Nettie Stevens

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Nettie Stevens
Nettie Stevens, 1904
Nettie Stevens, 1904
FöddNettie Maria Stevens
7 juli 1861
Cavendish, Vermont, USA
Död4 maj 1912 (50 år)
Baltimore, Maryland, USA
Forskningsområdegenetik
Alma materWestfield State University
Stanford University
Bryn Mawr College
Nämnvärda doktoranderAlice Middleton Boring
Känd förKönsbestämningssystem
Influerad avEdmund Beecher Wilson
Thomas Hunt Morgan

Nettie Maria Stevens, född 7 juli 1861 i Cavendish, Vermont, USA, död 4 maj 1912, var en amerikansk genetiker. Hon och Edmund Beecher Wilson var de första forskarna som beskrev kromosomer som grund i system för könsbestämning, även om de forskade oberoende av varandra.[1]

Utbildning och karriär[redigera | redigera wikitext]

Stevens undervisade i zoologi, fysiologi och Latin i New Hampshire. När hon tjänat tillräckligt med pengar började Stevens studera på Stanford University 1896. Året efter hon tagit sin examen i fysiologi 1899 påbörjade, och avslutade, tog hon en masterexamen. Året därpå, 1900, påbörjade hon sin PhD inom biologi på Bryn Mawr College. Hon studerade även i Italien på Naples Zoological Station och vid University of Wurzburg’s Zoological Institute i Tyskland. [2]

Stevens studerade först morfologi och taxonomi av ciliater, varpå hon publicerade sin första artikel 1901 om just protozoer. Hon ändrade sedan sin forskningsinriktning och ägnade sig cytologi och den regenerativa processen. 1904 gavs en av hennes största publikationer ut, vilken hon skrev tillsammans med zoologen och genetikern, och den senare nobelpristagaren,Thomas Hunt Morgan. Stevens forskning inom den regenerativa processen förde in henne på forskning om just kromosomer, vilket kom att resultera i upptäckten av X och Y kromosomer och hur de spelar en avgörande roll i könsbestämningen av en individ.[3] Hon fann att mäns könsceller bestod av både en X och Y kromosom medan kvinnans endas bestod av X kromosomen. Därav kunde hon dra slutsatsen att könet hos en individ bestäms av hanens könskromosomer.[4] Dessa viktiga upptäckter kom att publiceras år 1905.[3]

Hon avslutade sin doktorsposition (PhD) år 1903 och stannade då kvar på universitetet Bryn Mawr och forskade.[2] Åren som forskare var hennes mest produktiva och hon publicerat fler än 38 artiklar under åren 1901 och fram till hennes död[5] 1912 som förorsakades av bröstcancer. [4]

Stevens tilldelades 1905 Ellen Richards Prize som tilldelas enastående vetenskapskvinnor,[2] och 1994 blev hon introducerad i National Women’s Hall of Fame för hennes framgångar inom forskning kring könsbestämning. [5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ MSU Authentication | Michigan State University. doi:10.1093/acref/97801996%20666.001.0001/acref-9780199766666-e-465. http://www.oxfordreference.com.proxy2.cl.msu.edu/view/10.1093/acref/97801996%20666.001.0001/acref-9780199766666-e-465. 
  2. ^ [a b c] ”Nettie Maria Stevens”. http://go.galegroup.com/ps/retrieve.do?tabID=T003&resultListType=RESULT_LIST&searchResultsType=SingleTab&searchType=BasicSearchForm&currentPosition=2&docId=GALE%7CCX3408502414&docType=Biography&sort=RELEVANCE&contentSegment=&prodId=GVRL&contentSet=GALE%7CCX3408502414&searchId=R1&userGroupName=chalmers&inPS=true. Läst 3 december 2018. 
  3. ^ [a b] ”Nettie Stevens”. https://academic.eb.com/levels/collegiate/article/Nettie-Stevens/69658. Läst 3 december 2018. 
  4. ^ [a b] ”Nettie Stevens: A Discoverer of Sex Chromosomes”. https://www.nature.com/scitable/topicpage/nettie-stevens-a-discoverer-of-sex-chromosomes-6580266. Läst 3 december 2018. 
  5. ^ [a b] ”Nettie Stevens”. https://www.womenofthehall.org/inductee/nettie-stevens/. Läst 3 december 2018.