Nachitjevan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här artikeln handlar om den autonoma republiken. För huvudstaden med samma namn, se Nachitjevan (stad).
Naxçıvan Muxtar Respublikası
Autonoma republiken Nachitjevan
Statsvapen
Nachitjevan läge; inskottskartan visar distriktsindelning
HuvudstadNachitjevan
Officiellt språk azerbajdzjanska
Självständighet autonom republik inom Azerbajdzjan 
Yta
 -  Totalt 5 500 km² 
Demografi
 -  2011 års uppskattning 414 900 [1]
 -  Befolkningstäthet 75,4 inv./km² 
Tidszon (UTC+4)
 -  Sommartid UTC (UTC+5)

Nachitjevan (även med flera andra stavningsvarianter; Nakhidzjevan, Nakhijevan, Nakhichevan; på azerbajdzjanska Naxçıvan, mer officiellt Naxçıvan Muxtar Respublikası, armeniska Նախիջևան]) är en autonom republik tillhörande Azerbajdzjan. Området är en exklav med Armenien mellan sig och det övriga landet. Dock gränsar det till Iranska Azerbajdzjan, som i sin tur gränsar till det självständiga Azerbajdzjan. Nachitjevan är 5 500 km² stort och har omkring 310 000 invånare. Huvudstad är Nachitjevan. Förutom mot Armenien i nord och öst gränsar Nachitjevan mot Iran i söder och väster samt mot en liten turkisk landremsa mellan Iran och Armenien i nordväst.

Armenien har ansett (och anser delvis fortfarande) att området egentligen är armeniskt. Den före detta azerbajdzjanske presidenten Gejdar Alijev kom från Nachitjevan.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Området har pekats ut som den plats där den bibliska personen Noa och hans familj slog sig ner efter att Noas ark strandat på Ararats berg. Namnet Nachitjevan betyder på armeniska "platsen för nedkomsten" och anspelar på historien om Noa. Dock finns det även teorier som påstår att det historiska namnet var "Nachtjavan", det vill säga "staden Nachtj" på armeniska (avan är armeniska för mindre stad, samhälle, by). Området har haft en armenisk befolkning sedan långt tillbaka i tiden. Under 1500-talet tvångsförflyttade shahen Abbas I, under sin reträtt från området, mellan 50 000-100 000 armenier från staden Jolfa i Nachitjevan till Nya Joulfa i Isfahan, dåtidens huvudstad i Persien (dagens Iran). Vid denna tid befann sig Persien i krig med det osmanska riket och Shah Abbas handling hade två sidor: dels berövades turkarna tillgång till förnödenheter och assistans i detta gränsområde mellan Persien och osmanska imperiet området genom att det avfolkades; dels berodde beslutet på shahens strävan att höja nivån på Persiens handel och hantverkare och att han då valde armenierna som var kända för sin skicklighet i dessa yrken. Under de kommande seklerna kom också handeln via Persien mellan Bortre Orienten, Indien och Europa att domineras helt av armenierna i Persien.

Nachitjevan kom, till och från, att stå under persiskt och turkiskt styre fram till ryska imperiets utvidgning söderut under slutet av 1700-talet. Regionen införlivades slutligen 1827 i det ryska imperiet som besegrade den persiska armén ledd av prins Abbas Mirza. Året därpå, 1828, avsade sig Persien rätten till Nachitjevan efter att ha undertecknat Turkemantchai-avtalet (februari 1828).

Nachitjevans autonoma SSR.

Sedan Armenien och Azerbajdzjan införlivats i Sovjetunionen 1920, beslutade Moskva (med starkt stöd av den dåvarande folkkommissarien Josef Stalin), men under protester från regeringen i Jerevan, att Nachitjevan och Karabakh skulle läggas under azeriskt styre som autonoma republiker.

Under 2006 anklagades militären i Nachitjevan för att ha förstört en gammal armenisk kyrkogård med khatchkarer ("korssten" på armeniska), vilka daterades till 500-talet. Detta efter att händelseförloppet fångats på film. Både den azerbajdsjanska regeringen och ledningen i Nachitjevan förnekar detta medan Europaparlamentet fördömde det.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Nachitjevan är ett av Azerbajdzjans kulurella centra. 1923 sattes en en undergrupp för musikaler vid Statens Dramatiska Teater. Aras Sång- och Dansensemble, som grundades 1959, är en annan berömd grupp. Dramatiska uppträdanden iscensattes sent på 1900-talet i Nachitjevan av en danstrupp bestående av amatörer. Även teaterkonsten har lämnat stora bidrag till Nachitjevan kultur och här kan nämnas namn som Jalil Mammadguluzadeh, Huseyn Javid, M.S. Gulubekov and Huseyn Arablinski (den förste Azerbajdzjanske teaterdiretören) vilka alla med sina kreativa verk berikat landets kulturarv. Området har också producerat framstående armeniska konstnärer som t.ex. den sovjetiska skådespelaren Hasmik Agopyan.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Nachitjevan är ett område med halvöken åtskilt från huvuddelen av a Azerbajdzjan av Armenien. Zangezur-bergen utgör dess gräns mot detta Armenien medan Arasfloden markerar gränsen mot Iran och Arazdammen vid tillhandahåller vatten för jordbrukets behov medan den hydroelektriska dammen genererar ström åt såväl Azerbajdzjan som Iran.[citation needed]

