Nationalsozialistischer Untergrund

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nationalsozialistischer Untergrund (NSU)
Operativa 2000–2011
Mål Döda medborgare med utländsk bakgrund,[1] grundläggande politiska förändringar[2]
Aktiv region (er) Tyskland
Ideologi Nynazism
Högerextremism
Typer av brott Skjutningar, bombdåd, bankrån
Germany location map.svg
Red pog.svg
Nürnberg
(mord 2000, 2001, 2005)
Red pog.svg
Hamburg
(mord 2001)
Red pog.svg
München
(mord 2001, 2005)
Red pog.svg
Rostock
(mord 2004)
Red pog.svg
Dortmund
(mord 2006)
Red pog.svg
Kassel
(mord 2006)
Blue pog.svg
Heilbronn
(mord 2007)
Orange ff8040 pog.svg
Köln
(bomb 2001, 2004)
Mordserie Bosporus (Red pog.svg)
Bombattentaten i Köln 2001 och 2004 (Orange ff8040 pog.svg)
Mordet på Michèle Kiesewetter (Blue pog.svg)

Nationalsozialistische Untergrund (svenska: Nationalsocialistiska underjorden, NSU), i medierna även betecknad som Zwickaus terrorcell, är en högerextremistisk terroristisk organisation i Tyskland, vilken i november 2011 blev känd för allmänheten.[3] Organisationen anses vara ansvarig för en mordserie på utlandsfödda småföretagare (de så kallade Dönermorden eller mordserie Bosporus) mellan 2000 och 2006, ett attentat med en spikfylld rörbomb i juni 2004 i Köln samt för mordet på en poliskvinna i april 2007 i Heilbronn.[4] En rättegång kring gruppen har pågått sedan 2013 och beräknas pågå till september 2017.

Huvudåklagaren vid Tysklands högsta domstol betecknar NSU som en "högerextremistisk gruppering" som skapades i syfte att "döda medborgare med utländsk bakgrund på grund av gruppmedlemmarnas främlingsfientliga och statsfientliga livssyn".[1] Underrättelsetjänsten Verfassungsschutz uppskattar att föreningen fick hjälp av cirka 20 personer; flera av dessa blev därför fram till december 2011 häktade.[5] Enligt polisens aktuella utredningar bestod gruppens kärna av Beate Zschäpe (född 2 januari 1975), Uwe Mundlos (född 11 augusti 1973, död 4 november 2011) och Uwe Böhnhardt (född 1 oktober 1977, död 4 november 2011).[6][7]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Det återförenade Tyskland skakades under 1990-talet av flera nynazistiska våldsbrott, varav bland andra upploppen i Rostock 1992 och mordbranden i Solingen 1993 utmärker sig. De tre personer som senare skulle komma att utgöra kärnan i NSU, Zschäpe, Mundlos och Böhnhardt, umgicks under 1990-talet i nynazistkretsar i Jena.[8]

1997 dömdes Böhnhardt för brottet Volksverhetzung (ungefär hets mot folkgrupp) till drygt två års ungdomsfängelse. Han hade enligt utredningarna placerat en docka med en judestjärna på en bro ovanpå en motorväg nära Jena och därtill monterat en bombattrapp.[9] Böhnhardt rymde när han skulle gripas (se nedan).[10]

En bombattrapp som hittades i september 1997 i en teater i Jena tillskrevs ortens högerextremistiska förening men kunde inte direkt kopplas till de tre gärningsmännen.[11] I december 1997 upptäcktes en väska med hakkors vid minnesplatsen för Magnus Poser, en motståndare till nazistregimen som dödades i Buchenwald 1944. Dådet kopplades till de tre misstänkta brottslingarna.[12]

Vid en razzia i januari 1998 kontrollerades sju byggnader i Jena som tillhörde nynazister. Böhnhardt åkte i ett obevakat ögonblick iväg med en bil; Zschäpe och Mundlos var inte hemma. I Beate Zschäpes garage hittades vid polisens tillslag en verkstad för bomber. Sprängämnena man fann där kunde kopplas till ett inbrott i ett ammunitionslager tillhörande Tysklands försvarsmakt 1991.[10] Efter tillslaget försvann trion spårlöst.

