Nationalrådet (Österrike)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nationalrådet
Nationalrat
Typ
Utformning Underhus
Ledning
Nationalrådets talman Doris Bures (SPÖ)
sedan 2 september 2014
Struktur
Antal platser 183
Politiska grupper      Socialdemokraterna (52)

     Österrikiska folkpartiet (47)
     Frihetspartiet (40)
     De gröna (24)
     Team Stronach (11)

     NEOS (9)
Val
Valsystem Proportionellt valsystem
Mötesplats
Nationalrådets plenisal
Parlamentsgebäude, Innere Stadt, Wien
Webbplats
www.parlinkom.gv.at
Parlamentsbyggnaden i Wien
Österrikes statsskick
Coat of arms of Austria, depicting the black eagle.
Denna artikel ingår i en artikelserie
Konstitution
Författningen
Lagstiftande makt
Nationalrådet
Förbundsrådet
Revisionsverket
Ombudsman
Statsskick
Förbundspresidenten
Förbundsregeringen
Förbundskanslern
Minister
Domstolsväsen
Författningsdomstolen
Förvaltningsdomstolen
Regioner
Förbundsländer
Lantdagen
Delstatsregeringen
Distrikt
Kommuner
Direkt demokrati
Folkomröstning
Folkinitiativ
Politiska partier
SPÖ, ÖVP, FPÖ, GRÜNE, TS, NEOS
Övrigt
Europakonventionen
Europeiska unionen
Förenta nationerna
Österrikes författningssamling
Österrike-portalen

Nationalrådet (tyska: Nationalrat) är en av det österrikiska parlamentets två kamrar. Nationalrådet är folkrepresentationen i parlamentet och brukar ofta beskrivas som underhuset även om det enligt lag är likvärdigt med den andra parlamentskammaren, Förbundsrådet, som representerar förbundsländerna. Båda kamrarna arbetar självständigt.

Nationalrådet har 183 folkvalda ledamöter, varav 122 är män (67 procent) och 61 kvinnor (33 procent) för närvarande. Andelen kvinnor skiljer sig åt mellan partierna. Medan 54 procent av De grönas ledamöter är kvinnor, är enbart 17,5 procent av det högerpopulistiska Frihetspartiets ledamöter kvinnor.[1]

Val till nationalrådet[redigera | redigera wikitext]

Nationalrådet väljs i allmänna, lika och direkta val. Fördelningen av mandaten sker enligt ett proportionellt valsystem i nio valkretsar som är lika med förbundsländerna.

Rösträtt har alla österrikiska medborgare som fyllt 16 år senast på valdagen. Valbara är alla österrikiska medborgare som fyllt 18 år senast på valdagen. Valförfarandet har ett inslag av personval (Vorzugsstimmen) som i stort sett är betydelselöst för valutgången. För att ett parti ska komma in i nationalrådet måste det få minst fyra procent av rösterna eller tillräckligt många röster för ett grundmandat i en valkrets.

Nationalrådets mandatperiod är fem år. Upplöses nationalrådet innan dess så förlöper också mandatperioden och en ny mandatperiod tar vid efter nyvalet.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Nationalrådet väljer förste talman, kallad Nationalrådets talman (tyska: Nationalratspräsident), och ytterligare två talmän. Talmannen leder å ena sidan kammarens sammanträden och förestår å andra sidan parlamentskansliet, som sköter den inre administrationen. Planeringen av Nationalrådets sammanträden sker i talmanskonferensen (Präsidialkonferenz) som utöver talmän består av partigruppernas ordföranden och parlamentskansliets direktör.

Partierna i Nationalrådet bildar parlamentsgrupper (parlamentarische Klubs). Dessa grupper har vissa rättigheter, till exempel att utse företrädare i parlamentsutskott. I vissa utskott, framför allt i undersökningsutskott, ska alla parlamentsgrupper vara representerade. Partigruppernas arbete finansieras av statsmedel.

Nationalrådet inrättar också olika utskott som främst bereder lagförslag. Det finns såväl obligatoriska som fakultativa utskott. Under den aktuella mandatperioden har Nationalrådet 36 utskott. Några exempel:

Obligatoriska utskott
  • Huvudutskott (Hauptausschuss)
  • Budgetutskott (Haushaltsausschuss)
  • Revisionsverksutskott (Rechnungshofausschuss)
  • Immunitetsutskott (Immunitätsausschuss)
Fakultativa utskott
  • Justitieutskott (Justizausschuss)
  • Socialutskott (Sozialausschuss)
  • Försvarsutskott (Landesverteidigungsausschuss)
  • Undersökningsutskott efter behov

Nationalrådets uppgifter[redigera | redigera wikitext]

Nationalrådet har tre huvuduppgifter:

  1. att stifta lagar,
  2. att medverka i utövningen av den verkställande makten och
  3. att kontrollera den federala regeringen och administrationen.

