New Public Management

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

New Public Management (NPM), på svenska ungefär ny offentlig verksamhetsledning, är ett samlingsbegrepp för organisatoriska och styrningsrelaterade reformer inom den offentliga sektorn, ofta inspirerade av det privata näringslivet.[1]

De många olika reformer som kommit att kallas NPM kan delas in i administrativa och ideologiska reformer. De administrativa reformerna har ett organisationsperspektiv och omfattar exempelvis ökad användning av prestationsmått, utvärderingar och dokumentation. De ideologiska reformerna har ett samhällsperspektiv och omfattar reformer som konkurrensutsättning, införande av marknader och kundanpassning.[1]

Kritik har riktats mot systemet därför den högre ledningen vanligen inte rekryteras från verksamheten och därför inte förstår den. Detta leder i sin tur till att de satsar på en dyr överbyggnad i form av ledningsfunktioner för t.ex. ekonomi, juridik, kommunikation och utvärderingar medan verksamheten blir lidande eller till och med motarbetas.[2] Enligt forskningen beräknas granskningskostnaderna till 300 miljarder kronor per år.[3][4]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”new public management - Uppslagsverk - NE.se” (på sv). www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/new-public-management. Läst 30 januari 2018. 
  2. ^ Göran Arnqvist. "Fel att låta medlen bli målen", Svenska Dagbladet, 30 jan 2017.
  3. ^ ”Oönskade konsekvenser av New Public Management”. https://www.uu.se/nyheter-press/nyheter/artikel/?id=6424&typ=artikel. Läst 8 november 2017. 
  4. ^ ”Statsvetenskaplig tidskrift, Nr 1 /2016, "TEMA: ATT GÖRA RÄTT – ÄVEN NÄR INGEN SER PÅ"”. https://statsvetenskapligtidskrift.org/2016/03/16/nr-1-2016/. Läst 8 november 2017. 

Risken med nidbild av New Public Management https://www.dagenssamhalle.se/debatt/risken-med-nidbild-av-new-public-management-17689