Nikita Michalkov
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
 |
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den saknar källhänvisningar och kan inte verifieras. (2016-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Nikita Michalkov | |
 | |
| Född | Никита Сергеевич Михалков 21 oktober 1945[1][2] (77 år) Moskva |
|---|---|
| Medborgare i | Sovjetunionen och Ryssland[3] |
| Utbildad vid | Allryska statliga kinematografiska institutet, Teaterinstitutet Boris Sjtjukin Centrala musikskolan, GOU CO Nr. 1239  |
| Sysselsättning | Skådespelare, programledare, sångare, TV-programledare, youtubare, bloggare, filmmanusförfattare[4], entreprenör, filmregissör, universitetsadjunkt, manusförfattare, filmproducent, författare[4] |
| Arbetsgivare | Högre kurser för manusförfattare och regissörer (VKSR) |
| Maka | Tatjana Michalkova Anastasia Vertinskaja (g. 1966–1969) |
| Barn | Stepan Michalkov (f. 1966) Anna Michalkova (f. 1974) Artjom Michalkov (f. 1975) Nadezjda Michalkova (f. 1986) |
| Föräldrar | Sergej Michalkov Natalja Kontjalovskaja |
| Släktingar | Andrej Kontjalovskij (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Se lista | |
| Webbplats | besogontv.ru/ |
| Redigera Wikidata | |
Nikita Sergejevitj Michalkov (ryska: Никита Сергеевич Михалков), född 21 oktober 1945 i Moskva, är en rysk filmregissör och skådespelare. Han är internationellt känd för filmen Brända av solen (1994), som vann en Oscar för bästa utländska film. I den spelar han också huvudrollen, vilket han ofta gör i sina filmer.
Filmografi i urval[redigera | redigera wikitext]
- 1964 – Romans i Moskva (roll)
- 1967 – Röda och vita (roll)
- 1969 – Adelsnästet (roll)
- 1969 – Det röda tältet (roll)
- 1974 – Vän bland fiender (manus, regi och roll)
- 1976 – Kärlekens slaveri (regi och roll)
- 1977 – Ofullbordat stycke för mekaniskt piano (manus, regi och roll)
- 1979 – Fem kvällar (manus och regi)
- 1980 – Sången om Sibirien (roll)
- 1980 – Oblomov (manus, regi och roll)
- 1982 – Flygningar i dröm och verklighet
- 1983 – Möte på station (roll)
- 1987 – Svarta ögon (manus och regi)
- 1991 – Urga - kärlekens tecken (regi)
- 1994 – Brända av solen (manus, regi, produktion och roll)
- 1999 – Barberaren från Sibirien (manus, regi, co-produktion och roll)
- 2007 – 12 (manus, regi, produktion och roll)
- 2010 – Brända av solen 2 (manus och regi)
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- Förtjänstfull konstnär i Ryska SFSR, 31 december 1976
- Golden Shell, 1977[5]
- Lenins Komsomolpriset, 1978
- Folkets konstnär i Ryska SFSR, 28 mars 1984
- Premio Internazionale Viareggio-Versilia, 1988[6]
- Guldlejonet, 1991[7]
Officer av Hederslegionen, 1992- Ryska federationens statspris, 1993[7]
- Nika, 1993[5]
- Europeiska filmpriset för bästa film, för Urga - kärlekens tecken, med Michel Seydoux, 1993[8]
Kommendör av Hederslegionen, 1994[9]- Grand Prix, för Brända av solen, 1994
Ryska fäderneslandets förtjänstorden av 3:e graden, 17 oktober 1995- Ryska federationens presidentiella tacksamhetscertifikat, 11 juli 1996[10]
Storkorsriddare av Republiken Italiens förtjänstorden, 2004[7]
Ryska fäderneslandets förtjänstorden av andra graden, 21 oktober 2005- Lion d'or pour la carrière, 2007[11]
Ryska fäderneslandets förtjänstorden av 4:e graden, 21 oktober 2010- Helige furst Daniel av Moskvas orden, 2015[7]
- Guldörnen, 2015[7]
Ryska fäderneslandets förtjänstorden av första graden, 29 juni 2015[12]
Dostluqorden, 20 oktober 2015[13]- Arbetets hjälte, Ryska federationen, 2020
Italienska republikens förtjänstorden[5]- TEFI[7]
Guldmedalj "Zasłużony Kulturze Gloria Artis"- Första graden av Sergej av Radonesj-orden
- Hedersintyg från Ryska federationen[5]
Rysslands försvarsministers pris för kultur och konst[5]- Ryska federationens regeringspris för kultur[5]
- Helige martyr tsar Nikolajs orden
.svg){kind=small}
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: michalkow-nikita-sergejewitsch, omnämnd som: Nikita Sergejewitsch Michalkow, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000018107, omnämnd som: Nikita Michalkow, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20000701233, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.premioletterarioviareggiorepaci.it.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.europeanfilmacademy.org, läst: 8 december 2019.[källa från Wikidata]
- ^ hämtat från: franskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.kremlin.ru.[källa från Wikidata]
- ^ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, publication.pravo.gov.ru.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, ru.president.az.[källa från Wikidata]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Nikita Michalkov.- Nikita Michalkov på Svensk Filmdatabas
- Nikita Michalkov på Internet Movie Database (engelska)
- Nikita Michalkov i Libris
Wikimedia Commons har media som rör