Hoppa till innehållet

NGC 1566

Från Wikipedia
NGC 1566
En närbild av NGC 1566 tagen med Hubbleteleskopet.
Observationsdata
StjärnbildSAB(rs)bc Svärdfisken
Rektascension04t 20m 00,402s[1]
Deklination-54° 56′ 16,5781″[1]
Rödförskjutning0,005017[2] km/s
Avstånd69 miljoner (21,3 Mparsec)[3] ljusår
TypSAB(rs)bc[3]
Skenbar storlek8,51 x 5,27[4] bågminuter
Skenbar magnitud+9,73 ± 0,03[5]
Fysiska egenskaper
Radie59 000 ljusår (18,2 Kparsec)[2] (uppskattad)
Upptäckt
Upptäcktsår28 maj 1826
UpptäckareJames Dunlop[6]
Andra beteckningar
PGC 14897,[2] ESO 157-20, IRAS 04189-5503, IRAS F04188-5503, 2MASX J04200041-5456161, HIPASS J0419-54, SINGG HIPASS J0419-54, ISOSS J04199-5458, SGC 041853-5503.4, KKF2005 10, ACT-S J041959-545618, LB2005 NGC 1566 X1, 1E 0418.9-5503, SUMSS J042001-545613, M98c 041853.0-550324, 2E 988, MBG 04189-5503, SWIFT J0420.0-5457, SLK2004 420, 2E 0418.9-5503, PBC J0419.7-5456, XMMSL1 J041959.8-545618, VDD93 38, 1ES 0418-55.0, PKS J0420-5455, BBW2000 FD 41, VV2000c J042000.7-545617, PKS 0418-550, CHM2007 HDC 279 J042000.41-5456161, VV2003c J042000.7-545617, ESO-LV 157-0200, PMN J0419-5455, CHM2007 LDC 328 J042000.41-5456161, VV2006c J042000.7-545617, FAUST 547, PSCz Q04189-5503, DML87 604, VV2010c J042000.7-545617, RBS 534, DSB94 42, VV98c J042000.7-545617, RX J0420.0-5456, FS90 Dorado 53, WTW94 0418-550, 1RXS J042000.5-545617, HB91 0418-550[7]
Se även: Galaxer, Lista över galaxer

NGC 1566, ibland känd som Spanska dansaren,[8][9][10] är en Seyfertgalax i stjärnbilden Svärdfisken belägen cirka 3,5° söder om stjärnan Gamma Doradus.[11] Den upptäcktes den 28 maj 1826 av den skotska astronomen James Dunlop.[12] Med magnitud 10,[5] kräver den ett teleskop för att kunna observeras. Avståndet till galaxen är fortfarande (2019) svårt att fastställa, med mätningar från 6 Mparsec[13] upp till 21 Mparsec.[3] Dess luminositet motsvarar 37 miljarder gånger solens.[14]

Galaxen ingår i NGC 1566-undergruppen i Doradogruppen, där den är den dominerande och ljusaste medlemmen[15][16][17] (även om Kilborn et al. (2005) listade den som den näst ljusaste medlemmen i NGC 1566-gruppen efter NGC 1553). Röntgenstrålningen från gruppen domineras av galaxens heta gashalo, som sträcker sig ut till 29 kparsec innan den sammansmälter med bakgrundsstrålningen.[14] Galaxen verkar interagera med mindre medlemmar i dess undergrupp.[13] Radiostrålning tyder på att skivan är asymmetrisk och att den neutrala vätgasen uppvisar en mild skevhet.[3]

Den morfologiska klassificeringen av NGC 1566 är SAB(rs)bc,[3] vilket anger en spiralgalax med en svag stavstruktur runt kärnan (SAB), en ofullständig ring runt staven (rs) och med slingrande armar (bc). Spiralarmarna är starka och symmetriska.[13] Galaktiska planet lutar i en vinkel av 31 ± 7° i förhållande till siktlinjen mot jorden och storaxeln är orienterad längs en positionsvinkel av 219 ± 4°.[3] Galaxens nordvästra sida är mer starkt skymd av stoft, vilket tyder på att det är den närliggande sidan.[13] Massförhållandet mellan neutral vätgas och stjärnornas massa är 0,29, vilket är i överkant för en galax med denna massa.[3] Absolut luminositet är 3,7 × 1010 gånger solens,[14] och beräknas innehålla 1,4 × 1010 solmassor av neutral vätgas.[14]