Aktiviteter under 2000-talet[redigera | redigera wikitext]

Mordserie Bosporus[redigera | redigera wikitext]

Under mordserien, som av polisen fick kodnamnet Bosporus, sköts nio utlandsfödda butiksägare (åtta från Turkiet och en från Grekland) med samma pistol, en CZ 83 av det tjeckiska märket Česká Zbrojovka.[13] Morden ägde rum mellan den 9 september 2000 och den 6 april 2006. Då några av offren drev ett gatukök där man serverade kebab, fick mordserien i tidningar namnet Döner-Morde (av "döner kebab" – roterande kebabspett). Vapnet påträffades senare i Zwickau (se nedan).[13][14]

Rörbomben i Köln[redigera | redigera wikitext]

Den 9 juni 2004 detonerade en spikfylld rörbomb på en populär butiksgata i Köln. Flera av de boende på gatan var av turkiskt ursprung. Vid attentatet skadades 22 personer, flera av dessa allvarligt. En frisersalong blev helt förstörd och flera andra butiker samt parkerade bilar skadades av explosionen.[15] Ingen organisation tog direkt på sig ansvaret för attentatet och då offren hade olika bakgrund gjorde polisen ingen omedelbar koppling till terrorism.[16] Den 12 november 2011 publicerades en video som hade hittats i den förstörda lägenheten i Zwickau (se nedan) där NSU förklarade att man utfört attentatet.[11]

Polismordet i Heilbronn[redigera | redigera wikitext]

Minnestavla för Michèle Kiesewetter i Heilbronn.

Den 25 april 2007 sköts två poliser bredvid ett nöjesfält i Heilbronn. Poliserna hade tagit rast och 22-åriga Michèle Kiesewetter, som var född i Thüringen, dog på platsen. Hennes kollega Martin Arnold överlevde, men skadades svårt.[17] Att dådet hängde ihop med mordserien Bosporus stod inte klart för utredarna förrän senare, och då av en slump. Deras tjänstevapen var försvunna och hittades inte förrän 2011 i en utbränd husbil i Eisenach (se nedan).[18]

Varför terrorgruppens medlemmar sköt på de väntande poliserna är inte klarlagt. Tysklands federala polis antog att det fanns en viss koppling mellan NSU och Kiesewetter då hon länge bodde i närheten av en krog i Thüringen som var en mötesplats för högerextremister.[19] Teorin avfärdades senare i Süddeutsche Zeitung.[20] Även Kiesewetters styvfar förklarade att det aldrig fanns någon som helst kontakt mellan henne och nynazisterna.[21]

Terrorcellen i Zwickau upplöses[redigera | redigera wikitext]

Lägenheten i Zwickau efter explosionen.

Den 4 november 2011 överfölls en sparbank i stadsdelen Arnstadt i Eisenach av två gärningsmän. De kom över ett femsiffrigt belopp i euro och rymde på cyklar efter att ha slagit en banktjänsteman i huvudet med ett vapen.[22] Redan dagen innan hade boende i området noterat en vit husbil med registreringsnummer från Vogtlandkreis. Polisen startade en omfattande aktion med vägspärrar och helikopterinsats.

Något senare samma förmiddag hittade polisen husbilen och när man närmade sig platsen hördes två smällar innan husbilen fattade eld.[23] När brandkåren hade släckt elden, påträffades Mundlos och Böhnhardts döda kroppar i husbilen.[24] Samtidigt fann man de två tjänstevapnen från polismordet i Heilbronn.[25] Enligt delstatens allmänna åklagare fastställdes vid obduktionen att gärningsmännen hade begått självmord.[26] Enligt Bundeskriminalamt var händelseförloppet annorlunda. Myndigheten förklarade att Mundlos dödade Böhnhardt, innan han satte eld på fordonet och sedan begick självmord. Det finns även uppgifter om att nynazisterna i början skall ha skjutit med en kulsprutepistol mot polisen.[27]

Samma dag, omkring klockan 15.00, exploderade en lägenhet i ett hus i Zwickau. Polisen konstaterade, att platsen mellan 1998 och 2011 utgjort gömställe för Zschäpe, Mundlos och Böhnhardt.[28] I resterna av lägenheten upptäcktes vapnet från mordserien Bosporus.

