Hoppa till innehållet

Natos generalsekreterare

Från Wikipedia
Natos generalsekreterare
Nuvarande
Mark Rutte
sedan 1 oktober 2024
SäteBryssel, Belgien
Utses avNordatlantiska rådet
UnderställdNordatlantiska rådet
Mandatperiodvanligen 4 år
FöreträdareJens Stoltenberg
Förste innehavareHastings Ismay, 1:e baron Ismay
Inrättat1952

Natos generalsekreterare är ordförande för Nordatlantiska rådet som är det högsta beslutande organet inom försvarsalliansen Nato.

Generalsekreteraren är Natos högsta befattning och fungerar som försvarsalliansens främsta representant och talesperson. Generalsekreteraren är ordförande för nästan samtliga kommittéer inom Nato med undantag av militärkommittén där medlemsstaterna representeras av sina försvarschefer och väljer en ordförande bland dessa.

Mark Rutte är generalsekreterare för Nato sedan den 1 oktober 2024.[1]

Ämbetet som Natos generalsekreterare innebär att denne har framför allt tre roller[2]:

  • Ordförande för Nordatlantiska rådet, Nuclear Planning Group och Euro-Atlantic Partnership Council;[2]
  • Talesperson och representant för Nato;[2]
  • Chef för den internationella staben vid Nato-högkvarteret i Bryssel.[2]

Generalsekreteraren utses av medlemsländerna på en ämbetsperiod som vanligen är 4 år.

Generalsekreteraren har ingen befälsrätt över medlemsstaternas väpnade styrkor utan alla beslut om Nato-insatser fattas enhälligt i Nordatlantiska rådet av medlemsstaterna. I Nordatlantiska rådet representeras medlemsstaterna vanligen av sina permanenta representanter med ambassadörs rang, men vid särskilda tillfällen kan dess talan föras direkt av dess utrikesminister, försvarsminister eller regeringschef (vid de senare brukar dessa benämnas som toppmöten).

Lista över Natos generalsekreterare

[redigera | redigera wikitext]

Enligt en oskriven tradition är generalsekreteraren aldrig en amerikan eftersom alliansens viktigaste militära ämbete, Supreme Allied Commander Europe (SACEUR), alltid innehas av en amerikansk general eller amiral.[3]

Vanligen utses någon från medlemsstaterna till befattningen som tidigare har varit antingen försvarsminister, utrikesminister eller regeringschef.

Nr. Porträtt Namn Ämbetsperiod Nationalitet Tidigare ämbete Ref
1 Hastings Ismay, 1:e baron Ismay 4 april 1952–16 maj 1957 Storbritannien GBR Brittisk yrkesmilitär
Storbritanniens samväldesminister 1951–1952
[4]
2 Paul-Henri Spaak 16 maj 1957–21 april 1961 Belgien BEL Belgiens premiärminister 1938–1939, 1946 och 1947–1949 [4]
3 Dirk Stikker 21 april 1961–1 augusti 1964 Nederländerna NLD Nederländernas utrikesminister 1948–1952 [4]
4 Manlio Brosio 1 augusti 1964–1 oktober 1971 Italien ITA Italiensk yrkesdiplomat [4]
5 Joseph Luns 1 oktober 1971–25 juni 1984 Nederländerna NLD Nederländernas utrikesminister 1956–1971 [4]
6 Peter Carington, 6:e baron Carrington 25 juni 1984–1 juli 1988 Storbritannien GBR Storbritanniens utrikesminister 1979–1982 [4]
7 Manfred Wörner 1 juli 1988–13 augusti 1994 Tyskland DEU Tysklands försvarsminister 1982–1988 [4]
8 Willy Claes 17 oktober 1994–20 oktober 1995 Belgien BEL Belgiens utrikesminister 1992–1994 [4]
9 Javier Solana 5 december 1995–6 oktober 1999 Spanien ESP Spaniens utrikesminister 1992–1995 [4]
10 George Robertson 14 oktober 1999–17 december 2003 Storbritannien GBR Storbritanniens försvarsminister 1997–1999 [4]
11 Jaap de Hoop Scheffer 1 januari 2004–1 augusti 2009 Nederländerna NLD Nederländernas utrikesminister 2002–2003 [4]
12 Anders Fogh Rasmussen 1 augusti 2009–30 september 2014 Danmark DEN Danmarks statsminister 2001–2009 [4]
13 Jens Stoltenberg 1 oktober 2014–30 september 2024 Norge NOR Norges statsminister 2000–2001 och 2005–2013 [4]
14 Mark Rutte 1 oktober 2024– Nederländerna NLD Nederländernas premiärminister 2010–2024
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Secretary General of NATO, tidigare version.
  1. ^ Mathias Ståhle (27 juni 2024). ”Favoriten Rutte ny Natochef”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/2024-06-27/14/SVD. 
  2. ^ [a b c d] ”NATO Secretary General” (på engelska). Nato. 13 april 2016. https://www.nato.int/cps/en/natolive/topics_50094.htm. Läst 11 september 2021. 
  3. ^ Dahl, Ann-Sofie (2019). NATO: historien om en försvarsallians i förändring. Lund: Historiska Media. sid. 35. Libris 21750123. ISBN 9789175456140 
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m] ”NATO Secretary General” (på engelska). Nato. 1 oktober 2014. https://www.nato.int/cps/en/natolive/who_is_who_7371.htm. Läst 11 september 2021. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]