NGC 1566 är en aktiv galax med många egenskaper av Seyfert-typ 1, även om den exakta typen fortfarande är osäker. Det är en av de närmaste och ljusaste Seyfert-galaxerna. Massan av det supermassiva svarta hålet i centrum uppskattas till (1,3 ± 0,6) × 107 solmassor. Galaxens närhet, tillsammans med starka spiralarmar och en aktiv kärna, har gjort den till föremål för mycket vetenskaplig forskning inom astronomi.[13] Det är den närmaste kända CL AGN-galaxen.[18]

Tre supernovor har observerats i NGC 1566:

  • SN 2010el (typ Iax, magnitud 16,8) upptäcktes av Berto Monard från Sydafrika den 19 juni 2010. Den lokaliserades 13 bågsekunder västerut och 22 bågsekunder söder om galaxens centrum.[19][20][21]
  • SN 2021aefx (typ Ia, magnitud 17,24) upptäcktes av Distance Less Than 40 Mpc Survey (DLT40) den 11 november 2021.[22] Den nådde magnitud 12, vilket gör den till den ljusaste supernovan 2021.[23]
  • ASASSN-14ha (typ II, magnitud 14,6) upptäcktes av All Sky Automated Survey for SuperNovae (ASAS-SN) den 10 september 2014.[24]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, NGC 1566, 30 juni 2025.
  1. 1 2 Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. 1 2 3 ”NASA/IPAC Extragalactic Database”. Results for NGC 1566. http://nedwww.ipac.caltech.edu/cgi-bin/nph-objsearch?objname=NGC+1566&img_stamp=yes&extend=no. Läst 1 april 2007.
  3. 1 2 3 4 5 6 7 Elagali, A.; Staveley-Smith, L.; Rhee, J.; Wong, O. I.; Bosma, A.; Westmeier, T.; Koribalski, B. S.; Heald, G.; et al. (Augusti 2019). ”WALLABY early science - III. An H I study of the spiral galaxy NGC 1566”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 487 (2): sid. 2797–2817. doi:10.1093/mnras/stz1448. https://arxiv.org/abs/1905.09491.
  4. ↑ Paturel, G.; Petit, C.; Prugniel, Ph.; Theureau, G.; Rousseau, J.; Brouty, M.; Dubois, P.; Cambrésy, L. (December 2003). ”HYPERLEDA. I. Identification and designation of galaxies”. Astronomy and Astrophysics 412: sid. 45–55. doi:10.1051/0004-6361:20031411.
  5. 1 2 Gil de Paz, Armando; Boissier, Samuel; Madore, Barry F.; Seibert, Mark; Joe, Young H.; Boselli, Alessandro; Wyder, Ted K.; Thilker, David; et al. (December 2007). ”The GALEX Ultraviolet Atlas of Nearby Galaxies”. The Astrophysical Journal Supplement Series 173 (2): sid. 185–255. doi:10.1086/516636. https://arxiv.org/abs/astro-ph/0606440.
  6. ↑ ”Full name of NGC discoverers” (på engelska). NASA/IPAC Extragalactic Database. Arkiverad från originalet den 28 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110228034511/http://www.ngcicproject.org/erdmann/NGC_Discoverers_01.txt. Läst 4 september 2014.
  7. ↑ ”Basic data: NGC 1566 – Seyfert 1 Galaxy” (på engelska). SIMBAD. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=NGC+1566&submit=SIMBAD+search. Läst 4 september 2014.
  8. ↑ ”Spanish Dancer Galaxy - NGC 1566 - Billions and Billions.com”. billionsandbillions.com. http://www.billionsandbillions.com/spanish_dancer.html. Läst 13 oktober 2015.
  9. ↑ ”NGC 1566 Spanish Dancer Galaxy in Dorado | Amazing Sky Astrophotography by Alan Dyer”. amazingsky.photoshelter.com. http://amazingsky.photoshelter.com/image/I0000qTIUrOUm350. Läst 13 oktober 2015.
  10. ↑ Chadwick, Stephen; Cooper, Ian (11 December 2012). Imaging the Southern Sky. Springer. sid. 260. ISBN 978-1461447498
  11. ↑ Sinnott, Roger W.; Perryman, Michael A. C. (1997). Millennium Star Atlas. "1". Sky Publishing Corporation and the European Space Agency. ISBN 0-933346-84-0
