, Amy K.; Wright, Edward L. (December 2010), ”The Discovery of Infrared Rings in the Planetary Nebula NGC 1514 During the WISE All-sky Survey”, The Astronomical Journal 140 (6): 1882–1890, doi:, Bibcode: 2010AJ....140.1882R.
- ^ [a b] Smith, H. (April 9, 2015), ”On the distances of planetary nebulae”, Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 449 (3): 2980–3005, doi:, Bibcode: 2015MNRAS.449.2980S.
- ^ [a b c] Finlay, Warren H. (2014), Concise Catalog of Deep-sky Objects, The Patrick Moore Practical Astronomy Series (2nd), Springer Science & Business Media, s. 177, ISBN 978-3-319-03169-9.
- ^ Sinnott, Roger W.; Perryman, Michael A. C. (1997). Millennium Star Atlas. "1". Sky Publishing Corporation and the European Space Agency. ISBN 0-933346-84-0
- ^ Herschel, William (February 10, 1791), ”On Nebulous Stars, Properly So Called.”, Philosophical Transactions of the Royal Society 81: 71–88, doi:, Bibcode: 1791RSPT...81...71H.
- ^ [a b] Aryal, B.; Rajbahak, C.; Weinberger, R. (February 2010), ”A giant dusty bipolar structure around the planetary nebula NGC 1514”, Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 402 (2): 1307–1312, doi:, Bibcode: 2010MNRAS.402.1307A.
- ^ [a b] Muthu, C.; Anandarao, B. G. (December 2003), ”A Spatiokinematic Study of the Planetary Nebula NGC 1514”, The Astronomical Journal 126 (6): 2963–2970, doi:, Bibcode: 2003AJ....126.2963M.
- ^ "NGC 1514". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2020-08-15.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör NGC 1514.- Basic data on NGC 1514
- Discussion on the dynamics of the NGC 1514 system
- Herschel's theory
Wikimedia Commons har media som rör 