Lagstiftning[redigera | redigera wikitext]

Nationalrådet beslutar om mellan 100 och 150 lagar årligen. Det finns fyra sätt att väcka lagförslag:

  1. Proposition (Regierungsvorlage) är ett lagförslag från regeringen. Merparten av de laginitiativ som slutligen blir lag är propositioner.
  2. Motion (Initiativantrag) är ett lagförslag som väcks av minst fem nationalråd eller ett nationalrådsutskott.
  3. Folkinitiativ (Volksbegehren) är ett lagförslag som läggs fram av medborgarna.
  4. Initiativ från Förbundsrådet (Bundesratsinitiative) är ett lagförslag från parlamentets andra kammare.

Efter att ett förslag väckts lämnas det till ett utskott för beredning. Därefter behandlas lagförslaget två gånger i nationalrådet. Efter att ett beslut fattats lämnas lagen till Förbundsrådet för yttrande. Förbundsrådet kan lägga in sitt veto, men nationalrådet kan i de flesta fall besluta att undanröja det. Förslaget går sedan vidare till förbundspresidenten som med sin underskrift intygar att lagstiftningprocessen skett i enlighet med författningen (han får inte pröva lagens innehåll) och till förbundskanslern för kontrasignering. Efter att lagen sedan kungjorts träder den i kraft.

Verkställande maktbefogenheter[redigera | redigera wikitext]

Nationalrådet kan också på olika sätt påverka regeringens arbete. De viktigaste instrumenten är:

  • parlamentariskt beslut (parlamentarische Entschließung), som är ett bindande uppdrag till regeringen,
  • rätten att godkänna statsbudgeten (Budgetbewilligungsrecht) – därtill deltar nationalrådet i budgetarbetet genom det obligatoriska budgetutskottet och genom revisionsverkets budgetgranskning –,
  • godkännande av statsfördrag och
  • huvudutskottets verksamhet (huvudutskottet deltar i viktiga regeringsbeslut, till exempel i beslut om att skicka österrikiska trupper utrikes, i beslut rörande statliga företag och i beslut beträffande prissättning av varor och tjänster som omfattas av statligt monopol).

Dessutom är nationalrådsledamöter representerade i vissa institutionella rådgivande organ såsom Försvarsrådet eller Rådet för utrikes ärenden där landets politik inom respektive område diskuteras och som förbereder beslut.

Nationalrådet deltar – i motsats till de flesta andra europeiska parlament – inte i regeringsbildningen och väljer inte heller regering. Men nationalrådet har möjlighet att ställa misstroendevotum mot enstaka ministrar eller hela regeringen.

Kontroll av regering och administration[redigera | redigera wikitext]

En viktig funktion är kontroll av regering och administration. Kontrollinstitut är:

  • den skriftliga interpellationen (schriftliche Interpellation) av enstaka ledamöter,
  • den angelägna interpellation (dringliche Anfrage) som ska lämnas in av minst fem ledamöter och
  • tillsättning av undersökningsutskott.

Därutöver ansvarar nationalrådet för två kontrollmyndigheter, revisionsverket och ombudsmännen, vilkas redogörelser behandlas av nationalrådet.

Nationalrådets sammansättning[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning efter de senaste 5 valen[redigera | redigera wikitext]

Parti 2013 2008 2006 2002 1999
SPÖ 52 57 681 69 65
ÖVP 47 51 66 79 52
FPÖ 40 34 21 18(2)2 52
GRÜNE 24 20 21 17 14
TS 11
NEOS 9
BZÖ 0 21 7 (16)2
1 Ett SPÖ-mandat gick till partiet Liberales Forum p.g.a. valteknisk samverkan.
2 Den 4 april 2005 splittrades FPÖ. En utbrytargrupp bildade ett nytt parti, BZÖ. Flertalet av FPÖ:s ledamöter (16 av 18) lämnade partiet och gick över till BZÖ, båda partiernas ledamöter fortsatte att samsas i samma parlamentsgrupp.

Valresultat och mandat 1945–2013[redigera | redigera wikitext]

Valresultat i Österrike 1945–2008.

