Narkotikapolitik i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Sveriges narkotikapolitik bygger på nolltolerans med fokus på förebyggande, behandling och kontroll, och syftar till att minska både utbudet och efterfrågan på olagliga droger, och med en vision om ett narkotikafritt samhälle.[1]

Den allmänna narkotikapolitiken som innefattar förbud mot tillverkning, införsel, försäljning och brukande av droger stöds av alla stora svenska politiska partier med undantag för Vänsterpartiet som vill avkriminalisera brukandet.[2][3]

Enligt statistik från 2018 var narkotikadödligheten i Sverige 81 döda per miljoner invånare och därmed den högsta i Europa, och nästan fyra gånger högre än EU-genomsnittet.[4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1968 och 1993 har Sveriges narkotikalagstiftning skärpts flera gånger:[5]

  • 1968 antas Narkotikastrafflag (1968:64)
  • 1969 Maxstraff för grova brott höjs till 4 års fängelse
  • 1969 Maxstraff för grova brott höjs till 6 års fängelse[förtydliga]
  • 1972 Maxstraff för grova brott höjs till 10 års fängelse
  • 1980 Skrift av chefsåklagare om frågor som rör hantering av narkotikafall: nedläggning av åtal för drogbrott ska begränsas till endast fall av innehav i odelbar mängd
  • 1981 Maxstraff för icke-grova brott höjs till 3 års fängelse
  • 1981 Minimumstraffet för grova brott höjs från 1 till 2 års fängelse
  • 1981 Introducering av tvångsvård för drogmissbrukare
  • 1985 Fängelsestraff för lindriga drogförseelser höjs till max 6 månader
  • 1988 Narkotikabruk blir straffbart med böter
  • 1988 Lag om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870)
  • 1993 Narkotikabruk blir straffbart med fängelse (1992/93:142)

Effekter[redigera | redigera wikitext]

Sedan droganvändningen i Sverige blev olaglig 1988 har både narkotikaanvändningen i samhället ökat, liksom antalet som dör i drogöverdoser.[6] Enligt EMCDDA hade Sverige tidigare nästan högst överdosdödlighet i Europa[6][7]:81 och Sverige har (2020) länge tillhört de länder i Europa där flest människor dör av droger. 2020 rapporterades att narkotikadödligheten i Sverige 81,5 döda per miljoner invånare och därmed den högsta i hela EU, och nästan fyra gånger högre än EU-genomsnittet, enligt en rapport från EU:s narkotikabyrå EMCDDA med statistik från 2018. Orsaken troddes bero på låg tillgång på läkemedelsassisterad behandling. De senaste åren har dock dödligheten sjunkit, vilket tros bero på minskad tillgång till syntetiska opioider, metadonbehandling, samt sprututbyten.[8]

Markus Heilig, som är professor i psykiatri vid Linköpings universitet och en av världens främsta experter på beroendesjukdomar, sade 2020 att straff inte hjälper mot beroende.[9][10] Enligt Heilig (2021) har Sverige haft en unikt repressiv policy som har gjort att vi har förvärrat dem grundläggande processer som gör att personer som går in i ett bruk där en minoritet utvecklar beroendeproblem blir alltmer marginaliserade och utstötta och allt svårare att få in i behandling precis när vi behöver uppnå det exakt omvända.[11]:19m13s Sverige har även haft väldigt höga trösklar för att få behandling.[11]:19m13s Heilig sade också att regeringen hade gjort ett antal bra saker och nämnde då arbetet[när?] med att snabbt få ut antidoten Naloxon mot överdoser.[11]:19m13s Heilig sade att eget bruk borde avkriminaliseras, och menade att han hade en i stort sett enig profession och expertis bakom sig.[11]:26m50s

Den arbetskraft som polisen lägger ner på narkotikaärenden har nästan tredubblats sedan 1990-talet fram till 2020.[6][12]:7

Utvärderingar[redigera | redigera wikitext]

vi har målat in oss i ett hörn och uppfattas som extremister
Gabriel Wikström (S), Folkhälsominister, 2016, [13]
Så länge jag har varit verksam i den här branschen har vi haft en kombination av två väldigt bekymmersamma fenomen. Det ena är att vi har haft dåliga resultat och samtidigt så har vårt politiska ledarskap haft en otroligt hög svansföring.
Markus Heilig, professor i psykiatri, 2021, [11]:19m13s

