Natt och dag (växt)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Natt och dag
Natt och dag stor.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Plisterordningen
Lamiales
Familj Snyltrotsväxter
Orobanchaceae
Släkte Kovallsläktet
Melampyrum
Art Natt och dag
M. nemorosum
Vetenskapligt namn
§ Melampyrum nemorosum
Auktor Linné
Bombus lucorum - Melampyrum nemorosum - Keila.jpg
Hitta fler artiklar om växter med

Natt och dag eller Lundkovall (Melampyrum nemorosum) är en ettårig växt i kovallsläktet ur växtfamiljen snyltrotsväxter (tidigare ansåg man att den hörde till familjen lejongapsväxter).

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Lundkovallen har blåvioletta skyltblad och gula blommor. Ibland misstas toppbladen för blommor, men de är egentligen skyltande blad. Örten blir upp till 45 centimeter hög under goda förhållanden och växer i allmänhet i lundar, hagar samt skogsbryn. Stjälken är mjukhårig och stundom förgrenad. Bladen är kortskaftade och motsatta med lansettformad till äggrund bladskiva. Övre blad tandade till djupt tandade vid basen. Övre stödblad i allmänhet violetta, sällan vita eller gröna. Blommorna är 15-25 millimeter, zygomorfa med klargul krona och fyra ståndare. Kronan är tvåläppig med böjt rör och fyra sammanväxta foderblad. Blommorna är samlade i ensidigt ax och blomning sker i juni-augusti.

Likt alla sina släktingar i kovallsläktet är lundkovallen en halvparasit, vilket innebär att den både parasiterar på andra växter genom att koppla in sig på deras rotsystem med hjälp av haustorier och försörjer sig själv med hjälp av fotosyntes. Kovallsläktet parasiterar på en stor mängd arter men verkar föredra ärtväxter (Fabaceae)[1]. Kovallsläktet är obligata parasiter men kan, intressant nog, försörja sig helt på parasitism även om detta inte verkar förekomma i naturen[1].

Lundkovallen betas sällan av djur på grund av dess giftighet. Kor betar dock gärna kovallsläktet och verkar ej påverkas av glykosiden rhinanthin som dock finns i högst koncentration i fröna. Unga lundkovaller innehåller höga halter av sockerarten galaktitol. Den är även myrmekofil vilket innebär att den sprider sina från med hjälp av myror. Fröna liknar myrornas puppor och har en elaiosom som lockar myrorna att bära iväg på fröet till sina stackar. Fröet gror redan på hösten, men hjärtbladen framträder inte förrän på vårkanten.

Artbestämning[redigera | redigera wikitext]

Lundkovallen är svår att missta för andra arter, även om vissa närbesläktade kovallarter såsom korskovallen kan orsaka viss förvirring. Lundkovallen är dock den enda svenska förekommande medlemmen ur kovallsläktet som har hårigt (ullhårigt) foder samt ensidigt ställda blommor.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Natt och dag förekommer bland annat i södra Sverige och södra Finland. I Sverige är den ganska vanlig i Södermanland och Uppland och förekommer sällsynt upp till limes norrlandicus. Ibland insådd som prydnadsväxt.

Etnografiska notiser[redigera | redigera wikitext]

C.F Nyman anger att örten ökar mjölkmängden hos kor och även ökar fetthalten i mjölken[2]. Nyman anger också att hästar gärna äter av örten[2]

Namnvarianter[redigera | redigera wikitext]

Natt och dag har i folkmun även kallats "svenska flaggan" med syftning på svenska flaggans färger. Ett annat namn är svenska (svenske) soldaten, vilket syftar på färgerna i en gammal arméuniform, som var sammansatt av persedlar i svenska flaggans färger. Detta ej att förväxla med soldatblomma, som är röllika. Ett annat namn som använts frekvent är lundskeplingen.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Matthies, Diethart. ”Interactions between the Root Hemiparasite Melampyrum arvense and Mixtures of Host Plants: Heterotrophic Benefit and Parasite-Mediated Competition”. Oikos 75 (1). doi:10.2307/3546328. http://www.jstor.org/stable/3546328?origin=crossref. Läst 27 december 2015. 
  2. ^ [a b c] Nyman, CF (1867). Utkast till svenska växters naturhistoria 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]