New Public Management

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

New public management (NPM), på svenska ungefär "ny offentlig verksamhetsledning", är ett samlingsbegrepp för reformer av den offentliga sektorns organisation och styrning så att den mer liknar det privata näringslivet.[1]

Begreppet lanserades 1991 av Christopher Hood och har blivit en global trend som har påverkat den offentliga sektorns administration i många länder sedan dess. NPM grundas i en nyliberal ideologi och fokuserar på att öka effektiviteten.[2]

Grundläggande teser[redigera | redigera wikitext]

Begreppet NPM rymmer många olika reformer, både administrativa och ideologiska. De administrativa reformerna fokuserar på organiseringen av offentlig sektor och har inneburit ökad utvärdering, dokumentation och mätande av prestation och effektivitet. De ideologiska reformerna har lett till att även offentlig verksamhet utsätts för konkurrens, verkar på en marknad och ska anpassa sig efter kunder.[1]

Christopher Hood definierade sju komponenter som kännetecknar NPM, fastän alla inte nödvändigtvis finns med eller märks i lika hög grad:

  1. Tydlig hierarki och ansvarsfördelning, koncentrerad makt
  2. Explicita standarder, mål, framgångsindikatorer, mätbara målsättningar
  3. Tydligare fokus på belöning kopplad till utförande, resultat viktigare än procedur
  4. Uppdelning av offentlig sektor i mindre enheter, effektivisera genom att hyra in tjänster inom och utom offentlig sektor
  5. Mer konkurrens inom offentlig sektor
  6. Ledningssätt inspirerade av privat sektor, mer flexibla anställningsformer, mer marknadsföring
  7. Mer sparsamhet med resurser, utnyttja medlen bättre[3]

Kritik[redigera | redigera wikitext]

NPM har kritiserats för att öka yrkesutövares administrativa börda, till exempel inom vården och skolan, hota rättssäkerheten och för att marknadsformen inte passar för den offentliga sektorn.[1]

I Sverige har man sett att NPM leder till att uppgifter styckas upp och preciseras för att olika utförare ska kunna konkurrera och prisjämförelse ska bli möjlig. Pressen som konkurrensen innebär tillsammans med en osäkerhet om organisationens överlevnad kan hota rättssäkerheten genom att förutsägbarheten minskar för medborgarna. För att spara på resurserna kan organisationerna formulera om enskilda medborgares behov så att de inte behöver utföras, eller prioriteras lägre än andra medborgares behov. Detta har skett till exempel inom äldrevården. Utan någon förändring i lagen kan ett bistånds innehåll förändras genom omdefiniering.[4]

Förespråkare av NPM argumenterar för att man ska skilja på olika idéer inom samlingsbegreppet och påstår att flera myndigheter faktiskt har effektiviserats av det ändrade styrningssättet.[5]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”new public management - Uppslagsverk - NE.se” (på sv). www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/new-public-management. Läst 30 januari 2018. 
  2. ^ Lægreid, P 2011, 'New public management', i Badie, B, Berg-Schlosser, D & Morlino, L (red), International encyclopedia of political science, SAGE Publications, Inc., Thousand Oaks, CA, s. 1700-1704, hämtad 4 November 2018, doi: 10.4135/9781412959636.n391.
  3. ^ Hood, C. (1991). A Public Management for All Seasons? Public Administration, 69(1), 3-19. doi:10.1111/j.1467-9299.1991.tb00779.x
  4. ^ Agevall, Lena (2005). Välfärdens organisering och demokratin: en analys av New Public Management. sid. 190-191. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2947. Läst 4 november 2018 
  5. ^ Henrik Borg & Karin Gudmundsson (26 augusti 2015). ”Risken med nidbild av New Public Management”. Dagens Samhälle. https://www.dagenssamhalle.se/debatt/risken-med-nidbild-av-new-public-management-17689. Läst 4 november 2018.