Zschäpe överlämnade sig den 8 november 2011 till polisen. Hon åtalades fyra dagar senare av Tysklands högsta domstol i Karlsruhe för medlemskap i en terrororganisation samt för mordbrand.[1]

Terroristgruppens video[redigera | redigera wikitext]

I ruinerna av det förstörda huset i Zwickau påträffades en DVD med en video där terroristgruppen tog på sig ansvaret för de ovan beskrivna våldshandlingarna. Samtidigt hittades flera kuvert som var adresserade till olika nyhetstjänster och muslimska föreningar. Flera massmedier publicerade bilder eller avsnitt från videon.[29] Den 15 minuter långa filmen blandade delar av den tecknade serien Den rosa pantern med gärningsmännens egna foton från brottsplatser eller vapen. Pantern användes som synonym för terrorgruppen. Vid ett tillfälle visas den vänsterinriktade terroristorganisationen Röda armé-fraktionens symbol. I några minuter visas ett collage med bilder från Michèle Kiesewetters begravning och bilder av ett stulet tjänstevapen. På en annan bild syns en patron med datumet 2001-06-28, dagen innan ett av morden i mordserien Bosporus utfördes. Videon slutar med en text där författaren betonar att NSU skulle fortsätta sin verksamhet om politiken inte ändrades enligt nazisternas synsätt.[11]

Fram till den 28 november 2011 blev polisen informerad om tolv DVD-skivor som emottogs av olika tidningar och organisationer. De hade troligen skickats iväg av Zschäpe innan hon överlämnade sig. En video skickades till en moské i staden Völklingen, där flera mordbränder hade anlagts i hus som beboddes av araber, afrikaner och människor med turkiskt ursprung mellan september 2006 och september 2011. Utredningarna av mordbränderna hade lagts ned och polisen hade inte funnit några bevis för att det fanns främlingsfientliga motiv till dem.[30]

Häktning av misstänkta medhjälpare[redigera | redigera wikitext]

Som viktigaste medhjälpare grep polisen Holger Gerlach som enligt utredningen anskaffade falska legitimationshandlingar och pengar åt terrorgruppen.[31] Dessutom häktades den 29 november 2011 Ralf Wohlleben. Han anklagas för medhjälp till mord i sex fall då han enligt polisens granskning hade köpt ett vapen och ammunition som användes av NSU. Wohlleben, som var talesperson för det nationalistiska partiet NPD i Thüringen, ska även ha organiserat kontakten mellan Holger Gerlach och NSU.[32]

Underrättelsetjänstens roll[redigera | redigera wikitext]

Hur underrättelsetjänsten Verfassungsschutz skötte bevakningen av terroristgruppens medlemmar debatterades länge i flera politiska organisationer samt i medier. Inrikesministern i Thüringen betvivlar att den för delstaten ansvariga avdelningen från myndigheten utförde ett felfritt arbete under deras tidigare president Helmut Roewer. Därför vill ministeriet inrätta en undersökningskommission.[33] Roewer som numera publicerar i ett högerpolitiskt förlag beskyller däremot polisen i Jena för den misslyckade razzian 1998.[34][35]

En anställd vid Verfassungsschutz i Hessen var vid platsen för ett av morden i mordserien Bosporus.[36] Även myndighetens avdelning i Niedersachsen medgav misstag under observationen och tolkningen av den misstänkta medhjälparen Holger Gerlach som bodde i delstaten.[37]

Den 18 november 2011 berättade TV-kanalen MDR att ett av polisens specialkommando under 1998 eller 1999 var beredd att slå till mot de tre misstänkta. Trion skulle ha upptäckts i Chemnitz. Tillslaget stoppades emellertid enligt MDR. Kriminalmyndigheten i Thüringen tillbakavisade denna beskrivning och från politiskt håll avstod man från att kommentera frågan för att inte störa den pågående rättsprocessen[38] Der Spiegel berättade att minst tre agenter från Verfassungsschutz under 1990-talet befann sig i trions närhet.[39]

Rättsligt efterspel[redigera | redigera wikitext]

Den 17 april 2013 inleddes rättsprocessen i tingshuset i München, där en tingssal, A 101, byggts om till högsäkerhetssal. 71 målsägande, representerade av 49 juridiska ombud och 110 journalister, bereddes plats i salen. [40]. Zschäpe anklagades för medhjälp till mord i tio fall, 15 fall av rån, medlemskap i terrororganisation, anstiftan till grov mordbrand och mordförsök.

