Niger
- För andra betydelser, se Niger (olika betydelser).
| République du Niger | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Valspråk: Fraternité, Travail, Progrès (franska för "broderskap, arbete, framsteg") |
||||||
| Nationalsång: La Nigérienne |
||||||
 |
||||||
| Huvudstad (även största stad) | Niamey | |||||
| Officiellt språk | franska | |||||
| Statsskick | republik | |||||
| - | President | Mahamadou Issoufou | ||||
| - | Premiärminister | Brigi Rafini | ||||
| Självständighet | från Frankrike | |||||
| - | Erkänd | 3 augusti 1960 | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 1 267 000 km²[1] (23:e) | ||||
| - | Vatten (%) | försumbart | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | 2015 (juli) års uppskattning | 18 045 729[1] (62:a) | ||||
| - | Befolkningstäthet | 14,2 inv./km² (172:a) | ||||
| BNP (PPP) | 2015 års beräkning | |||||
| - | Totalt | USD 18,96 miljarder (136:e) | ||||
| - | Per capita | USD 1 100 | ||||
| Valuta | CFA-franc (XOF) |
|||||
| Tidszon | UTC+1 | |||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Mont Bagzane, 2 022 m ö.h. | ||||
| - | Största sjö | Tchadsjön | ||||
| Nationaldag | 18 december (Republikens dag) | |||||
| Nationalitetsmärke | RN | |||||
| Landskod | NE, NER, 562 | |||||
| Toppdomän | .ne | |||||
| Landsnummer | 227 | |||||
Niger, (franskt uttal: /niʒɛʁ/) formellt Republiken Niger, är en stat i Västafrikas inland, gränsande till Algeriet, Benin, Burkina Faso, Libyen, Mali, Nigeria och Tchad. Landet har sitt namn efter floden Niger, som flyter genom områdets sydvästra hörn. Invånarna kallas nigerer (sing. och plur.).
Historia
Äldre historia
Under hela sin historia har Niger upplevt krig och folkvandringar. I tusen år var landet en del av Sudans gamla kulturområde. På 1400-talet hade ett islamskt tuaregsultanat växt fram kring Agadez, medan hausa-folket invaderade söderifrån från sin ursprungliga hemtrakt Nigeria. Motsättningarna mellan muslimer och den svarta befolkningen ledde till ständiga konflikter. Ett hausa-kungarike, Gobir, kunde hålla stånd mot tuaregerna på 1700-talet, men i början av 1800-talet införlivades det efter ett krig med sultanatet Sokoto. De första europeiska upptäcktsresandena, som kom till området på 1800-talet, kunde berätta om ständiga oroligheter.
Vid slutet av 1800-talet ockuperades Niger av Frankrike, men dess kontroll över landet blev inte total förrän efter första världskriget. Niger blev en fransk koloni 1922 och medlem av den franska västafrikanska federationen.
Självständighetstiden
Efter skapandet av den femte franska republiken den 4 december 1958, blev Niger en autonom stat inom Franska samväldet. Niger blev fullt självständigt från Frankrike den 3 augusti 1960 med Hamani Diori som president. Han förbjöd det radikala Sawaba-partiet och landsförvisade dess ledare Djibo Bakary, vilket gav landet en viss politisk stabilitet. 1960-talets upptäckter av uran i Aïr-massivet tände hoppet om en starkare ekonomisk framtid för Niger. President Diori störtades i april 1974 genom en militärkupp.
I spetsen för den militärjunta som tog makten framträdde överste Seyni Kountché. Hans uppgift blev att inrikta sig på att bekämpa verkningarna av den katastrofala torka som under 1970-talet hotat existensmöjligheterna för stora delar av befolkningen och som lett till tusentals människors död. Regimen hade använt inkomster från uranbrytning för att hjälpa de av torka drabbade områdena.[2]
1993 hölls de första fria, demokratiska valen. 1995 gjordes en fredsöverenskommelse med tuaregerna i norr, efter fem års uppror. Militärkupper 1996 och 1999 följdes av en övergång till civilt styre igen i december 1999.
I november och december 2004 hölls presidentval där den sittande presidenten Mamadou Tandja vann stöd för ytterligare fem år. Enligt internationella observatörer var valet förhållandevis demokratiskt. 2009 började dock president Tandja manövrera för att kunna genomföra en lagändring som skulle ge honom chans till en tredje mandatperiod. Under protesterna som följde upplöste han parlament och avskedade sin regering, och ledde i praktiken landet själv, vilket ledde till att Niger diplomatiskt fullkomligt isolerades från omvärlden. I februari 2010 avsattes han i en militärkupp.
Geografi
Niger är ett av världens varmaste länder, och 80 procent av landets yta är öken. En stor del av Nigers väldiga areal bebos endast av nomadfolk, såsom tuaregerna. Sahara täcker en avsevärd del av landets yta, och endast 2 procent kan odlas av den bofasta befolkningen, som ofta ligger i konflikt med nomaderna.[källa behövs]
- Lägsta punkt: Nigerfloden, 200 meter över havet
- Naturtillgångar: uran, kol, järnmalm, tenn, fosfat, guld och petroleum.
Klimat och miljö
I nästan hela Niger råder ökenklimat. Det är varmt, torrt och dammigt, utom längst nere i söder där det är tropiskt klimat och savann.
Några av landets miljöproblem är jorderosion med åtföljande ökenspridning och att vilda djur (till exempel elefant, noshörning, giraff och lejon) hotas på grund av tjuvjakt och förstörelse av deras livsmiljö. Niger har skrivit under och ratificierat Kyoto-protokollet om klimatförändring.
