Minusränta

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Negativ nominell ränta)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För negativ ränta på grund av högre inflation, se realränta.

Minusränta (även negativ nominell ränta) innebär en nominell ränta som är under 0 %, vilket skapar ett omvänt förhållande mellan lån och sparande: utgifter för sparande och inkomster för lånande.

För en bank innebär minusränta en avgift för att ha betalningsmedel insatta hos en centralbank.[1] Avgiftens syfte är att öka konsumtion och investeringar genom att motivera bankers utlåning av pengar till företag och konsumenter, istället för att sätta in pengarna hos en centralbank. Minusräntor har beskrivits i termer av "experiment"[2][3] och som en oortodox desperat sista åtgärd när traditionella metoder inte är effektiva nog.[4]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1961 och 1964 tog schweiziska banker ut minusränta på utländska insättningar i schweiziska franc.[5] Liknande avgifter togs ut under 1970-talet, med start i juli 1972, i syfte att avstyra en värdestegring av franc på grund av utländska investeringar i franc som en följd av att det brittiska pundet fick en flytande växelkurs efter upplösningen av Bretton Woodssystemet.

Från 1990-talet och framåt har räntorna i världens tongivande ekonomier varit på nedgång.[6] En sprucken japansk spekulationsbubbla under tidigt 1990-tal bidrog till att vissa typer av japanska 6-månaders statsobligationer under en kort period mellan 5–6 november 1998 hade en avkastning på -0,005 %, vilket rapporterades av internationella medier som en kuriositet, bland annat av de amerikanska tidningarna Washington Post[7] och New York Times.[8]

Finanskrisen 2007–2008 innebar dämpad tillväxt och låg inflation världen över.[9] I försök att undvika recession sänkte USA:s centralbank FED sin styrränta från 5,25 % till 0,25 % mellan hösten 2007 och slutet av 2008. Europas centralbank ECB följde efter och sänkte sin styrränta från 4,25 % till 1 % från slutet av 2008 till maj 2009.[1] Sveriges centralbank Riksbanken följde efter i juli 2009 genom att sänka sin styrränta reporäntan från 0,50 % till 0,25 %, vilket hade följdeffekten att inlåningsräntan blev negativ: -0,25 %.[10] Därmed blev Riksbanken den första centralbanken att nyttja minusränta i försök att stödja ekonomin.[11]

Länder som sedan 2012 haft minusränta inkluderar: Danmark, Schweiz, Sverige, Bulgarien, Japan och Ungern.[3] ECB sänkte i juni 2014[12] sin depositränta till -0,10 %, och blev den dittills största centralbanken med minusränta.[9]

