Nazitysklands flagga

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nazitysklands flagga 1935–1945.
Nazitysklands flagga 1933–1935.

Nazitysklands flagga var från början det nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet:s (NSDAP) partiflagga. Från 1933, då NSDAP kom till makten i Tyskland, började den användas som nationalflagga parallellt med den då vanliga svart-vit-röda tyska flaggan. Från 1935 blev flaggan den enda nationalflaggan för Nazityskland fram till Nazitysklands fall 1945. Flaggan är röd med ett vitfylld cirkel i vertikala mitten och lite till vänster från den horisontella mitten, vilket är försedd med en svart svastika. Det röda representerade socialismens, det vita representerade nationalismen och svastikan representerade den slutgiltiga segern för den ariska rasen.

Tillkomst[redigera | redigera wikitext]

Adolf Hitler utformade själv flaggan som blev partisymbol 1920, då han tog över och döpte om partiet. I sin bok Mein Kampf förklarar han: "Efter otaliga försök har jag äntligen kommit fram till den rätta designen: En flagga med röd bakgrund, en vit cirkel och en svart svastika i mitten..." "I den röda färgen ser vi sociala idén inom rörelsen, i den vita den nationalistiska idén, i svastikan kampens mission för seger för den ariska rasen."

Hakkorset[redigera | redigera wikitext]

Hakkorset, (svastikan), var en ursprungligen en symbol som i vissa kulturer betydde "tursam". Men vid tiden för nazistpartiets (NSDAP) uppkomst var svastikan allmänt spridd i Europa som en symbol för elkraft. I Sverige kan den stundom fortfarande hittas på gula varningsskyltar till exempel på elskåp till äldre hissar etc, men är numera ersatt av en blixtsymbol. Även Asea använde svastikan som symbol vid den här tiden. Hitler snedställde hakkorset, placerade det i en vit cirkel på röd botten. Det var vid samma tid han skaffade sig sin tämligen ovanliga mustasch. (han var sedan länge mustaschprydd men bilder på honom från första världskriget visar att han hade en för tiden tämligen normal mustasch.)

Riksflaggan[redigera | redigera wikitext]

När Adolf Hitler blev Tysklands rikskansler den 30 januari 1933 såg Tysklands flagga ut som den gör i dagens tyska förbundsrepublik, dvs svart-röd-gul. Av oklar anledning beslöts redan två månader senare att Tyskland skulle återgå till det tyska kejsardömets (1871-1918) röd-vit-svarta flagga. (I "Mein Kampf resonerar Hitler om båda dessa flaggor utan att tydligt föredra den ena eller den andra, men nio år senare symboliserade möjligen den svart-röd-gula flaggan "Weimarrepublikens" för Hitler så avskydda demokrati.)

Från partiflagga till riksflagga[redigera | redigera wikitext]

När nazifieringen av Tyskland var fullbordad - d.v.s. efter uppgörelsen med Ernst Röhm och hans "armé av brunskjortor" SA under de långa knivarnas natt, efter president Paul von Hindenburgs död, införandet av allmän värnplikt och ombildandet av Reichswehr ("riksvärn" med max 100.000 man) till Wehrmacht ("krigsmakten"), samt kväsandet av Tysklands olika regionala och lokala politiska organ - började nazistpartiet (NSDAP) och den tyska staten alltmer bli en och samma sak, åtminstone i praktiken.

Och från och med den 1 september 1935 [1] blev hakkorsflaggan även Tyska Rikets officiella flagga. Samtidigt tillkom örlogs- och krigs-flaggorna som även de hade hakkorset på flaggan.

Flaggvarianter[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ NordFamiljebok 30-tal (2.upplagan), artikel "Flaggor" representeras Tyskland den röd-svart-vita kejsartidsflaggan, men bredvid finns NSDAP-flaggan med hakkorset. Under denna står "fr.o.m. 1:a september 1935"