Nedsippringsteorin

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Nedsippringsteorin, på engelska kallat Trickle-down economics, betecknar antagandet[källa behövs] att införandet av skattesänkningar eller andra ekonomiska fördelar för företag och höginkomsttagare indirekt bidrar till att förbättra de ekonomiska förhållandena för befolkningen som helhet. Begreppet förekommer vanligast i USA och kommer ursprungligen därifrån.[1]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Termen har tillskrivits den amerikanske humoristen Will Rogers som under den stora depressionen sade att "pengar beviljades till eliten i förhoppningen om att det skulle sippra ned till de behövande".[2] Dock förekom termen så tidigt som 1896 i ett tal av den demokratiske presidentkandidaten William Jennings Bryan.[3]

Idag kännetecknar begreppet rent generellt laissez-faire liberalism och ibland även den i 1980-talets USA förda ekonomiska politiken kallad reaganomics.

Teori[redigera | redigera wikitext]

Grundantagandet i nedsippringsteorin förklaras av den nyliberale nationalekonomen George Reisman som att framsteg i samhället endast kan komma alla till del om sparande och investeringar ökar, vilket kräver möjlighet att samla stora förmögenheter. Omfördelning förkastade Reisman som "plundring" av andras förmögenheter.[4] Istället för att, som keynesianismen förespråkar, stimulera efterfrågan i en ekonomi genom att öka köpkraften hos konsumenterna bör man stimulera utbudet genom att öka kapitalet hos de tilltänkta produktionskrafterna.[5] Tankegången grundas i den liberala samhällsekonomi som förespråkades av Adam Smith i Nationernas välstånd.

Kritik[redigera | redigera wikitext]

I USA gick före 1982 det mesta av den genomsnittliga inkomsttillväxten till de fattigaste 90% (blå), men i stället för att "sippra ner" gynnas de 10% rikaste (röd). Grafen har producerats som ett led i kritiken mot teorin.[6]

Idén om att det som gynnar de förmögna i samhället skulle komma de lägre samhällsklasserna till del har kritiserats främst för att bortse ifrån att stora förmögenheter tenderar att låsas på bankkonton. Kapital som inte investeras i hemlandet innebär en direkt ekonomisk förlust för hemlandet, i vissa fall flyttas de i stället till skatteparadis.[7]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Oxford English Dictionary: "Trickle-down, adj., of or based on the theory that economic benefits to particular groups will inevitably be passed on to those less well off...; orig. and chiefly U.S."
  2. ^ Giangreco, D. M.; Kathryn Moore (1999). Dear Harry: Truman's Mailroom, 1945-1953. ISBN 0-8117-0482-3 
  3. ^ Bryan’s “Cross of Gold” Speech: Mesmerizing the Masses, historymatters.com
  4. ^ ”The General Benefit from Reducing Taxes on the 'Rich'”. Capitalism: A Treatise on Economics. sid. 308. ISBN 978-0915463732 
  5. ^ William Greider. The Education of David Stockman. ISBN 0-525-48010-2
  6. ^ The IMF Confirms That ‘Trickle-Down’ Economics Is, Indeed, a Joke
  7. ^ Heather Stewart (21 juli 2012). ”Wealth doesn't trickle down – it just floods offshore, research reveals”. The Guardian. http://www.guardian.co.uk/business/2012/jul/21/offshore-wealth-global-economy-tax-havens. Läst 6 augusti 2012.