Rättegången beräknas pågå till september 2017.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Offer[redigera | redigera wikitext]

Namn Plats Datum
Enver Şimşek Nürnberg 9 september 2000
Abdurrahim Özüdoğru Nürnberg 13 juni 2001
Süleyman Taşköprü Hamburg 27 juni 2001
Habil Kılıç München 29 augusti 2001
Mehmet Turgut Rostock 25 februari 2004
İsmail Yaşar Nürnberg 9 juni 2005
Theodoros Boulgarides München 15 juni 2005
Mehmet Kubaşık Dortmund 4 april 2006
Halit Yozgat Kassel 6 april 2006
Michèle Kiesewetter Heilbronn 25 april 2007

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 5 december 2011.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Generalbundesanwalt beim Bundesgerichtshof (13 november 2011). ”Haftbefehl gegen die Brandstifterin von Zwickau wegen mutmaßlicher Mitgliedschaft in der terroristischen Vereinigung „Nationalsozialistischer Untergrund (NSU)“”. http://www.generalbundesanwalt.de/de/showpress.php?themenid=13&newsid=419. Läst 15 november 2011. 
  2. ^ http://www.spiegel.de/panorama/justiz/braune-zelle-zwickau-neonazi-terroristen-hinterliessen-gestaendnis-auf-dvd-a-797400.html
  3. ^ Generalbundesanwalt beim Bundesgerichtshof (13 november 2011). ”Festnahme eines mutmaßlichen Mitglieds der terroristischen Vereinigung "Nationalsozialistischer Untergrund (NSU)"”. http://www.generalbundesanwalt.de/de/showpress.php?themenid=13&newsid=418. Läst 15 november 2011. 
  4. ^ ”Mordserie: Friedrich spricht erstmals von "Rechtsterrorismus"”. Welt Online. 13 november 2011. http://www.welt.de/politik/deutschland/article13714953/Friedrich-spricht-erstmals-von-Rechtsterrorismus.html. Läst 15 november 2011. 
  5. ^ ”Merkel fordert bessere Zusammenarbeit der Sicherheitsbehörden"”. Focus Online. 19 november 2011. http://www.focus.de/politik/weitere-meldungen/neonazi-terror-merkel-fordert-bessere-zusammenarbeit-der-sicherheitsbehoerden_aid_685978.html. Läst 20 november 2011. 
  6. ^ Julia Jüttner (13 november 2011). ”Terrorgruppe aus Zwickau: Mörderische Blutsbrüderschaft”. Spiegel Online. http://www.spiegel.de/panorama/justiz/0,1518,797461,00.html. Läst 15 november 2011. 
  7. ^ ”Aus dem Tritt”. sz-online.de. Sächsische Zeitung. http://www.sz-online.de/nachrichten/mobil.asp?action=ShowArticle&nar_id=2913526. Läst 17 november 2011. 
  8. ^ Günter Platzdasch (26 november 2011). ”Wo alles begann”. Frankfurter Allgemeine Zeitung: s. 44. http://www.faz.net/aktuell/feuilleton/rechtsterrorismus-wo-alles-begann-11541285.html. 
  9. ^ ”Puppe hing an der Autobahnbrücke”. Berliner Zeitung. 16 april 1996. http://www.berliner-zeitung.de/archiv/puppe-hing-an-der-autobahnbruecke,10810590,9111062.html. Läst 22 november 2011. 
  10. ^ [a b] ”Justizpanne begünstigte Flucht der Jenaer Rechtsextremisten”. thueringer-allgemeine.de. 17 november 2011. http://www.thueringer-allgemeine.de/startseite/detail/-/specific/Justizpanne-beguenstigte-Flucht-der-Jenaer-Rechtsextremisten-179192767. Läst 22 november 2011. 
  11. ^ [a b c] ”Braune Zelle Zwickau: Neonazi-Terroristen hinterließen Geständnis auf DVD”. Spiegel Online. 12 november 2011. http://www.spiegel.de/panorama/justiz/0,1518,797400,00.html. Läst 23 november 2011. 