Minusränta i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Riksbankens negativa inlåningsränta från juli 2009, som följd av en rekordlåg reporänta, bestod till september 2010.[13] På grund av låg inflation och osäkerheter i omvärlden sänkte Riksbanken i februari 2015 reporäntan från 0 % till historiskt låga[14] -0,10 %.[15] Reporäntan förblev negativ till minst februari 2018.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Helena Haraldsson (2016). ”Europas väg mot minusränta”. Carnegie Investment Bank. Arkiverad från originalet den 14 februari 2018. https://archive.today/20180214111334/https://carnegie.se/private-banking/Aktuellt/sa-fastnade-europa-i-minusranta/. Läst 14 februari 2018. 
  2. ^ Kristina Lagerström (21 mars 2017). ”Så fick Sverige minusränta”. Sveriges Television. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-fick-sverige-minusranta. Läst 16 februari 2018. ”Ett historiskt pengaexperiment” 
  3. ^ [a b] ”Why negative interest rates sometimes succeed” (på engelska). Financial Times. 5 september 2016. Arkiverad från originalet den 14 februari 2018. https://archive.today/20180214161136/https://www.ft.com/content/44051924-6f9f-11e6-a0c9-1365ce54b926. Läst 14 februari 2018. ”[...] the seven regions that have experimented with the policy since 2012: Denmark, the eurozone, Switzerland, Sweden, Bulgaria, Japan and, most recently, Hungary.” 
  4. ^ Jana Randow, Simon Kennedy (21 mars 2017). ”Negative Interest Rates” (på engelska). Bloomberg. Arkiverad från originalet den 15 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180215081956/https://www.bloomberg.com/quicktake/negative-interest-rates. Läst 16 februari 2018. ”It’s an unorthodox move that has distorted financial markets and triggered complaints that the strategy is backfiring. [...] Negative interest rates are an act of desperation, a signal that traditional policy options have proved ineffective and new limits need to be explored.” 
  5. ^ Rodney H. Mills, Jr (sammanställd av: Alexander K. Swoboda) (1976) (på engelska). Capital movements and their control: Proceedings of the second Conference of the International Center for Monetary and Banking Studies. A. W. Sijthoff. sid. 201. ISBN 902860295X. https://books.google.se/books?id=Hw3BOI36J1cC&lpg=PP1&hl=sv&pg=PA201#v=onepage&q&f=false. ”As noted above, from 1961 to 1964 Swiss banks applied a negative interest rate on foreign deposits in Swiss francs. This type of discouragement of foreign deposits was used again in 1972. On July 4th, 1972 [...] This action was taken in the wake of the floating of the pound sterling, to head off inflows of speculative funds.” 
  6. ^ Andreas Jobst, Huidan Lin (20 augusti 2016) (på engelska). Negative Interest Rate Policy (NIRP): Implications for Monetary Transmission and Bank Profitability in the Euro Area. Internationella valutafonden. sid. 4. ISBN 9781475528626. https://books.google.se/books?id=MVsXDQAAQBAJ&pg=PA4&lr=&hl=sv&source=gbs_toc_r&cad=3#v=onepage&q&f=false. ”Since the 1990s interest rates have been declining and remain low across all major advanced economies.” 
  7. ^ Paul Blustein (7 november 1998). ”Rates Fall Below Zero In Japan” (på engelska). Washington Post. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2000. https://web.archive.org/web/20000818075614/http://www.washingtonpost.com/wp-srv/business/longterm/asiaecon/stories/rates110798.htm. Läst 15 februari 2018. ”In the wackiest manifestation to date of Japan's economic woes, the country's super-low interest rates have fallen below zero on certain types of borrowing. The yield on some six-month Japanese government treasury bills fell for a while Thursday to minus 0.005 percent, according to bond traders and news reports from Tokyo.” 
  8. ^ Sheryl Wudunn (7 november 1998). ”INTERNATIONAL BUSINESS; Zen Banking: Japan's Negative Interest Rates” (på engelska). New York Times. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120815123404/http://www.nytimes.com/1998/11/07/business/international-business-zen-banking-japan-s-negative-interest-rates.html. Läst 15 februari 2018. ”In some countries, bank depositors have occasionally earned negative real interest rates, meaning that their yields were less than the inflation rate. But this is much more rare: the nominal interest rate is negative. We've basically never seen this before, said William D. Campbell, a strategist with J. P. Morgan in Tokyo.” 
  9. ^ [a b] Benoît Cœuré (28 juli 2016). ”Assessing the implications of negative interest rates” (på engelska). Europeiska centralbanken. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170813041210/https://www.ecb.europa.eu/press/key/date/2016/html/sp160728.en.html. Läst 14 februari 2018. ”Since the global financial crisis, inflation has been low worldwide, and growth subdued. [...] In June 2014, following in the footsteps of the Danish National Bank, the European Central Bank (ECB) became the first major central bank to lower one of its key policy rates to negative territory.” 
  10. ^ ”Reporäntan sänks till 0,25 procent”. Riksbanken. 2 juli 2009. Arkiverad från originalet den 15 februari 2018. https://archive.today/20180215100139/http://archive.riksbank.se/sv/Webbarkiv/Publicerat/Pressmeddelanden/2009/Reporantan-sanks-till-025-procent-/. Läst 15 februari 2018. ”Inlåningsräntan sänks samtidigt till -0,25 procent och utlåningsräntan till 0,75 procent.” 
  11. ^ Charles Kane (14 mars 2016). ”Here's Why Negative Interest Rates Are More Dangerous Than You Think” (på engelska). Fortune. Arkiverad från originalet den 14 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160314084136/http://fortune.com/2016/03/14/negative-interest-rates-european-central-bank/. Läst 15 februari 2018. ”In 2009, Sweden’s Riksbank was the first central bank to utilize negative interest rates to bolster its economy, [...]” 
  12. ^ ”ECB introduces a negative deposit facility interest rate” (på engelska). Europeiska centralbanken. 5 juni 2014. Arkiverad från originalet den 8 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140608001215/https://www.ecb.europa.eu/press/pr/date/2014/html/pr140605_3.en.html. Läst 14 februari 2018. 
  13. ^ ”Sök räntor & valutakurser (inlåningsränta 2009–2010)”. Riksbanken. Arkiverad från originalet den 15 februari 2018. https://archive.today/20180215201038/https://www.riksbank.se/sv/statistik/sok-rantor--valutakurser/?g2-SECBDEPOEFF=on&from=2009-07-02&to=2010-09-09&f=Day&c=cAverage&s=Comma. Läst 15 februari 2018. 
  14. ^ Claes Hemberg (12 februari 2015). ”Minusränta historisk”. Avanza. Arkiverad från originalet den 16 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180216113848/https://blogg.avanza.se/hemberg/2015/02/12/minusranta-historisk/. Läst 16 februari 2018. ”Dagens räntebesked -0,1% är historiskt. Och Riksbanken ska också starta sedelpressarna. Den kullkastar vad ränta är. 6 000 år av betald ränta har nu blivit minusränta. Tvärt om.” 
  15. ^ ”Riksbanken sänker reporäntan till -0,10 procent, köper statsobligationer för 10 miljarder och har beredskap att snabbt göra mer”. Riksbanken. 12 februari 2015. Arkiverad från originalet den 14 februari 2018. https://archive.today/20180214120326/http://archive.riksbank.se/sv/Webbarkiv/Publicerat/Pressmeddelanden/2015/Riksbanken-sanker-reporantan-till-010-procent/. Läst 14 februari 2018.