Natanael Beckman

Från Wikipedia
Natanael Beckman
Född26 januari 1868[1][2]
Hassle församling[1][2], Sverige
Död27 juli 1946[1] (78 år)
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[1][2]
SysselsättningNordist[1], gymnasielärare[1]
ArbetsgivareGöteborgs universitet[1]
Uppsala universitet
Svenska Akademiens ordbok[1]
Lunds universitet
BarnBjarne Beckman (f. 1899)
Redigera Wikidata

Karl Fredrik Natanael Beckman, född 26 januari 1868 i Hassle, död 27 juli 1946 i Stockholm, var en svensk språkforskare och skolman, professor i svenska språket i Göteborg mellan åren 1918 och 1935. Han var kusin till Ernst Beckman och far till Bjarne Beckman.

Beckman, som var son till Claës Beckman och Fredrika Linnarsson, blev filosofie doktor i Uppsala 1895, blev docent i Uppsala 1895, därefter i Lund 1897. År 1900 utnämndes han till rektor vid Uppsala enskilda läroverk, blev därefter 1902 lektor i Stockholm, och slutligen 1918 professor i svenska språket vid Göteborgs högskola. Beckman utgav 1898 Grunddragen af den svenska versläran, Svensk språklära för den högre elementarundervisningen år 1904 och en Dansk-norsk-svensk ordbok år 1907. Alla böckerna släpptes i ett flertal upplagor. De vetenskapliga arbeten Beckman gjorde handlade i huvudsak om äldre norsk tideräkning och om fornsvenska handskrifter, såsom Vägar och städer i medeltidens Västergötland (1916), Studier i outgivna svenska handskrifter (1917), Språkets liv: en inledning till språkets studium (1918), samt Vår skolas historia (1928). Han översatte även bland annat Laxdalingarnas saga till svenska och utgav en kommenterad upplaga av Linnés Västgötaresa 1928.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] Otto von Friesen, K F Natanael Beckman, s. 39, läst: 18 mars 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Svenskt porträttgalleri : XV. Författare, s. 15, Karl Fredrik Natanael Beckman, läs online, läst: 2 oktober 2021.[källa från Wikidata]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]