Niki de Saint Phalle
Niki de Saint Phalle | |
![]() Niki de Saint Phalle, 1964. | |
Född | Catherine Marie-Agnès Fal de Saint-Phalle 29 oktober 1930[1][2][3] Neuilly-sur-Seine nära Paris, Frankrike |
---|---|
Död | 21 maj 2002[1][2][3] (71 år) La Jolla, Kalifornien, USA |
Medborgare i | Frankrike[4], Schweiz[4] och USA[5] |
Utbildad vid | Brearley School ![]() |
Sysselsättning | Modell, performancekonstnär[6], installationskonstnär[7][8][9], scenograf[7], gravör[7], filmskapare[7], ritare[7], akvarellist[9], smyckesformgivare[10][9], målare[6][7][9], konceptkonstnär[9], bildkonstnär[11], illustratör[9], skulptör[6][7][9], grafiker[7] |
Noterbara verk | Giardino dei Tarocchi |
Make | Harry Mathews (g. 1949–1961)[12] Jean Tinguely (g. 1971–1991)[12] |
Barn | # |
Föräldrar | André, Comte de Saint Phalle[13] Jeanne Jacqueline Marguerite Harper |
Utmärkelser | |
Praemium Imperiale (2000)[14] | |
Webbplats | nikidesaintphalle.org |
Redigera Wikidata |
Niki de Saint Phalle, egentligen Catherine-Marie-Agnès Fal de Saint Phalle, född 29 oktober 1930 i Neuilly-sur-Seine nära Paris, död 21 maj 2002 i La Jolla, Kalifornien, var en fransk konstnär, bland annat känd i Sverige för sina stora och färgrika figurer med namnet "Paradiset" utanför Moderna museet[15] i Stockholm.
Efter att ha arbetat som modell en tid började hon skarpt att kritisera det mansdominerade samhället och patriarkatet. Hon räknas till nyrealismen och var ganska radikal för sin tid.[16]
Niki de Saint Phalle har gjort många verk i samarbete med maken Jean Tinguely. I Pescia Fiorentina i Toscana inrättade hon under ett par decennier, från 1979 och framåt, en skulpturpark kallad Giardino dei Tarocchi, Tarotträdgården, med de 22 figurerna i tarotkortlekens stora arkana. Hon deltog också i projektet Hon – en katedral 1966.
Film[redigera | redigera wikitext]
Den tyske filmaren Peter Schamoni gjorde 1996 dokumentärfilm Wer ist das Monster – du oder ich? om Niki de Saint Phalle och Jean Tinguely.
Galleri[redigera | redigera wikitext]
Lifesaver-fontänen i Duisburg
Fontänskulpturen ”Nana fontaine” vid Söder torn, Stockholm
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Niki de Saint-Phalle, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 108497, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Niki de Saint Phalle, CLARA (på engelska), CLARA-id: 1157, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SIKART, SIKART-ID: 4021948, omnämnd som: Saint Phalle, Niki de, läst: 18 juni 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Union List of Artist Names, ULAN: 500024269, läs online, läst: 2 februari 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Archive of Fine Arts, person-ID på abART: 3413, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h] läs online, vocab.getty.edu.[källa från Wikidata]
- ^ RKDartists, RKDartists-ID: 108497, läst: 18 november 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] RKDartists, RKDartists-ID: 108497.[källa från Wikidata]
- ^ Esther Doornbusch, Hedendaagsesieraden.nl, 2016, läs online, läst: 8 april 2020.[källa från Wikidata]
- ^ SIKART, SIKART-ID: 4021948, läst: 1 september 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Niki de Saint Phalle (på nederländska), Hedendaagsesieraden.nl, 21 januari 2018, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.praemiumimperiale.org, läst: 19 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Moderna museet
- ^ ”Kvinnan i konsthistorien”. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/08/29/kvinnan-i-konsthistorien-om-skonhetsideal-och-bildkonst. Läst 12 juni 2020.
Litteratur[redigera | redigera wikitext]
- Pontus Hultén: Niki de Saint Phalle ISBN 3-7757-0582-1.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Niki de Saint Phalle.
- Böcker av och om Niki de Saint Phalle på svenska bibliotek. Libris.
- Om Giardino dei Tarocchi på konstnärens officiella webbplats.
- Niki de Saint Phalle hos Europeana