Nachitjevan är ytterst torrt och bergigt. Den högsta bergstoppen är Mount Kapudzhukh 3 904 m och den mest särpräglade är Ilandag (az) (Ormeberget) 2 415 m som kan ses från Nachitjevan City. Enligt legenden bildades klyftan ac kölen på Noaks ark när floden sjönk sjönk tillbaka. En annan hög topp är Qazangödağ med sina 3 829 m.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Industri[redigera | redigera wikitext]

Nachitjevans viktigaste industrier omfattar framtagning av mineraler som salt, molybden och bly. Det jordbruk i det torra landskapet, som utvecklades under sovjetåren, har gjort det möjligt för regionen att expandera till odling av vete (mestadels på Arasflodens slätter), korn, bomull, tobak, frukt i fruktträdgårdar, mullbär och druvor för produktion av vin. Bland övriga branscher märks bomullsrensning/-rengöring, silkesspinnning, inläggning av frukt på burk, köttförpackning och, i de torra områdena. fårproduktion.

Bearbetning av mineraler, salt, radioteknik, gårdsmjölkning, konservering, silkesprodukter, kött- och mejeriprodukter, upptappning av mineralvatten, kläder, möbler är huvudgrenarna i Nachitjevans industri.

Ekonomin drabbades av ett svårt slag 1988 med förlust av tillgång till både råvaror och marknader på grund av Nagorno-Karabach-kriget. Även om nya marknader växer fram i Iran och Turkiet, kvarstår denna isolering ännu idag, vilket försämrar utvecklingen. Nachitjevans ekonomi är baserad på jordbruk, gruvdrift och livsmedelsbearbetning, men 75 procent av republikens budget tillhandahålls av staten i Baku. Stöd ges också från Turkiet och flera icke-statliga organisationer.

Republiken är rik på mineraler. Nachitjevan har lager av marmor, kalk och gips. Lagren av bergssalt i Nehram, Nakhchivan och Sustin är uttömda. De viktiga molybdengruvorna stängs för närvarande som en följd av exklavens isolering. Det finns många mineralkällor, som Badamli, Sirab, Nagajir och Kiziljir, vilkas vatten innehåller arsenik.

Cirka 90 % av jordbruksmarken är numera i privata händer. Men jordbruket har blivit en dåligt kapitaliserad bakgårdsaktivitet. Produktionen har minskat kraftigt och det storskaliga, kommersiella jordbruket har minskat.

Mer än två tredjedelar av landet består av steniga sluttningar och öknar och följaktligen är arealen åkermark ganska begränsad. De viktigaste grödorna - bomull och tobak - odlas på PriAraz-slätten, nära Sharur och Nachitjevan City. Tre fjärdedelar av spannmålsproduktionen, speciellt vintervete, är koncentrerad till de bevattnade delarna av Sharur-slätten och Nachitjevan -flodens dalgång.

Odling av vinplantor är en gammal tradition i Nachitjevan, såväl i Arazdalen och som på bergssluttningarna. Mycket heta somrar och långa, varma höstar gör det möjligt att odla höggradigt sackarinhaltiga druvor som bayan-shiraz, tebrizi, shirazi. Viner som "Nachitjevan" "Shahbuz", "Abrakunis", "Aznaburk" är av rimlig kvalitet och mycket populära. Fruktproduktionen är ganska omfattande, främst av kvitten, päron, persika, aprikos, fikon, mandel och granatäpple.

Även om regeringen förklarat sina avsikter för att underlätta för turism ligger denna ännu i sin linda. Fram till 1997 behövde turister ett speciellt besökstillstånd, vilket nu har avskaffats för att göra det enklare. Övernattningsanläggningarna är mycket enkla och bränsle för uppvärmning är svårt att hitta under vintern.

År 2007 slutfördes byggnationen av Poldasht-Shah Takhti-bron, vilket gjorde det möjligt för invånare i republiken att kunna resa till Azerbajdzjan utan att behöva korsa armeniskt territorium.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Nakhchivan Autonomous Republic” (på engelska). Nachitjevans portal. http://www.nakhchivan.az/portal-en/index-22.htm. Läst 11 april 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]