En studie som genomfördes 2000 stödde uppfattningen att den nya, tuffare politiken hade haft en förebyggande effekt på droganvändningen.[14] En rapport från FN:s kontor för narkotikakontroll och förebyggande av brott (UNODC) berömde Sverige för att ha en av de lägsta narkotikaförbrukningsnivåerna i västvärlden och tillskrev detta till en narkotikapolitik som investerade kraftigt i förebyggande och behandling (inklusive gratis samhällstjänster), samt i ett strikt rättsväsende.[5] UNODC-rapporten kritiserades 2010 av Peter Cohen för att sakna både empiriska och vetenskapliga ambitioner och att den var partisk till förmån för repressiva droglagar, eftersom Sverige var den fjärde största givaren till UNODC under 2007[15].[16] Sverige sades även representera den mest fundamentalistiska och extrema ståndpunkten i frågan, och att svenska lagstiftare och ideologer hade utvecklat sin egen logik, sitt eget språk och sin egen version av svensk droghistoria för att övertyga sig själva om att ingen annan lösning var möjlig.[16]

Gerhard Larsson var regeringens särskilde utredare av den samlade svenska missbruks- och beroendevården, vilket utmynnade i SOU 2011:35.[17] Han skrev 2011 att vården endast når en av fem med missbruksproblem och vädjade att sätta den enskilde med beroende/missbruk i centrum.[17] Han bedömde att ytterligare satsningar på vård skulle innebära stora ekonomiska besparingar.[17]

Journalisten Magnus Linton, författare till boken Knark – en svensk historia (2015), menar att forskarna och narkomanerna har utelämnats i den svenska debatten och att Sverige som konsekvens har fått en narkotikapolitik byggd på en blandning av okunskap och moralism,[18] och att narkotikapolitiken är ett problem för Sverige eftersom nolltolerans oftare förknippas med auktoritära, odemokratiska och religiöst färgade sammanhang, medan liberaliseringstankarna och de pragmatiska tankarna är befästa i den demokratiska världen.[19] I en längre intervju 2016 sade Linton att kommunikationen om narkotika skapade en förtroendeklyfta mellan generationer och undergrävde ungas förtroende för staten, skolan och polisen.[20]:13m55s Enligt Linton är Sveriges narkotikapolitik unik i det att utopin om det narkotikafria samhället inte bara uppfattats som en metafor för en restriktiv narkotikapolitik, utan istället varit ett projekt som kan och måste verkställas för att inte välfärdssamhället ska gå under.[20]:19m21s Linton sade även att utveckling av bruk och missbruk av narkotika i samhället har mindre att göra med repressiv lagstiftning än ungdomsarbetslöshet och misslyckanden i skolan.[20]:1h47m41s

