Naturvård

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En skylt vid området Parque Nacional Torres del Paine i Chile som anger att platsen är skyddad som nationalpark.

Naturvård,[1] ofta förknippad med det äldre begreppet naturskydd,[2] innebär att man skyddar och vårdar olika typer av natur och arter. Naturvården värnar specifika livsmiljöer för djur och växter i syfte att bevara, gynna och upprätthålla den biologiska mångfalden i vårt land. Naturvård är en statlig och kommunal verksamhet där många myndigheter bidrar; även organisationer, ideella föreningar och privatpersoner praktiserar naturvård i olika former. Naturvården regleras genom lagar, främst miljöbalken samt vissa andra lagar (bland annat Skogsvårdslagen är viktig). Skydd av naturområden för friluftsliv ingår i naturvården, enligt miljöbalken, liksom skydd av den geologiska mångfalden - geologiska företeelser som har höga bevarandevärden. Natur skyddas och vårdas för att bevara en hög mångfald av arter lokalt och regionalt, främst genom att i landet förekommande naturtyper representeras via olika skyddsformer. Naturvård ger varierad natur, rent vatten, vackra utsikter och möjligheter för människor att njuta och dra lärdomar genom undervisning och forskning, idag och i framtiden.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Naturskydd och naturvård har en lång historia i vårt land.[3] En första, och viktig lag tillkom i riksdagen 1909. Sannolikt påverkades ideella krafter och forskare i Europa av att Yellowstone nationalpark bildades i USA 1872. Ödmann m fl[4] betonar att turism- och friluftslivs-intressen var betydelsefulla för tillkomsten av lagen; även enskilda individer var viktiga för riksdagens beslut. Amerikanen Alfred Runte[5] framhöll för USA att skyddet av de stora nationalparkerna där underlättades av att de låg på "värdelös mark" ("theory of worthless land"), en idé som delvis blev kontroversiell. Men i Sverige instiftades de första (stora) nationalparkerna på mark i fjällen där brukarintressen (förutom renskötseln) knappast fanns, vilket sannolikt bidrog till att riksdagen 1909 klubbade igenom naturskyddslagstiftningen. Sverige blev då ett föregångsland i Europa genom att instifta nationalparker.

Milstolpar i svensk naturvård[redigera | redigera wikitext]

  • 1877 – Lektor Pehr Arvid Säve föreslår en djurskyddslag.
  • 1880 – Polarforskaren Adolf Erik Nordenskiöld föreslår inrättandet av riksparker i de nordiska länderna.
  • 1904 – Den tyske botanisten Hugo Conwentz, ”den moderna naturvårdens skapare” reser runt i Sverige och agiterar för naturvård.
  • 1907 – En utredning om ”åtgärder till skydd för vår natur” tillsätts.
  • 1909 – Den första naturskyddslagen och lag om nationalparker och naturminnen tillkommer, och de första nationalparkerna inrättas, bl. a. Sareks, Stora Sjöfallets och Abisko nationalparker. Svenska naturskyddsföreningen bildas.
  • 1942 – Muddus nationalpark inrättas.
  • 1951 – Ny naturskyddslag och strandlag beslutas träda i kraft fr. o. m. 1952.
  • 1960 – Utredning om ny naturvårdslag och naturadministration tillsätts.
  • 1963 – Statens naturvårdsnämnd tillsätts.
  • 1964 – Ny naturvårdslag beslutas gälla fr. o. m. 1965.
  • 1967 – Statens naturvårdsnämnd ombildas till Statens naturvårdsverk. Under detta läggs också flera andra statliga organ med anknytning till naturvård. [6]

Skydd av områden[redigera | redigera wikitext]

Skydd av arter[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Naturvård”. ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/naturvård. Läst 22 augusti 2017. 
  2. ^ naturskydd i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 22 augusti 2017.
  3. ^ Per Wramner och Odd Nygård (2010) Från naturskydd till bevarande av biologisk mångfald. COMREC Studies in Environment and Development No. 2. Stockholm.[1].
  4. ^ Ödmann E, Bucht E, Nordström M. (1982). Vildmarken och välfärden. Om naturskyddslagstiftningens tillkomst. Liber förlag 
  5. ^ Runte, Alfred (1987, 2nd Ed.). National parks: The American experience. University of Nebraska Press 
  6. ^ Bra Böckers lexikon, 1978