  12. ↑ Seligman, Courney. ”NGC 1566”. seligman.com. https://cseligman.com/text/atlas/ngc15a.htm#1566. Läst 21 augusti 2020.
  13. 1 2 3 4 5 Slater, R.; Nagar, N. M.; Schnorr-Müller, A.; Storchi-Bergmann, T.; Finlez=, C.; Lena, D.; Ramakrishnan, V.; Mundell, C. G.; et al. (Januari 2019). ”Outflows in the inner kiloparsec of NGC 1566 as revealed by molecular (ALMA) and ionized gas (Gemini-GMOS/IFU) kinematics”. Astronomy & Astrophysics 621: sid. 23. doi:10.1051/0004-6361/201730634. A83. https://arxiv.org/abs/1804.02054.
  14. 1 2 3 4 Virginia A. Kilborn; Bärbel S. Koribalski; Duncan A. Forbes; David G. Barnes; Ruth C. Musgrave (januari 2005). ”A Wide-Field Hi Study of the NGC 1566 Group” (på engelska). Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 356 (1): sid. 77-88. doi:10.1111/j.1365-2966.2004.08450.x. Läst 4 september 2014.
  15. ↑ de Vaucouleurs, Gérard (1 april 1973). ”Southern Galaxies.VI. Luminosity Distribution in the Seyfert Galaxy NGC 1566”. Astrophysical Journal 181: sid. 31–50. doi:10.1086/152028. https://archive.org/details/sim_astrophysical-journal_1973-04-01_181_1/page/31.
  16. ↑ Huchra, John Peter; Geller, Margaret J. (15 juni 1982). ”Groups of galaxies. I - Nearby groups”. Astrophysical Journal 257 (Part 1): sid. 423–437. doi:10.1086/160000.
  17. ↑ Firth, P.; Evstigneeva, E. A.; Jones, J. B.; Drinkwater, M. J.; Phillipps, S.; Gregg, M. D. (November 2006). ”Kinematics, substructure and luminosity-weighted dynamics of six nearby galaxy groups”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 372 (4): sid. 1856–1868. doi:10.1111/j.1365-2966.2006.10993.x. https://arxiv.org/abs/astro-ph/0608584.
  18. ↑ Xu, D. W.; Komossa, S.; Grupe, D.; Wang, J.; Xin, L. P.; Han, X. H.; Wei, J. Y.; Bai, J. Y.; et al. (2024). ”Changing-Look Narrow-Line Seyfert 1 Galaxies, their Detection with SVOM, and the Case of NGC 1566” (på engelska). Universe 10 (2): sid. 61. doi:10.3390/universe10020061. ISSN 2218-1997. https://arxiv.org/abs/2401.10600.
  19. ↑ Monard, L. A. G. (Juni 2010). ”Supernova 2010el in NGC 1566”. Central Bureau Electronic Telegrams (2334): sid. 1.
  20. ↑ Takaro, Tyler; Foley, Ryan J.; McCully, Curtis; Fong, Wen-fai; Jha, Saurabh W.; Narayan, Gautham; Rest, Armin; Stritzinger, Maximilian; et al. (Mars 2020). ”Constraining Type Iax supernova progenitor systems with stellar population age dating”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 493 (1): sid. 986–1002. doi:10.1093/mnras/staa294. https://arxiv.org/abs/1901.05461.
  21. ↑ ”SN 2010el”. Transient Name Server. IAU. https://www.wis-tns.org/object/2010el. Läst 9 december 2024.
  22. ↑ ”SN 2021aefx”. Transient Name Server. IAU. https://www.wis-tns.org/object/2021aefx. Läst 9 december 2024.
  23. ↑ Bishop, David. ”Bright Supernovae - 2021”. Rochester Astronomy. https://www.rochesterastronomy.org/sn2021/index.html. Läst 9 december 2024.
  24. ↑ Kiyota, S.; Holoien, T. W. -S.; Stanek, K. Z.; Shappee, B. J.; Davis, A. B.; Kochanek, C. S.; Basu, U.; Beacom, J. F.; et al. (2014). ”ASAS-SN Discovery of a Possible Supernova in NGC 1566”. The Astronomer's Telegram 6460: sid. 1.
  25. ↑ Spanish Dancer Galaxy Twirls into View from NSF’s NOIRLab in Chile Hämtad 30 januari 2023.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
   NGC 1564  •  NGC 1565  •  NGC 1566  •  NGC 1567  •  NGC 1568