  12. ^ Frank Döbert (9 november 2011). ”Aus den Anfängen der rechtsradikalen "Bombenbastler" von Jena”. Ostthüringer Zeitung. http://www.otz.de/startseite/detail/-/specific/Aus-den-Anfaengen-der-rechtsradikalen-Bombenbastler-von-Jena-1449020885. Läst 22 november 2011. 
  13. ^ [a b] ”Ermittler finden Tatwaffe der Döner-Morde”. Spiegel Online. 11 november 2011. http://www.spiegel.de/panorama/justiz/0,1518,797237,00.html. Läst 11 november 2011. 
  14. ^ Claus Peter Müller, Axel Wermelskirchen, David Klaubert (11 november 2011). ”Verbrechensserie vor Aufklärung: Heilbronn, Eisenach, Dönermorde”. Frankfurter Allgemeine Zeitung. http://www.faz.net/aktuell/politik/verbrechensserie-vor-aufklaerung-heilbronn-eisenach-doenermorde-11525309.html. Läst 15 november 2011. 
  15. ^ Artikelserie des Kölner Stadt-Anzeigers zum Bombenanschlag in Köln[död länk]
  16. ^ Stochern im Nebel[död länk], Thorsten Moeck, Kölner Stadt-Anzeiger, 31 juli 2004.
  17. ^ ”Schlussakt eines realen Krimis”. Süddeutsche Zeitung. 8 november 2011. http://www.sueddeutsche.de/panorama/polizistenmord-von-heilbronn-schlussakt-eines-realen-krimis-1.1184242. 
  18. ^ ”Chronologie: Atemberaubende Wende im Polizistinnenmordfall”. Frankfurter Allgemeine Zeitung. 11 november 2011. http://www.faz.net/aktuell/politik/chronologie-atemberaubende-wende-im-polizistinnenmordfall-11525688.html. 
  19. ^ ”Friedrich: Ermordete Polizistin wohl kein Zufallsopfer”. Frankfurter Allgemeine Zeitung. 21 november 2011. http://www.faz.net/aktuell/politik/inland/rechtsextremismus/zwickauer-terrorzelle-friedrich-ermordete-polizistin-wohl-kein-zufallsopfer-11536675.html. 
  20. ^ Christiane Kohl (22 november 2011). ”Rechter Terror und Thüringer Verwicklungen: "Das kann doch alles nicht wahr sein"”. Süddeutsche Zeitung. http://www.sueddeutsche.de/politik/rechter-terror-und-thueringer-verwicklungen-das-kann-doch-alles-nicht-wahr-sein-1.1197035. 
  21. ^ ”Mord an Michèle Kiesewetter: Stiefvater bestreitet Kontakt zu Neonazis”. Frankfurter Allgemeine Zeitung. 23 november 2011. http://www.faz.net/aktuell/politik/mord-an-michele-kiesewetter-stiefvater-bestreitet-kontakt-zu-neonazis-11538157.html. 
  22. ^ ”Arnstädter Bankraub geklärt?”. Thüringer Allgemeine. 9 november 2011. http://www.thueringer-allgemeine.de/startseite/detail/-/specific/Arnstaedter-Bankraub-geklaert-1663864494. 
  23. ^ Kai Mudra, Birgit Schellbach, Sascha Willms (5 november 2011). ”Nach Banküberfall in Eisenach rätselhafter Tod im Wohnwagen”. Thüringer Allgemeine. http://www.thueringer-allgemeine.de/startseite/detail/-/specific/Nach-Bankueberfall-in-Eisenach-raetselhafter-Tod-im-Wohnwagen-2044156021. Läst 24 november 2011. 
  24. ^ Hansson 2017, s. 211
  25. ^ ”Eisenach: Erst ein Banküberfall, dann zwei Tote im Wohnmobil”. Spiegel Online. 6 november 2011. http://www.spiegel.de/panorama/justiz/0,1518,796164,00.html. 
  26. ^ ”Braune Zelle” (Adobe Flash Video). Spiegel TV. 13 november 2011. http://www.spiegel.tv/#/filme/braune-zelle-zwickau/. Läst 24 november 2011. ”Staatsanwalt Thomas Waßmuth, cirka 4.30 min in i videon” 
