Niki de Saint Phalle

Niki de Saint Phalle
	Niki de Saint Phalle
	Niki de Saint Phalle, 1964.
Född	Catherine Marie-Agnès Fal de Saint-Phalle; 29 oktober 1930; Neuilly-sur-Seine nära Paris, Frankrike
Död	21 maj 2002 (71 år); La Jolla, Kalifornien, USA
Medborgare i	Frankrike, Schweiz och USA
Utbildad vid	Brearley School
Sysselsättning	Modell, performancekonstnär, installationskonstnär, scenograf, gravör, filmskapare, ritare, akvarellist, smyckesformgivare, målare, konceptkonstnär, bildkonstnär, illustratör, skulptör, grafiker
Noterbara verk	Giardino dei Tarocchi
Make	Harry Mathews; (g. 1949–1961); Jean Tinguely; (g. 1971–1991)
Barn	#
Föräldrar	André, Comte de Saint Phalle; Jeanne Jacqueline Marguerite Harper
Utmärkelser
	Praemium Imperiale (2000)
Webbplats	nikidesaintphalle.org
	Redigera Wikidata

Niki de Saint Phalle, egentligen Catherine-Marie-Agnès Fal de Saint Phalle, född 29 oktober 1930 i Neuilly-sur-Seine nära Paris, död 21 maj 2002 i La Jolla, Kalifornien, var en fransk konstnär, bland annat känd i Sverige för sina stora och färgrika figurer med namnet "Paradiset" utanför Moderna museet^[15] i Stockholm.

Efter att ha arbetat som modell en tid började hon skarpt att kritisera det mansdominerade samhället och patriarkatet. Hon räknas till nyrealismen och var ganska radikal för sin tid.^[16]

Niki de Saint Phalle har gjort många verk i samarbete med maken Jean Tinguely. I Pescia Fiorentina i Toscana inrättade hon under ett par decennier, från 1979 och framåt, en skulpturpark kallad Giardino dei Tarocchi, Tarotträdgården, med de 22 figurerna i tarotkortlekens stora arkana. Hon deltog också i projektet Hon – en katedral 1966.

Film[redigera | redigera wikitext]

Den tyske filmaren Peter Schamoni gjorde 1996 dokumentärfilm Wer ist das Monster – du oder ich? om Niki de Saint Phalle och Jean Tinguely.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Lifesaver-fontänen i Duisburg
”Paradiset” vid Moderna museet i Stockholm
Fontänskulpturen ”Nana fontaine” vid Söder torn, Stockholm

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Niki de Saint-Phalle, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 108497, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Niki de Saint Phalle, CLARA (på engelska), CLARA-id: 1157, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] SIKART, SIKART-ID: 4021948, omnämnd som: Saint Phalle, Niki de, läst: 18 juni 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ Union List of Artist Names, ULAN: 500024269, läs online, läst: 2 februari 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Archive of Fine Arts, person-ID på abART: 3413, läs online, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d e f g h] läs online, vocab.getty.edu.^{[källa från Wikidata]}
^ RKDartists, RKDartists-ID: 108497, läst: 18 november 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d e f g] RKDartists, RKDartists-ID: 108497.^{[källa från Wikidata]}
^ Esther Doornbusch, Hedendaagsesieraden.nl, 2016, läs online, läst: 8 april 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ SIKART, SIKART-ID: 4021948, läst: 1 september 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Niki de Saint Phalle (på nederländska), Hedendaagsesieraden.nl, 21 januari 2018, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.praemiumimperiale.org, läst: 19 mars 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Moderna museet
^ ”Kvinnan i konsthistorien”. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/08/29/kvinnan-i-konsthistorien-om-skonhetsideal-och-bildkonst. Läst 12 juni 2020.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Pontus Hultén: Niki de Saint Phalle ISBN 3-7757-0582-1.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Niki de Saint Phalle.
Bilder & media
Böcker av och om Niki de Saint Phalle på svenska bibliotek. Libris.
Om Giardino dei Tarocchi på konstnärens officiella webbplats.
Niki de Saint Phalle hos Europeana

[4ca71c6378a3a41c697d94913c91aad2bc8ca262-1] [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.^{[källa från Wikidata]}

[c117943ee293939c7e8c483b12e63a04d51b956e-2] [a b] Niki de Saint-Phalle, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 108497, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[c7a8a38c3582d883c1eef917ade6d24408ce8b93-3] [a b] Niki de Saint Phalle, CLARA (på engelska), CLARA-id: 1157, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[e1d416197f42be2783ad54546cacc7baeed909eb-4] [a b] SIKART, SIKART-ID: 4021948, omnämnd som: Saint Phalle, Niki de, läst: 18 juni 2021.^{[källa från Wikidata]}

[368976415453b221597f8a787b218ce6a978f21b-5] Union List of Artist Names, ULAN: 500024269, läs online, läst: 2 februari 2020.^{[källa från Wikidata]}

[6e0db2953cda361137e1923e2aa12e4a4a06d87b-6] [a b c] Archive of Fine Arts, person-ID på abART: 3413, läs online, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}

[97f1fbcce9aa437d421930a222a250f5a3c9cbc2-7] [a b c d e f g h] läs online, vocab.getty.edu.^{[källa från Wikidata]}

[e1458aff2e83c5bd66f1fa771283e1d188cf7a6e-8] RKDartists, RKDartists-ID: 108497, läst: 18 november 2021.^{[källa från Wikidata]}

[e3f7fc6d30883fc025d530b6bb05a3e9f6f09df0-9] [a b c d e f g] RKDartists, RKDartists-ID: 108497.^{[källa från Wikidata]}

[98b9bd4c6169a6a7e4748c6b32e14630766df2e0-10] Esther Doornbusch, Hedendaagsesieraden.nl, 2016, läs online, läst: 8 april 2020.^{[källa från Wikidata]}

[054300dd64420db8f1345e6d8f2ec76f7586f07d-11] SIKART, SIKART-ID: 4021948, läst: 1 september 2022.^{[källa från Wikidata]}

[bc2a2d0cc72cd0520223e283e0798685499ee3fd-12] [a b] Niki de Saint Phalle (på nederländska), Hedendaagsesieraden.nl, 21 januari 2018, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[56296c22fda8ff0509f71ed7cc067bcbe11856ac-13] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.^{[källa från Wikidata]}

[d891241117557824ed7590068744aa9d63babdd1-14] äs online, www.praemiumimperiale.org, läst: 19 mars 2022.^{[källa från Wikidata]}

[15] Moderna museet

[16] ”Kvinnan i konsthistorien”. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/08/29/kvinnan-i-konsthistorien-om-skonhetsideal-och-bildkonst. Läst 12 juni 2020.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]