Neomys teres

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Neomys teres
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningSoricomorpha
FamiljNäbbmöss
Soricidae
SläkteVattennäbbmöss
Neomys
ArtNeomys teres
Vetenskapligt namn
§ Neomys teres
AuktorMiller, 1908
Utbredning
Transcaucasian Water Shrew area.png
Utbredningsområde
Synonymer
Neomys schelkovnikovi Satunin, 1913[2][3][4][5]
Hitta fler artiklar om djur med

Neomys teres[4] är en däggdjursart som beskrevs av Miller 1908. Neomys teres ingår i släktet vattennäbbmöss och familjen näbbmöss.[6][7] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade.[6]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Arten blir i genomsnitt 80 mm lång (huvud och bål) och svanslängden är cirka 62 mm. Jämförd med andra vattennäbbmöss har Neomys teres längre päls. Den är på ovansidan svartbrun och på undersidan mörkgrå. Kännetecknande är en vit svansspets.[8]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Denna näbbmus förekommer i Kaukasus och i angränsande områden av Ryssland, Georgien, Armenien, Azerbajdzjan, östra Turkiet och nordvästra Iran. Den vistas i regioner som ligger 500 till 2500 meter över havet. Arten lever intill mindre floder och andra små vattendrag.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Neomys teres vilar i underjordiska bon som skapades av en gnagare, i håligheter mellan rötter, i täta växtansamlingar eller i självgrävda jordhålor. Den jagar vattenlevande ryggradslösa djur, mindre grodor och grodyngel samt små fiskar. På land kompletteras födan med daggmaskar, skalbaggar och små gnagare. Neomys teres har giftig saliv vad som lamslår bytet innan det bits ihjäl. Näbbmusen lagrar mat som den inte äter per en gång i boet. Före vintern blir förrådet ännu större.[1]

Honor kan ha upp till tre kullar per år med 5 till 9 ungar per kull. Honor som föds under våren kan ha en egen kull senare under samma år. Neomys teres lever i naturen upp till två år. Exemplar i fångenskap blev upp till fyra år gamla.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] 2008 Neomys teres Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-10-24.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ (1998) , website, Mammal Species of the World
  4. ^ [a b] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2 Neomys teres
  5. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  6. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (11 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  7. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  8. ^ Stone, R. David (1995). Neomys schelkovnikovi. Eurasian Insectivores and Tree Shrews. IUCN. sid. 37 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]