NSAID

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

NSAID är en grupp milt smärtstillande läkemedel. NSAID är en förkortning för non steroidal anti-inflammatory drugs (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel), som är en grupp läkemedel med inflammationsdämpande, smärtlindrande och febernedsättande verkningar.[1]

Så gott som alla lättare värk- och febernedsättande medel på apoteket är i kategorin NSAID:er. Ett viktigt undantag är paracetamol (verksam substans i Alvedon, Reliv med flera) som inte är en NSAID, eftersom det inte har någon inflammationsdämpande effekt.

Verksam mekanism[redigera | redigera wikitext]

Den gemensamma verkningsmekanismen är att preparaten hämmar cyklooxygenasenzymerna (COX).[1] NSAID-preparat kan vara oselektiva eller specifikt COX-2-hämmande.

Vissa NSAID ingår i så kallade kombinationspreparat, där de kombineras med kraftigare smärtstillande substanser, vanligtvis opioider. Dessa preparat är önskvärda, när kraftigare smärtlindring behövs.

NSAID bör inte brukas längre perioder, om det inte är på strikt inrådan av läkare eller om läkemedlet är på recept.

Kända biverkningar[redigera | redigera wikitext]

NSAID är känt för att vara en orsak till, eller förvärra magkatarr och magsår, men det kan också orsaka problem med ökande benägenhet för blödning. Vissa astmatiker (cirka 10 %) kan drabbas av något som kallas ASA-astma, om de använder acetylsalicylsyra (ASA) eller NSAID-preparat. Är man allergisk mot acetylsalicylsyra, så kännetecknas det ofta genom svullnader i ansiktet, i synnerhet kring ögonpartiet. Barn under 18 år ska inte använda ASA som febernedsättande vid virussjukdomar som influensa, eftersom det kopplats samman med den ovanliga sjukdomen Reyes syndrom.

Främst Diklofenak har på 2000-talet kopplats till plötsliga dödsfall bland idrottsfolk och varningar utfärdats för överdriven utbredd användning.[2]

Substanser i kategorin NSAID:er[redigera | redigera wikitext]

Exempel på icke-selektiva NSAID är: etodolak, ketorolak, indometacin, meloxikam, nabumeton, nimesulid och


COX-2 hämmare[redigera | redigera wikitext]

Noter och referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”NSAID”. NSAID. NE.se. http://www.ne.se/nsaid. Läst 31 oktober 2012. 
  2. ^ Bäsén & Karlsson; Vanliga värktabletter kan ge dig en stroke, Expressen (12 feb 2010).