Nicolas Sarkozy
| Nicolas Sarkozy | |
 | |
| Tid i befattningen 16 maj 2007–15 maj 2012 | |
| Premiärminister | François Fillon |
|---|---|
| Företrädare | Jacques Chirac |
| Efterträdare | François Hollande |
| Född | 28 januari 1955 Paris, Frankrike |
| Politiskt parti | UMP (2002–) RPR (1976–2002) |
| Yrke | Advokat |
| Maka | Marie-Dominique Culioli (1982–1996) Cécilia Ciganer-Albéniz (1996–2007) Carla Bruni (2008–idag) |
| Namnteckning | 
|
| Nicolas Sarkozy | |
| Tid i befattningen 16 maj 2007–15 maj 2012 tillsammans med Joan Enric Vives Sicília | |
| Företrädare | Jacques Chirac |
|---|---|
| Efterträdare | François Hollande |
Nicolas Sarkozy [niko'la saʁko'zi] uttal ), född Nicolas Paul Stéphane Sárközy de Nagy-Bócsa den 28 januari 1955 i Paris, var Frankrikes president mellan den 16 maj 2007 och den 15 maj 2012. Han var ledare för det konservativa partiet UMP från 2004 till 2012, vars kandidat han även var då han vann franska presidentvalet 2007 samt när han förlorade franska presidentvalet 2012. Som president var Nicolas Sakozy även furste av Andorra.
Sarkozy representerade en marknadsliberal linje, men ändå med starka protektionistiska inslag. Han ville också begränsa invandringen till att omfatta främst utbildade invandrare. Därtill hade han ambitionen att skärpa straffen för ungdomsbrottslingar. Under Parisupploppen 2005 erhöll Sarkozy, som då var inrikesminister, viss uppmärksamhet när han beskrev de aktuella upprorsmakarna som ”slödder” (racailles på franska).[1]
I presidentvalet 2012 förlorade Sarkozy mot socialistiska partiets kandidat François Hollande. Efter att ha lämnat posten som president meddelade Sarkozy att han lämnade den politiska karriären.[2] 2014 återvände han till politiken med sikte på presidentvalet 2017, men lyckades inte vinna primärvalet i november 2016 utan kom på tredje plats.[3]
Som tidigare president innehar Sarkozy de jure medlemskap i det konstitutionella rådet.
Biografi
Familjehistoria och bakgrund
Nicolas Sarkozy är son till en ungersk invandrare till Frankrike, Pál Sárközy de Nagy-Bocsa, (ungerska nagybócsai Sárközy Pál eller Nagy-Bócsay Sárközy Pál) och en fransk katolsk mor med grekisk-judiska anor, Andrée Mallah. Fadern Pál Sárközy var av en ungersk lågadlig familj som ägde mark och ett mindre herresäte nära byn Allattyán i närheten av Szolnok, som ligger 92 kilometer öster om Budapest. Ungern styrdes av fascister (1920–1944) och var allierat med Nazityskland under andra världskriget, men när Röda armén invaderade Ungern 1944 flydde familjen Sarkozy till Tyskland och Pál Sárközy så småningom till Marseille 1948, där han valde den mer franskklingande namnformen Paul Sarközy de Nagy-Bocsa.
Paul Sarkozy flyttade sedan till Paris där han använde sina konstnärliga egenskaper till att få jobb på en reklamfirma. Där träffade han Nicolas Sarkozys mor 1949 som då studerade juridik och var dotter till Benedict Mallah, en framgångsrik urolog. Paul Sarkozy och Andrée Mallah fick tre söner. Nicolas bror Guillaume Sarkozy, född 1951, är idag entreprenör inom textilindustrin och Nicolas andre bror François, född 1957, jobbar på ett hälsoföretag. 1959 skilde sig Paul Sarkozy från sin fru och flyttade ifrån sina tre barn. Han gifte om sig två gånger och fick ytterligare två barn med sin andra fru.
.jpg)
Politisk karriär
Sarkozy har studerat juridik och statsvetenskap och är sedan 1980 advokat. Han gjorde snabbt karriär i Rassemblement pour la République (RPR): 1977 kom han med i partiets centralkommitté som 21-åring. Sarkozy var borgmästare i Neuilly-sur-Seine mellan 1983 och 2002. 1983-1988 var han regionråd i Île-de-France. År 1983 invaldes han i parlamentet och har sedan dess innehaft olika regeringsposter: finansminister och regeringens talesman 1993-1995, kommunikationsminister 1994-1995 samt inrikesminister 2002-2004 och 2005-2007.