  27. ^ ”Gothaer Polizei-Chef offenbart Details zu Eisenacher Bankraub”. Thüringer Allgemeine. http://www.thueringer-allgemeine.de/web/zgt/suche/detail/-/specific/Gothaer-Polizei-Chef-offenbart-Details-zu-Eisenacher-Bankraub-1229938459. Läst 30 november 2011. 
  28. ^ ”Zwickau: Explodiertes Wohnhaus - Polizei sucht 36-jährige Bewohnerin”. Polizeidirektion Südwestsachsen. 8 november 2011. http://www.polizei.sachsen.de/pd_sws/7076.htm. Läst 24 november 2011. [död länk]
  29. ^ ”Die mögliche Verbindung der Täter zum Geheimdienst”. Welt Online. 13 november 2011. http://www.welt.de/politik/deutschland/article13715153/Die-moegliche-Verbindung-der-Taeter-zum-Geheimdienst.html. 
  30. ^ ”Zwickauer Terrorzelle. DVD deutet auf Verbindung zu Brandanschlägen hin”. Spiegel-Online. 2 december 2011. http://www.spiegel.de/panorama/justiz/0,1518,801412,00.html. Läst 2 december 2011. 
  31. ^ ”Zwickauer Terrorzelle. Richter erlässt Haftbefehl gegen Holger G.”. Spiegel-Online. 14 november 2011. http://www.spiegel.de/panorama/justiz/0,1518,797781,00.html. Läst 11 december 2011. 
  32. ^ ”Pressemitteilung 41/2011 vom 29.11.2011”. Generalbundesanwalt. http://www.generalbundesanwalt.de/de/showpress.php?themenid=13&newsid=423. Läst 29 november 2011. 
  33. ^ Hans Leyendecker, Christiane Kohl (13 november 2011). ”Rechter Terror in Deutschland : Beginn einer Staatsaffäre?”. sueddeutsche.de. http://www.sueddeutsche.de/politik/rechter-terror-in-deutschland-ein-widerlicher-film-wird-zur-staatsaffaere-1.1188067-2. Läst 27 november 2011. 
  34. ^ Paul Wrusch (14 november 2011). ”Verfassungsschutz und Naziszene: Thüringer Kameraden”. taz.de. http://www.taz.de/!81897/. Läst 27 november 2011. 
  35. ^ ”Rechtsextreme Terrorzelle: Früherer Bundesrichter Schäfer soll Rolle der Behörden klären”. MDR. 15 november 2011. http://www.mdr.de/thueringen/zwickauer-trio112.html. Läst 27 november 2011. 
  36. ^ ”Nationalsozialistischer Untergrund: Verfassungsschützer womöglich in „Döner-Mord“ involviert”. Frankfurter Allgemeine Zeitung. 14 november 2011. http://www.faz.net/aktuell/politik/nationalsozialistischer-untergrund-verfassungsschuetzer-womoeglich-in-doener-mord-involviert-11528741.html. Läst 27 november 2011. 
  37. ^ ”Neonazi-Mordserie: Niedersachsen räumt Panne bei Terrorfahndung ein”. Süddeutsche Zeitung. 16 november 2011. http://www.sueddeutsche.de/politik/neonazi-mordserie-niedersachsen-raeumt-panne-bei-terrorfahndung-ein-1.1190464. Läst 27 november 2011. 
  38. ^ ”"Zwickauer Trio": Thüringer SEK kurz vor Zugriff "zurückgepfiffen"”. MDR. 18 november 2011. Arkiverad från originalet den 1 december 2011. https://web.archive.org/web/20111201115921/http://www.mdr.de/nachrichten/zwickauer-trio146_zc-e9a9d57e_zs-6c4417e7.html. Läst 27 november 2011. 
  39. ^ ”NSU-Ermittlungen: Verfassungsschutz führte drei V-Leute im Umfeld des Terror-Trios”. Spiegel Online. 19 november 2011. http://www.spiegel.de/panorama/justiz/0,1518,798733,00.html. Läst 27 november 2011. 
  40. ^ Bild.de 15 mars 2013: HIER wird der Nazi-Braut der Prozess gemacht, läst 30 mars 2013

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]