Nandayparakit

Från Wikipedia
Nandayparakit
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
En nandayparakit som äter solrosfrön i Sarasota, USA
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningPapegojfåglar
Psittaciformes
FamiljVästpapegojor
Psittacidae
SläkteAratinga
ArtNandayparakit
A. nenday
Vetenskapligt namn
§ Aratinga nenday
Auktor(Vieillot, 1823)
Utbredning
Synonymer
Nandayus nenday

Nandayparakit[2] (Aratinga nenday) är en sydamerikansk fågel i familjen västpapegojor inom ordningen papegojfåglar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Nandayparakiten är en medelstor (32-36 centimeter) och huvudsakligen gulgrön papegoja med svartaktigt huvud och blått bröstband. Ögat är bärnstensfärgat och omringas av en vit ögonring. Den långa och spetsiga stjärten är grön och benen orange.[4]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Fågeln har sitt utbredningsområde i sydöstra Bolivia, sydväst Brasilien, Paraguay och norra Argentina.[3] Det förekommer även förvildade populationer av frisläppta burfåglar i Kalifornien och Florida, liksom i Israel,[5] Puerto Rico[1] och Uruguay[1]. Den har också häckat på Teneriffa i Kanarieöarna samt i Spanien.[5]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Tidigare placerades fågeln som ensam art i släktet Nandayus men inkluderas nu allmänt i Aratinga efter genetiska studier.[6] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Nandayparakiten förekommer i öppen savann och betesmarker. Den livnär sig av frön, frukt, palmnötter, bär, blommor och knoppar. Fågeln häckar i trädhål och lägger tre till fyra ägg. Efter häckningen formar fåglarna stora flockar.[7]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ganska vanlig.[8]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns svenska och vetenskapliga namn kommer från Nhendái, namnet på fågeln på guaraní som betyder "högljudd pratsam person". På språket tupi heter den Nhandáia.[9]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2012 Aratinga nenday Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 425. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ [a b] Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 146. ISBN 978-84-941892-9-6 
  6. ^ Kirchman, J., E.E. Schirtzinger, and T.F. Wright (2012), Phylogenetic relationships of the extinct Carolina Parakeet (Conuropsis carolinensis) inferred from DNA sequence data, Auk 129, 197-204.
  7. ^ del Hoyo, J., Collar, N.J., Christie, D.A., Elliott, A. and Fishpool, L.D.C. 2014. HBW and BirdLife International Illustrated Checklist of the Birds of the World. Volume 1: Non-passerines. Lynx Edicions BirdLife International, Barcelona, Spain and Cambridge, UK.
  8. ^ Stotz, D.F., Fitzpatrick, J.W., Parker, T.A. and Moskovits, D.K. 1996. Neotropical Birds: Ecology and Conservation. University of Chicago Press, Chicago.
  9. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]