Både Sveriges Kommuner och Regioner (2019)[21] och Folkhälsomyndigheten (2020)[22] vill utreda förbudet att ta droger. Socialminister Lena Hallengren ville i maj 2020 inte svara på hur hon och regeringen ställde sig till Folkhälsomyndighetens olika förslag,[22] ett uttalande som kom samtidigt som regeringen betonade vikten av att lyssna på samma myndighets expertis gällande coronaviruset.[23] Socialutskottet var (2021) enigt i att tillkännage för regeringen att se över den narkotikapolitik som hade förts, men inte att överväga avkriminalisering.[11]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Welcome speech by Ms Maria Larsson at the opening ceremony of The World Forum Against Drugs” (på engelska). Regeringskansliet. 8 september 2008. Arkiverad från originalet den 16 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140116183255/http://www.government.se/sb/d/8018/a/110658. 
  2. ^ ”V vill avkriminalisera narkotikabruk”. Aftonbladet. 13 november 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/70ok0K/v-vill-avkriminalisera-narkotikabruk. 
  3. ^ ”Så vill riksdagspartierna forma narkotikapolitiken”. Accent. IOGT-NTO. 30 augusti 2018. https://accentmagasin.se/politik/sa-vill-partierna-forma-narkotikapolitiken/. 
  4. ^ Therese Bergstedt. "Ny rapport: Narkotikadödligheten i Sverige högst i Europa", svt.se, 2 oktober 2020. Åtkomst den 25 november 2020.
  5. ^ [a b c] ”Sweden's Successful Drug Policy: A review of the Evidence”. Arkiverad från originalet den 17 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200517154255/http://www.unodc.org/pdf/research/Swedish_drug_control.pdf. Läst 25 augusti 2019.  unodc.org, februari 2007.
  6. ^ [a b c] Therese Bergstedt, Tomas Eriksson, Johan Wicklén. ”Polisen tvingar rekordmånga att göra drogtester”. Arkiverad från originalet den 27 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200227213752/https://www.svt.se/nyheter/inrikes/polisen-tvingar-rekordmanga-gora-drogtester. Läst 18 maj 2020.  Sveriges Television, 26 februari 2020.
  7. ^ ”European Drug ReportTrends and Developments (2019 EN)”. Arkiverad från originalet den 28 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200228200234/http://www.emcdda.europa.eu/system/files/publications/11364/20191724_TDAT19001ENN_PDF.pdf. Läst 18 maj 2020.  (ISSN 2314-9086), EMCDDA.
  8. ^ Aktuellt den 2 oktober 2020 (vid 15m28s), SVT
  9. ^ Rapport 19:30 (vid 15m) den 26 februari 2020. Markus Heilig sade: "Om du har beroendeproblematik, om du hunnit komma så långt i din utveckling, då är inte straff det som hjälper dig ur ditt beroende och snarare så riskerar det att förstöra förtroendet för samhället så att du inte söker dig till vård och behandling när du faktiskt behöver det."
  10. ^ Therese Bergstedt, Tomas Eriksson, Johan Wicklén. ”Forskare: 'Polisen ska inte jaga missbrukare'”. Arkiverad från originalet den 28 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200228202034/https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forskare-polisen-ska-inte-jaga-missbrukare. Läst 18 maj 2020.  Sveriges Television, 26 februari 2020.
  11. ^ [a b c d e f] Sverige möts den 10 februari 2021, SVT.
  12. ^ ”Provtagning vid misstanke om ringa narkotikabrottEn undersökning av analysresultat 1998–2015”. Arkiverad från originalet den 27 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200227215343/https://www.bra.se/download/18.358de3051533ffea5eadc492/1461221208545/2016_Provtagning%20vid%20misstanke%20om%20ringa%20narkotikabrott.pdf. Läst 18 maj 2020.  Kortanalys 1/2016, URN: NBN: SE: BRA-657 Brottsförebyggande rådet 2016.
  13. ^ Oisin Cantwell. ”Morgan Johansson vågar inte dela ut pris”. Arkiverad från originalet den 10 november 2020. https://web.archive.org/web/20201110130812/https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/8mX04x/morgan-johansson-vagar-inte-dela-ut-pris. Läst 2 mars 2021.  aftonbladet.se, 10 juni 2019.
  14. ^ Johannes Knutsson: SWEDISH DRUG MARKETS AND DRUGS POLICY, National Police Academy, Norway, in Crime Prevention Studies Volume 11, 2000
  15. ^ ”The Swedish Foreign Office: About UNODC”. Arkiverad från originalet den 12 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110612204317/http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/16/26/48e55079.pdf. Läst 24 januari 2010. 
  16. ^ [a b] Peter Cohen. ”Looking at the UN, Smelling a Rat: A Comment on 'Sweden's Succesfull Drugs Policy: A Review of the Evidence'”. Arkiverad från originalet den 3 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200503200932/https://amsterdamlawforum.org/articles/abstract/10.37974/ALF.150/. Läst 18 maj 2020.  Amsterdam Law Forum, 2(4), pp.75–84, 2010. DOI: http://doi.org/10.37974/ALF.150.
  17. ^ [a b c] Gerhard Larsson. ”Gerhard Larsson: Miljardsatsningen är en ren vinstaffär”. Arkiverad från originalet den 25 september 2012. https://web.archive.org/web/20120925030106/http://www.expressen.se/debatt/gerhard-larsson-miljardsatsningen-ar-en-ren-vinstaffar/. Läst 18 maj 2020. 
  18. ^ Amanda Björkman. "Amanda Björkman: Svenska politiker ser på medan narkomaner dör", Dagens Nyheter, 19 september 2015. Åtkomst 20 september 2015.
  19. ^ "Hur mår den svenska narkotikapolitiken?", Magnus Linton i P1-morgon, Sveriges radio, 14 september 2015. Åtkomst 26 september.
  20. ^ [a b c] Aron Flam. ”6: Magnus Linton”. Arkiverad från originalet den 27 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200227002439/http://feeds.soundcloud.com/stream/248640007-aronflam-6-magnus-linton.mp3. Läst 18 maj 2020.  Dekonstruktiv kritik, 24 februari 2016.
  21. ^ Johan Wicklén. "SKL: Utred om det ska vara lagligt att använda narkotika", svt.se, 20 mars 2019.
  22. ^ [a b] Therese Bergstedt. "Folkhälsomyndigheten: Utred förbudet att ta droger", svt.se, 8 maj 2020.
  23. ^ Myra Åhbeck Öhrman. "Myra Åhbeck Öhrman: 'Fuck Lena Hallengren'", arbetet.se, 12 november 2020.