Under 2004 följde en kort tid som ”superminister” med ansvar för näringsliv, finans och industri, en post som Sarkozy fick lämna redan i slutet av november 2004 efter påtryckningar från president Jacques Chirac. Konflikten mellan de två blev tydlig.
Premiärminister Dominique de Villepin återinsatte Sarkozy som inrikesminister 2005. I juni 2005 följde hans uttalande om problem i förorterna med kriminalitet när han besökte Parisförorten La Courneuve: ”nettoyer au Kärcher’ est le terme qui s’impose, parce qu’il faut nettoyer cela.” Sarkozy kritiserades senare öppet för sitt agerande under Parisupploppen 2005 av Dominique de Villepin, president Jacques Chirac och ministern för befrämjande av lika möjligheter.
Sarkozys andra period som inrikesminister förde honom närmare kandidaturen till posten som fransk president. Chirac stod bakom Villepins kandidatur men Sarkozy vann striden om vem skulle bli UMP:s presidentkandidat och i de allmänna valen 6 maj 2007 valdes han också till fransk president efter att ha besegrat socialisternas Ségolène Royal i valets andra omgång.
Den 16 maj tillträdde Sarkozy presidentposten och dagen därpå utnämnde han François Fillon till fransk premiärminister.
Under våren 2010 meddelade Sarkozy att han till hösten samma år tänkte genomföra en omfattande pensions- och arbetsmarknadsreform i hopp om att få ordning på Frankrikes haltande ekonomi och allt högre arbetslöshet. Reformen kommer bland annat att höja pensionsåldern från 60 till 62 år. Reformförslaget har mötts av ihärdig kritik från landets många fackförbund som har utlyst masstrejker som tidvis har lamslagit landet. Sarkozy och hans regering visade dock inte några tecken på att slopa reformen. Arbetet med pensionsreformen avbröts dock i samband med Sarkozys förlust i presidentvalet 2012 till socialisten François Hollande.
Privatliv
Sarkozy är i sitt tredje äktenskap och har fyra barn, två från det första äktenskapet, och ett från det andra äktenskapet och ett från nuvarande äktenskapet. Den 18 oktober 2007 offentliggjordes att han skulle skilja sig från andra hustrun Cécilia.[4]. 2 februari 2008 gifte Sarkozy om sig med sångerskan och fotomodellen Carla Bruni, med vilken har en dotter född den 19 oktober 2011.[5][6]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.
Noter
- ^ http://www.lemonde.fr/societe/article/2005/11/11/nicolas-sarkozy-persiste-et-signe-contre-les-racailles_709112_3224.html
- ^ Allen, Peter (7 maj 2012). ”'I love life too much to be bitter': Sarkozy confirms he will quit politics for good and says he wants people to 'leave me alone'”. Daily Mail. http://www.dailymail.co.uk/news/article-2140864/Nicolas-Sarkozy-confirms-quit-politics-good-says-wants-people-leave-alone.html.
- ^ ”The Republicans (France) presidential primary, 2016” (på engelska). Wikipedia. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=The_Republicans_(France)_presidential_primary,_2016&oldid=750853738. Läst 22 november 2016.
- ^ Rosin, Björn Erik (18 oktober 2007). ”Sarkozy skiljer sig”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_507787.svd. Läst 27 oktober 2009.
- ^ Carp, Ossi (2 februari 2008). ”Sarkozy har gift sig”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=739068. Läst 27 oktober 2009.
- ^ TT-REUTERS (19 oktober 2011). ”Sarkozy och Bruni fick en dotter”. Expressen. http://www.expressen.se/noje/extra/1.2596821/nicolas-sarkozy-och-carla-bruni-fick-dotter. Läst 19 oktober 2011.
- ^ Catholic Online Arkiverad 15 maj 2007 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Nicolas Sarkozy.- Officiell webbplats
- Nicolas Sarkozy - Blog
| Företrädare: Daniel Vaillant |
Frankrikes inrikesminister 2002–2004 |
Efterträdare: Dominique de Villepin |
| Företrädare: Dominique de Villepin |
Frankrikes inrikesminister 2005–2007 |
Efterträdare: François Baroin |
| Företrädare: Jacques Chirac |
Frankrikes president 2007–2012 |
Efterträdare: François Hollande |
|