Flora och fauna
Torr savann med gräs, törnbuskar och en liten del torra skogar finns nästan uteslutande i landets södra del. I låglänta områden hittas även tamarind (Tamarindus indica), baobab, kapok (Ceiba pentandra) och mahognyväxter.
Beroende på den karga vegetationen är landet fattig på djurarter. I en nationalpark i södra Niger lever bland annat lejon, antiloper, giraffer, afrikansk buffel, struts, elefanter och flodhästar. I öknen förekommer fennek och gaseller. I bergstrakter hittas babianer och manfår. I Niger ligger även ett av världens största naturskyddsområden, Aïr and Ténéré National Nature Reserve, som upptogs 1991 i UNESCOS världsarvslista.
Administrativ indelning
Niger är indelat i sju regioner och ett huvudstadsdistrikt (Niamey). Regionerna är indelade i 36 departement (départements) vilka i sin tur är indelade i 265 kommuner (communes).
Ekonomi
Niger är ett fattigt land, placerad på 174:e plats (av 179 länder) enligt human development index, med en ekonomi som bygger på jordbruk. Mer än 60 procent av befolkningen räknas som mycket fattig, och inkomstskillnaderna är stora. Fyra femtedelar arbetar inom jordbruk och fiske.
Nästan hälften av regeringens budget härrör från utländska bidragsgivare.
Tidigare exporterade man en del uran, men efterfrågan har minskat i världen.[källa behövs] Landet är beroende av utländsk ekonomisk hjälp, och 2000 beviljade Världsbanken lån för att Niger skulle kunna reformera sin ekonomiska politik. En framtida ekonomisk tillväxt kan vara möjlig om man kan utvinna sina naturtillgångar i form av till exempel olja, guld och andra mineraler.
Under 2005 drabbades Niger av svält, och över 3 miljoner människor drabbades av hungersnöd.
All elektricitet som produceras i landet framställs av fossila bränslen, och därutöver importeras el.
Trafik
Det nigeriska vägnätet är cirka 18 900 km långt (2010) och består av 3 912 km asfalterade vägar samt cirka 14 900 km utan vägbeläggning.[1] Dessutom har landet 30 flygplatser (2013) varav 10 har asfalterade landningsbanor.[1] Mellan december och april kan 300 km av Nigerfloden användas som farled. Järnväg saknas men är delvis projekterad.
Demografi
Landets nativitet är mycket hög och därför ökar befolkningen med genomsnittlig 2,75 procent per år. Det beror främst på polygami.[3] Andelen personer som var yngre än 15 år låg 2008 nästan vid 50 procent.[4]
Sedan självständigheten 1960 ökade folkmängden till över 12 miljoner människor, alltså fyra gånger det ursprungliga värdet.
Statistik
- Befolkningens medianålder: 15,2 år (2015)[1]
- Spädbarnsdödlighet: 8,46 % (2015)[1]
- Befolkningens medellivslängd vid födseln: 55,13 år (2015)[1]
- Etniska grupper, 2006 års beräkning:[1] hausa 53,1 %, djerma/songhai 21,2 %, tuareger 11 %, fulani 6,5 %, kanuri 5,9 %, gourmantche 0,8 %, araber 0,4 % tubu 0,4 % och övriga 1,2 %.
- Religiös tillhörighet: muslimer 80 %, övriga är kristna eller bekännare av inhemska religioner.[1]
- Språk: franska, hausa, djerma, fula, tamaja
- Analfabetism: 2015 beräknades att 80,9 procent% av befolkningen äldre än 15 år var analfabeter.[1]
- Befolkningens tillgång till dricksvatten: under 50 %[5]
- Barnarbete är mycket utbrett.[6]
- Andelen av befolkningen i 15-49 års ålder med HIV eller Aids:0,49 % (2014).[1]
Internationella rankningar
| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2009 | 128 av 179 |
| Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2009 | 139 av 175 |
| Transparency International | Korruptionsindex 2009 | 106 av 180 |
| FN:s utvecklingsprogram | Human Development Index 2006 | 174 av 179 |
Källor
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] ”Niger”. The World Factbook. CIA. 12 februari 2016. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ng.html. Läst 17 februari 2016.
- ^ Två miljoner år, berättelsen om människan, utgiven av Det bästa, andra upplagan 1975, 1981; Reader's digest AB, Stockholm; tryckt i Italien.
- ^ Tagesspiegel: UN-Report: Wo lebt es sich am besten, Der Tagesspiegel, 2009-10-06 (tyska)
- ^ ”Statistisches Bundesamt Deutschland”. Arkiverad från originalet den 16 oktober 2010. https://web.archive.org/web/20101016170624/http://www.destatis.de/jetspeed/portal/cms/Sites/destatis/Internet/DE/Content/Statistiken/Internationales/InternationaleStatistik/Land/Afrika/Niger,templateId=renderPrint.psml. (tyska)
- ^ ”Trinkwasserversorgung”. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110820035854/http://www.fr-online.de/blob/view/-/4516660/data/2561002/-/Trinkwasser-Versorgung.PDF.pdf. (tyska), besökt 18 september 2010, PDF.
- ^ ”Child Labor in Niger”. Arkiverad från originalet den 5 december 2008. https://web.archive.org/web/20081205044526/http://www.dol.gov/ilab/media/reports/iclp/tda2001/niger.htm., Bureau of International Labor Affairs
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Niger.
|