Valresultat 1945–2013 i procent och antal mandat:

År SPÖ ÖVP GRÜNE1 FPÖ2 BZÖ3 LiF4 KPÖ5 Övriga
1945–1970: 165 mandat
Valet 1945 44,6 76 49,8 85 5,4 4 0,2 0
Valet 1949 38,7 67 44,0 77 11,7 16 5,1 5 0,5 0
Valet 1953 42,1 73 41,3 74 10,9 14 5,3 4 0,4 0
Valet 1956 43,0 74 46,0 82 6,5 6 4,4 3 0,1 0
Valet 1959 44,8 78 44,2 79 7,7 8 3,3 0 0,1 0
Valet 1962 44,0 76 45,4 81 7,0 8 3,0 0 0,5 0
Valet 1966 42,6 74 48,4 85 5,4 6 0,4 0 3,3 0
Valet 1970 48,4 81 44,7 78 5,5 6 1,0 0 0,4 0
Ökning till 183 mandat
Valet 1971 50,0 93 43,1 80 5,5 10 1,4 0 0,0 0
Valet 1975 50,4 93 42,9 80 5,4 10 1,2 0 0,0 0
Valet 1979 51,0 95 41,9 77 6,1 11 1,0 0 0,0 0
Valet 1983 47,6 90 43,2 81 3,4 0 5,0 12 0,7 0 0,1 0
Valet 1986 43,1 80 41,3 77 4,8 8 9,7 18 0,7 0 0,3 0
Valet 1990 42,8 80 32,1 60 4,8 10 16,6 33 0,6 0 3,3 0
Valet 1994 34,9 65 27,7 52 7,3 13 22,5 42 6,0 11 0,3 0 1,4 0
Valet 1995 38,1 71 28,3 52 4,8 9 22,0 41 5,5 10 0,3 0 1,1 0
Valet 1999 33,2 65 26,9 52 7,4 14 26,9 52 3,7 0 0,5 0 1,5 0
Valet 2002 36,5 69 42,3 79 9,5 17 10,0 18 1,0 0 0,6 0 0,2 0
Valet 2006 35,3 68 34,3 66 11,0 21 11,0 21 4,1 7 1,0 0 3,3 0
Valet 2008 29,3 57 26,0 51 10,4 20 17,5 34 10,7 21 0,8 0 5,3 0
Valet 2013 26,8 52 24,0 47 12,4 24 20,5 40 3,5 0 1,0 0 11,8 20
1 1983 ALÖ (Alternative Liste Österreichs, 1,4 %) och VGÖ (Vereinte Grüne Österreichs, 1,9 %).
2 1949 och 1953 som VdU (Wahlpartei der Unabhängigen (WdU)).
3 BZÖ är ett utbrytarparti ur FPÖ (2005) och ställde upp i val för första gången 2006.
4 Partiet Liberales Forum kandiderade inte 2006, men fick ett mandat p.g.a. valteknisk samverkan med SPÖ.
5 1953 VO (Wahlgemeinschaft Österreichische Volksopposition) 1956–1966 KuL/KLS (Kommunisten und Linkssozialisten)

Plenisal[redigera | redigera wikitext]

Presidiet, regeringsbänken och talarstolen sett från mittgången. Ovanför der Bundesadler, ’förbundsörnen’, i metall

Nationalrådet sammanträder sedan 1920 i sin plenisal, som fram till oktober 1918 var avsett för överhuset. Efter att interiören förstörts under ett bombanfall under andra världskriget inreddes salen fram till 1956 på nytt i sin tids stil. Rudolf Hoflehners Bundesadler är en central detalj. Renoveringen av den nötta inredningen som planerades till 2008 dryftas fortfarande, då endast en kostsam genomgripande renovering av parlamentsbyggnaden föreslogs.

Nationalrådskammaren ska framförallt handikappanpassas, regeringsbänken sänkas och åhörarläktaren utvidgas. Ledamöternas bänkar ska bytas ut, liksom elektroniken. Under ombyggnadstiden ska nationalrådets sammanträden äga rum i förbundsförsamlingssalen, som fungerade som plenisal för representanthuset i det tidigare riksrådet (folkrepresentationen under kejsardömet). Omgestaltningen begränsas dock av kulturminnesskydd.

Jämför med[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Abgeordnete zum Nationalrat, die derzeit ein Mandat innehaben” (på tyska). Österrikes parlament. 29 oktober 2013. http://www.parlament.gv.at/WWER/NR/. Läst 29 oktober 2013. 


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Nationalrat (Österreich)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]