Nepetalakton

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Nepetalactone.svg
Nepetalactone-3D.png

Nepetalakton är en organisk förening som första gången isolerades ur växten kattmynta och är ett ämne som katter reagerar starkt på. Nepetalakton är en bicyklisk monoterpenoid, bestående av tio kolatomera deriverade ur isopren med två cykliska föreningar: en cyclopentan och en lakton. Nepetalakton tillhör klassen iridoider och dess struktur och effekt påminner om de hos valepotriat som är det aktiva ämnet i läkevänderot. Man känner till ett antal isomerer av nepetalakton.[1]

Nepetalakton beskrevs första gången 1941 efter att det isolerats ur kattmynta genom ångdestillation.[2]

Effekter på djur[redigera | redigera wikitext]

4aα,7α,7aα-Nepetalakton är de aktiva isomererna i kattmynta och har en karaktäristisk effekt på katter. Ungefär 67–80% av tamkatter reagerar på ämnet.[3][4] Nepetalakton har även effekt som insektsmedel då den fungerar repellerande på vissa myggor, flugor och kackerlackor.[5][6]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Texten bygger på en översättning av engelskspråkiga Wikipedias artikel Nepetalactone, läst 2018-07-01
  1. ^ Robert B. Bates and Carl W. Sigel (1963). ”Terpenoids. Cis-trans- and trans-cis-Nepetalactones”. Experientia 19: sid. 564. 
  2. ^ Samuel M. McElvain, R. D. Bright and P. R. Johnson (1941). ”The Constituents of the Volatile Oil of Catnip. I. Nepetalic Acid, Nepetalactone and Related Compounds”. J. Am. Chem. Soc. 63 (6): sid. 1558–1563. doi:10.1021/ja01851a019. 
  3. ^ ”Catnip (Nepeta cataria) – Everything You Need to Know About Catnip!”. Cat-World.com.au. Cat World. 2014. Arkiverad från originalet den 2015-02-06. https://web.archive.org/web/20150206132508/http://www.cat-world.com.au/all-about-catnip. Läst 2 januari 2015. 
  4. ^ Turner, Ramona (May 29, 2007). ”How does catnip work its magic on cats?”. Scientific American. http://www.sciam.com/article.cfm?id=experts-how-does-catnip-work-on-cats. Läst 14 februari 2009. 
  5. ^ Kingsley, Danny (September 3, 2001). ”Catnip sends mozzies flying”. ABC Science Online. http://www.abc.net.au/science/news/health/HealthRepublish_355524.htm. Läst 14 februari 2009. 
  6. ^ ”The Cats Might Bite Harder Than the Mosquitoes”. ENS / Ameriscan. August 28, 2001. http://ens-newswire.com/ens/aug2001/2001-08-28-09.asp. Läst 1 september 2012.